lördag 8 maj 2010

Vad jag inte älskar

Vad jag älskade av Siri Hustvedt tycks vara en av de mest populära böckerna bland bokbloggare. Så mina förväntningar är högt ställda, tyvärr för högt verkar det som. C:a 100 sidor in i boken har jag svårt att förstå alla lovord, men handlingen kan ju ännu bli bättre. Däremot inser jag att miljön inte intresserar mig. Persongalleriet fängslar mig inte alls, välutbildad vit övre medelklass med vardagsproblem faller mig inte i smaken. Men, det jag stör mig mest på är det intellektuella tonfallet, jag är inte alls intresserad av Charcots experiment med hysterikor och konstanalyserna tråkar ut mig. Jaja, jag får väl vara "käringen mot strömmen" igen.

10 kommentarer:

  1. Hmmm. Jag som just inledde de första 40 sidorna igår kväll tredje gången...(vilket kanske säger något)men jag skall fortsätta ikväll och hoppas jag hittar en bok för mig! Hade som du bara hört lovord, men det är inte heller för mig nån garanti (Tex Vindens skugga).
    Lägger du ned boken?
    /E

    SvaraRadera
  2. Jag har försökt flera gången men kommer inte längre än sådär 75 sidor och känner mig så skyldig eftersom alla verkar älska den.
    Det blir som med Mästaren och Margerita som jag absolut inte heller kan läsa ut.
    Fast Vindens skugga gillar jag, Stora lilla E!

    SvaraRadera
  3. Det här är en bok med väldigt lång startsträcka innan den blir bra. jag tyckte precis som du att att den kändes överintellektuell och träig i början. Men om du orkar hålla ut så komemr det snart en vändning som jag tycker gör boken mycket mer angelägen och intressant.

    SvaraRadera
  4. Jag tyckte sådär om den boken, vi läste den i bokklubben och det var rätt olika reaktioner på den. För min del låg den för nära min brors bakgrund. Dessutom tyckte jag den var för spretig, för många fokus.

    SvaraRadera
  5. Jag ska läsa ut den, även om jag tvivlar på att jag kommer att älska den. Dessutom får jag väl medge att jag inte gillade varken Mästaren och... eller Vindens skugga. Jag är inte så lätt att göra nöjd :-)

    En av orsakerna att jag har svårt för den här typen av roman har med yrket att göra. Jag har svårt för det jag upplever som intellektualiserande, rationaliserande och överanalyserande. Någonstans under psykologutbildningen tröttnade jag på detta teoretiserande, världsfrånvända sättet att leva.

    SvaraRadera
  6. En underbar bok som är precis raka motsatsen är Patti Smiths självbiografiska Just kids som jag just nu tipsar alla om! Kunde inte släppa den.

    SvaraRadera
  7. Oj! Jag har valt den till Bokcirkelns nästa möte. Undrar om de kommer bli besvikna nu? Jag har läst "Sorgesång" av henne och den älskade jag! Så underbar! Har du läst den?

    SvaraRadera
  8. Nej, detta är mitt första möte med Hustvedt. Och jag har börjat omvärdera boken. Precis som bokstavlarna säger kommer en vändning och den del av boken jag läst nu i kväll (sidan 150 - 200) har varit oerhört bra.

    SvaraRadera
  9. Jag längtar efter denna vändningen är fortfarande på sid 75 och är trött på att lära känna Bill, Leo och deras fruar. Men då finns det alltså stort hopp! Försöker finna "tid för en bok" som min nya blogg heter men det är minsann inte lätt, R spelar elpiano och S tjatar om film. Samtidigt som hon byter mitt musikval mot sin spotifylista som innehåller manboy, mamma mia och annan... Hoppas jag hinner komma till vändningen innan kvällens slut.

    SvaraRadera
  10. Vändningen kommer i början av del två, men kika inte i förväg. Min (snart) 5-åring älskar Manboy *suck* Jag ska bada i kväll, vilket brukar innebära 50-100 sidor :-)

    SvaraRadera