lördag 28 mars 2015

Tranströmer i mitt hjärta

Sociala medier översvämmas idag av strofer ur Tomas Tranströmers diktning. Tänk om det ändå alltid kunde vara så. Jag tänker också bidra med några dikter, rader och citat för att hylla den allra främste.

Den första strof jag fastnade för är "Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse" ur prosadikten "Gläntan" i Sanningsbarriären. Min allra första tanke, måste jag medge, var att J K Rowling måtte ha läst sin Tranströmer när hon fick idén till vid-behovsrummet. Därefter fångades jag att den tröst det ger att tänka på att det finns en glänta som kommer att visa sig för mig när jag känner mig som mest vilsen, så tryggt det känns.

Tranströmer skrev också många haikudikter som känns så självklara och underbara när jag läser dem. En av mina favoriter handlar om hur livets innersta kärna öppnar sig för oss om vi bara lyssnar.

Närvaro av Gud.
I fågelsångens tunnel
öppnas en låst port.

ur Sorgegondolen

Många av dikterna är så finurliga att jag hela tiden ler när jag läser dem, även om de har ett allvarligt innehåll.

Döden lutar sig
över mig, ett schackproblem.
Och har lösningen.

ur Den stora gåtan

Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta.

ur "Svarta vykort" i Det vilda torget

Dikten "Storm", ur debutsamlingen 17 dikter, älskar jag framför allt för dess fantastiska bildspråk.

Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.

Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden.

Och så till den kanske allra mest kända och älskade dikten "Romanska bågar" ur För levande och döda. Så fantastiskt fint Tranströmer gestaltar människans storhet och komplexitet! Inuti oss alla öppnas valv efter valv och vi ska inte skämmas.

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Så fick han ju till slut sitt Nobelpris! Likt många andra bokbloggare satt jag på jobbet och följde det traditionella dörröppnandet på datorn med spända nerver. Jag trodde inte att Tranströmer skulle få priset, jag hade gett upp. Sedan sa Peter Englund de magiska orden och likt många andras rann mina tårar i strida strömmar. Så oerhört glad jag blev! Motiveringen till priset är även det lysande: "för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.


Läs också gärna det här fina porträttet.

fredag 27 mars 2015

Tomas Tranströmer

 
Preludium

Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen.
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonens gröna zon.
...
I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten.
Resenären står under trädet. Skall,
efter störtningen genom dödens virvel,
ett stort ljus vecklas ut över hans huvud?

Så inleds Tomas Tranströmers första diktsamling, 17 dikter från 1954. Och nu har Tranströmer gett sig iväg på sin sista resa. Vecklas det ut något ljus över hans huvud? Ja, det är jag övertygad om.

DIKTER OCH PROSA 1954-2004
Författare: Tomas Tranströmer
Förlag: Albert Bonniers Förlag (2011)
Köp: Adlibris, Bokus

Man Booker International Prize - De nominerade

De nominerade till Man Booker International Prize 2015 har presenterats. Priset delas ut vartannat år och de tidigare vinnarna är Lydia Davis, Alice Munro, Philip Roth, Chinua Achebe och Ismaïl Kadaré. Idel storheter.

De nominerade:

César Aira (Argentina) känner jag tyvärr inte alls till, men han verkar vara en egensinnig och utmanande författare av förlagets presentation att döma. En bok, 3 x Aira: en introduktion, finns utgiven på svenska.

Ibrahim al-Koni (Libyen) tillhör det nomadiserande folkslaget tuareger. Han skriver magisk realism om en öken befolkad av både människor, djur och djinner. En bok, Stenblödning, finns utgiven på svenska.

Hoda Barakat (Libanon) föddes i Beirut, och tillbringade hela inbördeskriget i hemlandet. Hennes romaner handlar ofta om män som lever i samhällets utkanter. I min bokhylla står Vattenplöjaren, tyvärr ännu oläst.

Maryse Condé (Guadeloupe) besökte Babel 2011 och pratade då om hur en identitet formas och om  vikten av att infoga magi och hopp i berättelser. Fyra av hennes böcker finns i min bokhylla: Segu, Desirada, Färden genom mangroven och Tills vattnet stiger.

Mia Couto (Mozambique) beskrivs som den främsta författaren från det portugisiskspråkiga Afrika. Flera av hans böcker finns översatta till svenska, jag skulle helst vilja läsa Sjöjungfruns andra fot.

Amitav Ghosh (Indien) skriver poetiskt, känslostarkt och med politisk skärpa om de utsatta människorna. Romanen Förnuftets krets finns översatt till svenska.

Fanny Howe (USA) är också helt okänd för mig och det verkar heller inte som om hennes texter finns översatta till svenska. Hon skriver både lyrik och prosa.

László Krasznahorkai (Ungern) har rönt stora internationella framgångar med sina romaner och filmsamarbeten med regissören Béla Tarr. En roman, Motståndets melankoli, finns översatt till svenska.

Alain Mabanckou (Kongo-Brazzaville) är också en författare jag länge varit nyfiken på. En av hans romaner, Slut på kritan, finns i min bokhylla. Tyvärr ännu oläst. Flera av hans romaner finns översatta.

Marlene van Niekerk (Sydafrika) har skrivit en av de alla bästa romaner jag någonsin läst. Alla kategorier. Tegelstenen Agaat gestaltar den sydafrikanska historien utifrån en kvinnligt perspektiv i en tid då allt förändras. Naturligtvis håller jag alla tummar för att van Niekerk ska tilldelas Man Booker International. Så värt!

onsdag 25 mars 2015

Skuggan av ett liv av Hilary Mantel

Efter att ha läst Wolf Hall av Hilary Mantel var jag givetvis mycket nyfiken på författaren. Ännu mer intresserad blev jag så klart efter att ha sett henne hos Skavlan. Hon väcker stark beundran och en känsla av samhörighet.




I memoarboken Skuggan av ett liv skildrar Hilary Mantel en mycket udda uppväxt i en otraditionell katolsk familj. Gradvis, och utan att det talas om det, ersätts fadern med en styvfar och när modern färgat håret knallrött har barnet Hilary svårt att veta om modern alltid sett ut så. Den lilla tycks vara ganska främmande i sin värld. Som ung juridik­student får hon hälsoproblem och bemöts med misstro då läkarvetenskapen inte kan förklara hennes svårigheter. Symtomen tolkas som psykiatriska och behandlas därefter. Först långt senare får Mantels tillstånd en korrekt diagnos, men innan dess har hon tvingats genomgå mycket komplicerade och smärtsamma ingrepp. Ändå är det kanske bemötandet och öknamnet Fröken Aldrigkry som svider mest.

Mantels barndom präglas av utanförskap och osäkerhet. Rädslan att bli ensam och övergiven är stor och Hilary har också svårt att se sammanhang i sin tillvaro och lita på sina sinnen. Som läsare kan jag känna att det gungar obehagligt i mitt inre när jag föreställer mig den lilla Hilarys famlande i tillvaron.
"När vi kliver på tåget med de breda automatiska dörrarna tar jag mina föräldrars händer och ser till att alla stiger på samtidigt och börjar med samma fot. Jag är rädd att någon ska lämnas kvar, och jag tror att när dörrarna väl har slagit igen går de inte att öppna igen. Tänk om någon skulle stiga på först och dörrarna stängdes, och den personen blev ensam på tåget, skickades i förväg: eller ännu värre, tänk om den personen skulle vara jag?"
Redan som barn söker sig Hilary till berättelsernas värld för att söka samhörighet och förståelse. Men även här ha funnits en rädsla, ett förbud mot att kräva för mycket, att vara för glupsk.
"Jag hade läst böckerna så häftigt att när jag lämnade tillbaka dem var trycket blekt och grått av utmattning, och jag tänkte att en dag skulle bibliotekarien märka att jag hade tömt dem på kraft och riva mitt lånekort."
För den unga Hilary präglas tillvaron av kroppslig smärta, udda symtom som ingen läkare förstår och behandlingar som inte ger önskad effekt. Att inte riktigt bli tagen på allvar, att hela tiden uppleva att man inte kan bli förstådd måste ha varit en ohygglig upplevelse. Slutligen får Mantel diagnosen endometrios och behandlas med operationer och hormoner, vilket leder till en enorm viktökning. Så tvingas hon även uppleva hur samhället ser på och bedömer överviktiga. Att skriva sin memoarbok var ett "försök att få upphovsrätten till sig själv", som hon uttrycker det.

Hela Mantels historia präglas av kroppslighet och vad som händer när kroppen sviker, när man helt enkelt inte kan välja om eller när man vill bli mor. Mantels ord om dottern hon aldrig fick skär som knivar genom skör hud och får mina tårar att strömma. Jag fick ju min dotter och för det är jag oändligt tacksam. Framför allt gentemot hennes biologiska mor.
"De ofödda, oavsett om de fått namn eller ej, oavsett erkännande, har en förmåga att pocka på: en förmåga att göra sin närvaro känd. Inga medicintekniska framsteg skulle frambringa Catriona; hon var förlorad. Men när biologiskt öde avviker från normen är det delar av psyket som behöver tid att komma ikapp."
Texten i Skuggan av ett liv är skriven på ett sätt som speglar det lilla barnets upplevelse av världen. Vi får ta del av hennes historia utifrån fragmentariska minnesbilder - t ex av olika sinnesintryck - på ett mycket konkret sätt. Ofta får läsaren ta del av en liten glimt ur ett längre händelseförlopp, där man själv får vara med och skapa en förståelse, ett sammanhang.
"Lita på din läsare, sluta skedmata din läsare, sluta vara nedlåtande mot din läsare, beröm din läsare för att vara åtminstone lika smart som du, och sluta vara så jäkla behagsjuk: du är i raden längst bak, kan du vara snäll att koppla av charmen! Enkla ord på enkelt papper. Minns vad Orwell säger, att prosa är som en fönsterruta. Koncentrera dig på att slipa minnet och skärpa din mottaglighet. Kapa varje sida du skriver med åtminstone en fjärdedel. Sluta snickra ihop dina tarvliga små liknelser. Tänk ut vad du vill ha sagt. Säg det sedan med så mycket klarhet och kraft du kan." 
Sammantaget är Skuggan av ett liv en upprörande kvinnohistoria och en smärtsam, mycket personligt berättad historia om en kvinna som, trots svåra motgångar, skapar sitt eget liv.

Andra som läst är Bokmania, Kulturkollo, Aftonbladet.
SKUGGAN AV ETT LIV
Författare: Hilary Mantel
Översättare: Marianne Mattsson
Förlag: Weyler Förlag (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

måndag 23 mars 2015

Tematrio - Huvudstäder

Jag har på slutet läst en del böcker om blåsiga, regniga öar, men dagens tema handlar om helt andra miljöer. Berätta om tre böcker som utspelar sig i olika huvudstäder! OK, ni kan välja tre från samma stad om ni vill ...

1. Året är 1938 och platsen är Helsingfors i Hägring 38 av Kjell Westö. Här brukar några ungdomsvänner fortfarande träffas, trots att deras åsikter om den framväxande nazismen i Tyskland skiljer sig åt. Här arbetar också fru Wiik som jagas av minnen från inbördeskriget då hon tvingades genomlida fruktansvärda händelser.

2. I Jadeögat av Diane Wei Liang har Mei just startat en detektivbyrå i Peking. Första uppdraget visar sig bli mer privat än vad Mei först anat då sökandet efter en försvunnen jadesten leder till den egna familjens hemligheter och lögner. Jadeögat är en lättsam, mysig deckare som till viss del påminner om Alexander McCall Smiths Damernas Detektivbyrå. Som deckare är boken inte särskilt spännande, författarens syfte tycks mer ha varit att beskriva dagens Beijing på ett underhållande sätt.

3. Sydafrika har flera huvudstäder, en av dem är Kapstaden (tack för info Wiki). Skyline av Patricia Schonstein Pinnock handlar om ett slitet hyreshus i Kapstaden dit människor från Afrikas alla hörn beger för att söka en fristad. Här bor den unga berättaren tillsammans med sin yngre, autisktiska syster Mossie och deras alkoholiserade mamma. Här bor också flyktingar som illegalt strömmar in i landet på flykt från brutala krig, torka, svält och fattigdom. Gemensamt för många av dem är att de upplevt händelser så traumatiska att de aldrig blir fria från minnena. I Skyline möts de och delar sina berättelser med varandra.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

lördag 21 mars 2015

Majakovskij och den nya människan - Världpoesidagen


”Det futuristiska manifestet” av Marinetti innebar starten för de modernistiska rörelserna. Tron på den nya tekniken samt fokus på nuet och handlingen karaktäriserade futurismen. I Ryssland växte två olika grenar av futurismen fram på 10-talet. Majakovskij ses som ledande inom en av dem och startskottet avfyrades högljutt med manifestet ”En örfil åt den allmänna smaken”, 1912. Futuristerna var provokativa och revolutionära, de ville ha ett nytt samhälle, en ny människa och ett nytt språk.

Detta märks tydligt i Majakovskijs dikt "Ett moln i byxor" vari läsaren möter ett storvulet diktjag som förkastar alla föregångare och deras verk. Andra diktare avfärdas som barnsliga, ”en spik i sulan” är värre än Goethes fantasier. Inte ens hos Homeros och Ovidius fanns hjältar lika kraftfulla som diktjaget och hans kamrater. Majkovskij skrev om den stora massans och folkets problem. ”Ett moln i byxor” manar till handling snarare än till eftertanke. I stället för att skapa en ”rimputtrande soppa” ska Gud utmanas, babelstorn byggas och massorna befrias. Trots diktjagets maktfullkomlighet och förmåga att uttala ”ord av högsta guldhalt” är dock ord alltid underlägsna verkligt stoft. Det är inte längre tid att böna och be, dags att resa sig upp och ta för sig. En ny värld ska byggas. Maskinerna lovprisas.

Om man läser hela dikten framstår dock diktjaget som mer komplext. Han väntar otåligt och oroligt på en flicka. Kärlekstemat är centralt, den passionerade, trängtande, smärtsamma kärleken.

Futuristerna skapade också nya ord och använde välkända begrepp i nya situationer för att främmandegöra, synliggöra och förändra. I texten finns många exempel på olika sätt att främmandegöra: det nyskapade ordet ”gatusvalget” och de udda sammansättningarna ”plattare än lungsot” och ”ansikten sömnigare än lakan”. I dikten finns ingen regelbunden meter och inga konventionella rim. Bildspråket är oväntat och drastiskt, ibland humoristiskt och vanvördigt: ”fantasins flundra vältrar sig trög och dum i själens lergrop” och ”[s]enor och muskler är sannare än böner”.

Sammantaget uppfattar jag Majakovskijs dikt som upprorisk, respektlös och överdriven. Den nya människan i Majakovskijs tappning bemästrar maskinerna och därmed hela universum. Människan är aktiv och tar för sig, massorna reser sig och utmanar Gud. De befriar sig själva från konventionens bojor. De nya människorna är revolutionära superhjältar som älskar mer passionerat än Abélard och Héloise, lider svårare än frälsaren på korset och strider mer heroiskt än de gamla gudarna.

Läs mer om Majakovskijs fascinerande och tragiska liv här.

onsdag 18 mars 2015

Lewismannen

Här är mars månads spänningsroman, än hänger jag bra med i Mias Spänningsutmaning. Nu har jag läst Lewismannen också. Den skulle vara bättre än Svarthuset, sa alla. Och det var den. Och om Peter May bara ville sluta skriva spänning skulle han vara helt fantastisk! För han gestaltar barndomstrauman, trasslig vuxenkärlek, sorg och äldreblivande på ett helt magnifikt sätt. Lägg dessutom till suveräna miljöskildringar och snyggt komponerade historiska handlingar. Det är bara två saker jag önskar att han ändrade; sluta låta folk ramla ner från höjder i alla böckerna (jag är höjdrädd) och sluta försöka krysta fram spänningsmoment. Det är så irriterande när huvudpersonerna plötsligt beter sig ologiskt och inte alls i linje med "sin karaktär" för att bädda för något otäckt moment. Men bortsett från detta rekommenderar jag gärna Peter May.

LEWISMANNEN
Författare: Peter May
Översättare: Charlotte Hjukström
Uppläsare: Mats Eklund
Förlag: Bokförlaget HörOpp (2014)
Serie: Isle of Lewis-trilogin (del 2)
Köp: Adlibris, Bokus