Under andra halvan av 2025 började jag återigen att ägna mig mer seriöst åt läsande, vilket innebar att jag började läsa bättre böcker. Det hoppas jag verkligen kunna fortsätta med nästa år också.
I samband med novellkalendern läste jag oerhört många bra noveller, vilket jag planerar att fortsätta med. Jag har lite svårt att läsa hela novellsamlingar, det passar mig bättre att läsa noveller styckvis eller någon då och då ur en samling.
Norsk litteratur lockade och levde upp till alla förväntningar. Jag fick under året ett par nya favoritförfattare - Ingvild H. Rishøi och Kjersti Anfinnsen - vars böcker Stargate. En julberättelse och De sista smekningarna finns med på topplistan.
Historiska romaner har alltid lockat, årets läsupplevelse var tveklöst De heligas stad av Steve Sem-Sandberg.
Jag beslutade mig för att återuppta bekantskapen med Elizabeth Strout, vars bok Mitt namn är Lucy Barton, jag tidigare läst och älskat. Lucy vid havet, som utspelar under pandemin, var årets favorit. Nästa år kommer jag att läsa mer av Strout.
På hemvägen från Bokmässan lyssnade jag på Liken vi begravde av Lina Wolff och blev oerhört förtjust i den. Det retar gallfeber på mig att jag inte fick den signerad.
Fick som tur var tips om att läsa Pizzeria Roma av Elin Persson, älskade den varsamt berättade historien om vardag och vänskap mellan ett gäng "gubbar".
Folk som sår i snö av Tina Harnesk lästes med de allra mest varierade känsloreaktionerna. Delar av historien är hysteriskt roliga, andra oerhört tragiska. Som helhet mycket bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar