Banned Books Week Sverige - Tolkien

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

I den inledande delen av Tolkiens underbara trilogi om ringen bildas brödraskapet, vars uppdrag är att förstöra ringen. Vi får ta del av Bilbos berättelse om hur han fick ringen och vi får följa hobbitarnas spännande avresa från Fylke. Brödraskapets vandring är oerhört spännande, jag är allra mest förtjust i den inledande delen som handlar om livet i Fylke.

Tolkiens fantasy har förbjudits vid flera olika tillfällen lokalt i USA på grund av att den innehåller övernaturliga fenomen. Kristna grupper har hävdat att boken främjar satanism och går emot kristendomen. Böckerna har bränts på bål!

Banned Books Week Sverige - Imre Kertész

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Imre Kertész tilldelades Nobelpriset i litteratur 2002 ”för ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”. FANTASTISK motivering!

Mannen utan öde är en berättelse om en ung pojkes fångenskap i andra världskrigets koncentrationsläger. Många likheter finns med författarens egna upplevelser som fånge i Auschwitz och Buchenwald. Författaren håller läsaren i ett järngrepp genom att konsekvent avstå från känslomässiga utsvävningar och genom att mycket detaljerat beskriva hur upplevelserna i ett koncentrationsläger blir en sorts vardag. Mästerligt!

När romanen gavs ut blev den censurerad i författarens hemland Ungern och nyligen har den åter börjat plockas bort från skolorna i landet. 

Årets nobelpristagare - László Krasznahorkai

 

Foto: Foto: Hartwig Klappert

I år blev det en lågoddsare, en europeisk man, László Krasznahorkai från Ungern. Det blev också en författare jag inte läst, vilken kan vara både trist och en möjlighet att hitta en ny favorit. Motiveringen lyder som följer: 

”För hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”.

Han beskrivs som "en apokalypsens mästare" och extremt osentimental. Han skildrar ofta, med melankoli, Europas framtid och ses därmed som ett politiskt val. 

Författaren beskrivs även som som svårtillgänglig, därför rekommenderas den lite kortare boken Den sista vargen, som beskrivs som en absurd, lite odefinierbar text. 

Banned Books Week Sverige - Aleksijevitj

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Svetlana Aleksijevitj föddes i Ukrainska SSR (socialistiska sovjetrepubliken) några år efter andra världskrigets slut och växte upp i en by i Vitryska SSR. Hon utbildade sig till journalist och blev författare med Ales Adamovitj som förebild. Adamovitj skrev kollektiv vittneslitteratur och inspirerad av honom intervjuade Aleksijevitj mängder av ”vanliga” människor inför sitt skrivande. Hon kallade sin svit dokumentärromaner för ”Utopins röster – Historien om den röda människan”.

Aleksijevtj tilldelades Nobelpriset ”för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”. I Kriget har inget kvinnligt ansikte berättar de stridande ryska kvinnorna om sin tid i Röda armén under andra världskriget. De stred, skadades och gav dina liv i kampen, men bemöttes med misstänksamhet i stället för som hjältar efteråt. Omskakande och smärtsam läsning.

Lizzie Doron på Bokmässan

Ett av de seminarier jag ser fram emot mest på Bokmässan är Lizzie Dorons samtal med Göran Rosenberg. Doron är en av Israels mest framstående författare, hon lever med sin familj i Tel Aviv och är aktiv i den israeliska fredsrörelsen.

Jag har läst två mkt bra böcker om författarens familjehistoria och länge väntat på det som skulle bli den tredje i en tänkt trilogi. 

Varför kom du inte före kriget? handlar om Dorons mor Helena, som överlevde förintelsen och därefter lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv. Romanen är fragmentariskt berättad, liksom många andra romaner som handlar om att överleva trauman. Kanske är det så att språket helt enkelt bryts sönder av traumat. Trots det tragiska grundtemat är romanen skriven med ett humoristiskt tonfall. Man både ler och gråter över hur Helena försöker skydda dottern genom att färga hennes hår blont - det är bara de blonda som överlever. Sammantaget är Varför kom du inte före kriget? en oerhört angelägen bok som gör den överlevandes galenskap begriplig.

Även Min mors tystnad handlar till stor del om barndomen, fokus är här på avsaknaden av en far. Under hela uppväxten söker huvudpersonen efter svar på frågan om vem hennes far var, men alla undviker att svara henne. Som vuxen får hon till slut berättelsen klar för sig och kanske uppnår hon därmed en större förståelse för moderns agerande. Sanningen om fadern avtäcks allteftersom i boken och jag tänker här inte avslöja något för er, utan uppmanar er att i stället läsa romanen. För mig var den stora behållningen med boken att jag tvingades fundera över min egen roll i relationer och situationer där det råder brist på öppenhet. Min mors tystnad kräver mer reflektion av läsaren, men det är den värd.

Under senare år har Doron blivit tydligt engagerad i fredsrörelsen och hon har skrivit ett antal böcker där hon ger röst åt den palestinska sidan i konflikten, exempelvis Who the Fuck is Kafka? och Sweet Occupation. Ingen av böckerna har getts ut i Israel och såvitt jag vet heller inte översatts till svenska eller engelska. Vid en sökning på Bokus tycks böckerna endast ha översatts till tyska, vilket tyvärr inte gör dem läsbara för mig. Så här beskriver författaren själv böckerna på sin insta:

"I feel that these books really tell the stories of the complicated situation in Israel and Occupied Palestine. The story of racism, exclusion, and dehumanisation of our so-called “enemies”, justified by a dream of a Jewish state."  

Julens läsning - Ingvild H Rishøi

Julens läsning är redan fixad, jag har hört så mkt positivt om Ingvild H Rishøi att jag var tvungen att skaffa några av hennes böcker. Dessutom är de små böckerna i danskt band så fina, och det medföljer ett kort med framsidans bild som man kan ha som bokmärke. Jag uppskattar verkligen det där lilla extra. Författaren får mycket positiva omdömen och hon har prisats för sin förmåga att gestalta barns inre, jag längtar efter att läsa dessa. Har ni läst ngt av författaren?

Kulturkanon - Edith Södergran

En av de allra bästa inslagen i vår kulturkanon är lyrikern Edith Södergran. Edith Södergran 1892 - 1923 föddes i Sankt Petersburg och inledde sitt författarskap i unga år. Dikterna i det som har kommit att kallas Vaxdukshäftet skrevs mellan 1907 och 1909. I början skrev hon mestadels på skolspråket tyska, övervägande i bunden form och inspirerad av Heinrich Heine. Några av dikterna hade motiv som återkom under senare dikter, t ex vissa sagomotiv och dikter om att vara diktare. När Edith Södergran var femton år gammal avled hennes far i tuberkulos och strax därefter drabbades hon själv av denna sjukdom. Detta medförde att hon tillbringade lång tid på sanatorier i Finland och Schweiz. Debutsamlingen Dikter från 1916 innehöll några av författarens mest kända dikter, t ex den radikala dikten "Vierge Moderne". Septemberlyran från 1918 var mer expressionistisk i stilen och författarens inledning avslutas med de berömda orden: ”Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.” Flera diktsamlingar och en samling av aforismer följde under de närmaste åren. De sista dikterna utgavs postumt 1925 i samlingen Landet som icke är. Sammanfattningsvis kan Edith Södergran beskrivas som en modernistisk lyriker som ägnade sig åt att översätta själen till språk. Möjligen kan man också tillägga att hon i vårt östra grannland sannolikt anses vara finsk.

"Triumf att finnas till ..."

Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten.

Jag är en del av alltets stora kraft,

en ensam värld inom miljoner världar,

en första gradens stjärna lik som slocknar sist.

Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!

Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror

och höra nattens tysta flod

och stå på berget under solen.

Jag går på sol, jag står på sol,

jag vet av ingenting annat än sol.

Tid - förvandlerska, tid - förstörerska, tid - förtrollerska,

kommer du med nya ränker, tusen lister för att bjuda mig en tillvaro

som ett litet frö, som en ringlad orm, som en klippa mitt i havet?

Tid - du mörderska - vik ifrån mig!

Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig honung upp till randen

och hon säger: en gång slockna alla stjärnor, men de lysa alltid utan skräck.

Favoritfredag - Colm Tóibín

 

Foto: Murdo Macleod

Colm Tóibín är min favorit bland samtida irländska författare. Jag skulle gärna se honom som en framtida nobelpristagare. Med små medel fångar han läsarens intresse och håller det kvar ända till sista punkten. Texterna är en lovsång till långsamheten, samtidigt som Colm Tóibín alltid kryddar skildringarna med lite oväntade element. Framför allt är hans kvinnoskildringar fantastiska. 

Marias testamente fokuserar på Maria, mamman som förlorade sin son. Marias inre präglas av sorgens alla motstridiga känslor. Ilska riktas mot sonens glupska och fåniga efterföljare och mot sonens sätt att utmärka sig och tala i gåtor om sin roll i världen. Skulden över att inte ha gjort nog mycket för att rädda sonen är enorm. Och förtvivlan är så ohyggligt stor att Maria inte ens kan säga sonens namn. 

Namnens hus bygger på myten om Agamemnon, Klytaimnestra, Ifigenia, Elektra och Orestes av bl a Sofokles. Alla de starka känslorna från de ursprungliga berättelserna finns kvar, fördjupas och renodlas i Tóibíns version av tragedin. Namnens hus är en suggestiv och klaustrofobisk berättelse ur tre perspektiv om blind gudstro, vanvettig sorg och ursinnig hämnd. Gudarnas roll är nedtonad, det är människorna som smider planer och handlar.

Nora Webster är en långsam och lågmäld gestaltning av sorg och en berättelse om de stora händelser som aldrig sker. De religiösa och politiska sammanhangen ger romanen en tydlig plats i historien, samtidigt som Noras upplevelser av sorg och saknad är universella och tidlösa. Skildringen av småstadsmentaliteten och de udda karaktärer som dyker upp ger en humoristisk underton, som samverkar perfekt med allvaret i handlingen. Nora Webster  är en oförglömlig roman om hur vägen till insikt är att tillåta sig själv att sörja och att läka.

Läsning pågår - Svart hjärta

 

Det gör riktigt ont att läsa Silvia Avallones nya roman Svart hjärta, men det gör ont på ett bra sätt. Ett äkta sätt. Här finns inget spekulativt vältrande i elände, utan ett naket gestaltande av skuld, skam, ensamhet och utsatthet. Blir man för evigt fördömd om man begår våldsamma brott i ungdomen?

Återkommer när jag lyssnat klart på en bra inläsning av Lina Young Forsberg.

På läslistan - Middlemarch av George Eliot

Naturligtvis har jag en lång lista över romaner och andra texter jag vill läsa. En del böcker hamnar på listan och läses ganska snabbt, medan andra blir kvar där i åratal (läs decennier!). Vissa av dem finns redan i bokhyllan här hemma, men har svårt att lyckas dra till sig intresset vid val av ny bok att läsa. Av outgrundlig anledning tycks alltid böckerna som finns i bokhandeln ha lättare att dra till sig uppmärksamhet och lust att läsa. 

En av romanerna på min läslista är den klassiska Middlemarch från 1871/72 av George Eliot (pseudonym för Mary Ann Evans). I listor över de bästa romanerna någonsin hamnar Middlemarch ofta högt och Virginia Woolf menade att Middlemarch, med sin komplexa skildring av relationer och samhälle, var något utöver det vanliga för sin tid. Hon lär ha beskrivit den som "en av få engelska romaner skriven för vuxna människor".

Handlingen utspelar sig i den fiktiva staden Middlemarch i Midlands runt 1830, i en tid då förändringens vindar blåser. Huvudpersonen är den unga, föräldralösa, men välbärgade, och ovanligt välutbildade Dorothea Brooke, som ska välja make. Hon gifter sig till slut med en lärd, och tyvärr tämligen uppblåst, äldre präst och äktenskapet blir inte vad Dorothea drömt om. En annan viktig karaktär i romanen är den unge, nyinflyttade doktor Lydgate, som brinner för vetenskap och att utveckla nya metoder inom läkekonsten. Han är tyvärr också fångad i ett olyckligt äktenskap.

Middlemarch beskrivs som en ironisk och underhållande feministisk bildningsroman. Självklart vill jag läsa den! Men varför har jag då inte redan läst den, den är ju inte precis ny? Jo, den är en tegelsten på närmare 1000 sidor, vilket kräver en rejäl ansats och insats ... pust. Som tur är finns nyöversättningen av Hans-Jacob Nilsson som e-bok.

Mumin, 80 år

Idag, på årets Mumindag, firar Mumin 80 år! Det firas här i huset med en god kopp te, tillsammans med mina små vänner. Dessutom passade jag på att köpa mig en present jag länge velat ha, Sommarboken av Tove Jansson.

Nobelpriset 2024 till Han Kang

Den sydkoreanska författaren Han Kang tilldelas Nobelpriset i litteratur år 2024 med motiveringen: ”För hennes intensiva poetiska prosa som konfronterar historiska trauman och blottlägger livets skörhet.”

2019 var Sydkorea ett tema på Bokmässan. En av hedersgästerna var den oerhört spännande Han Kang, vars bok Vegetarianen jag tidigare läst. Han Kang föddes 1970 i Kwangju och flyttade senare till huvudstaden Seoul. 1980 inträffade den studentmassaker i födelsestaden, som Han Kang gestaltar i romanen Levande och döda. 2016 tilldelades hon Man Booker International Prize för romanen Vegetarianen. 2019 utkom den bok hon högläste ur på Bokmässan, Den vita boken.

Här är mina tankar om Vegetarianen.

En del romaner är enkla att förstå och lockar med en tydlig yttre handling. Så är inte fallet med Vegetarianen av sydkoreanska Han Kang. Det här är i stället en suggestiv text som lurar in läsaren i tankar och upplevelser som till slut blir kvävande. När jag hade läst den första delen av texten skrev jag: "Jag har bara läst en tredjedel, men är redan sprängfylld av tankar. Och framför allt känslor. Det här är klaustrofobisk läsning som ger andnöd. Så otroligt bra. Och otäck. I korthet handlar romanen om en ung kvinna i ett traditionellt sydkoreanskt äktenskap, som beslutar sig för att ta makten över sitt liv och sin kropp. Detta tillåts hon inte göra ostraffat".

Romanen är uppdelad i tre delar där huvudpersonen Yeong-hye mestadels betraktas genom andras blickar. I första delen berättar maken om hur Yeong-hye beslutar sig för att sluta äta kött, i andra delen berättar svågern om sina sexuella fantasier som kretsar runt svägerskan, i tredje delen försöker systern nå en en kvinna som närmar sig ett vegetativt stadium. Emellanåt hörs Yeong-hyes röst i monologer som vibrerar av starka känslor.

Med tiden blir Yeong-hyes tankar, fantasier och drömmar alltmer otäcka. Romanen utforskar ett gränsöverskridande mellan verklighet och inre världar. Ju mer Yeong-hye hävdar sin egen vilja, desto mer utsätts hon för omvärldens krav och maktutövande. Våldet är brutalt och otäckt. Vegetarianen är en text som låter sig tolkas på många sätt, för mig är en kvinnas kamp för självbestämmande det centrala.

Språket är enkelt och kortfattat, samtidigt som innehållet tangerar sagans och drömmens förtätade karaktär.

Sammantaget är Vegetarianen en oerhört otäck, fascinerande och mycket läsvärd bok om en alldaglig kvinnas kamp att få vara sig själv, och det motstånd hon då stöter på. En minnesvärd roman.

VEGETARIANEN
Författare: Han Kang
Översättare:  Eva Johansson
Förlag: Natur & Kultur (2017)
Köp: Adlibris, Bokus

Nobelpriset 2023 tilldelas Jon Fosse

Idag tilldelades Jon Fosse nobelpriset för en ”nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara”. Det är ett riktigt bra val av pristagare, tycker jag, trots att jag bara läst en kortroman av författaren. Fosse har jag helt klart lust att läsa mer av.

Kortromanen jag läste, Sömnlösa, är första delen i en trilogi. När jag läst den skrev jag:

Novellen är en variation av berättelsen om Josef och Maria som letar efter någonstans att vila och föda barnet. Asle och Alida har tvingats lämna sin hembygd och söker husrum i Bjørgvin. Men ingen vill ta emot dem. Berättelsen tar hela tiden omtag, de långa meningarna väller fram och fyller sida efter sida, gränsen mellan nu och då, insida och utsida suddas ut. Och det regnar.

Ser fram emot att läsa de två senare delarna.

Iskall sol

Senast jag försökte mig på att läsa en isländsk deckare slutade med ett rejält magplask, så förväntningarna var kraftigt nedtonade inför Iskall sol av Lilja Sigurðardóttir. Den här gången blev mötet med en ny deckarförfattare dock mycket positivt. Iskall sol är första delen i en planerad serie - andra delen, Blodrött hav, kommer ut nästa vecka, förhoppningsvis i ljudformat. 

Systrarna Áróra och Ísafold har vuxit upp med en brittisk mamma och en, numera avliden, isländsk pappa, och därmed en osäkerhet om sin egen hemvist. Som vuxna väljer de att bo i varsitt land, Áróra i Storbritannien och Ísafold på Island. Áróra arbetar med att spåra upp försvunna pengar, ibland för statliga myndigheter, ibland för lite mer ljusskygga personer. I inledningen av Iskall sol ringer flickornas mamma till Áróra för att be henne spåra upp systern som inte hörts av på flera veckor. Detta är långt ifrån den första utryckning Áróra fått göra för att rädda systern. Ísafold bor tillsammans med en man som under lång tid misshandlat henne, så oron för att hon kan ha råkat riktigt illa ut är befogad. Áróra reser således till Island för att leta upp systern, men märker att det inte är så lätt som hon hoppats. 

Handlingen i boken är mycket spännande och innehåller intressanta, oväntade vändningar. Den berättas i korta kapitel, med växlande perspektiv, i ett raskt tempo. Texten är oväntat målerisk och ovanligt bra för sin genre. Berättelsens främsta styrka är de intressanta personskildringarna. Huvudpersonen Áróra är en komplicerad karaktär med både positiva egenskaper och påtagliga brister. Under sökandet efter systern kommer hon i kontakt med många människor med unika, emellanåt udda, livsöden som skickligt och engagerande gestaltas. 

Sammantaget är Iskall sol en intressant och spännande historia fylld av människor jag gärna vill möta igen. Rekommenderas!

ISKALL SOL
Författare: Lilja Sigurðardóttir
Översättare: Sara Lindberg
Uppläsare: Marie Richardson
Förlag: Modernista (2022), Storytel

Binas historia

Binas historia av Maja Lunde är första delen i det som kom att bli en svit om fyra romaner som skildrar de skrämmande klimatförändringar vi inte kan blunda för. Boken blev oerhört omskriven när den publicerades och översattes till många olika språk. Av någon anledning missade jag att läsa den när den kom ut, men den är ju tyvärr fortfarande högst aktuell.

Romanen utgår från det faktum att mänskligheten och vår värld är totalt beroende av pollinering. "1/3 av allt som vi äter idag måste pollineras av bin, humlor och andra insekter. Därför behöver vi producera mat på ett sätt som inte hotar den biologiska mångfalden och utrotar pollinatörerna" kan man läsa på krav.se. Utan bin - ingen mat. I den dystopiska delen av Binas Historia har bidöden redan inträffat och lett till krig, massvält och samhällskollaps.    

Lunde skildrar binas historia genom tre familjeberättelser från olika tidsperioder. I 1800-talets England arbetar William oförtrutet med att studera bin för att försöka skapa en bättre bikupa. Emellanåt drabbas han dock av depressioner som gör honom närmast apatisk, vilket leder till stora svårigheter för hustrun Mary och alla deras barn. I nutid i Ohio är George, sedan flera generationer bakåt i tiden, biodlare och detta är en livsstil George önskar föra vidare till sin son. Sonen är däremot mer akademiskt lagd och tycks aldrig bli färdig med sina studier. Med tiden börjar tyvärr Georges bisamhällen att oförklarligt dö. I ett framtida Kina, i en värld där bina dött ut, lever Tao med sin make och lille son i ett samhälle som styrs med järnhand. Tao och maken tvingas dagligen upp i äppelträdkronorna för att handpollinera blomningen. Utan pollinering - ingen frukt. Även barnen tvingas börja arbeta vid tidig ålder, de är lättare och kan klättra högre. Tao drömmer om att hennes som ska bli en av dem som får möjlighet att gå i skolan och drillar honom hårt i läsning och räkning. Tyvärr inträffar katastrofen ändå ...

Binas historia handlar förvisso delvis om just bin, men i minst lika hög grad om familjer med komplicerade relationer och livssituationer. Detta gör romanen både angelägen och mycket engagerande. Själv ser jag fram emot att läsa de andra delarna i klimatkvartetten.

BINAS HISTORIA

Författare: Maja Lunde

Översättare: Lotta Eklund

Uppläsare: Maria Lyckow

Förlag: Natur & Kultur (2016), Storytel

Mitt i Iskall sol

Gör ett nytt försök med isländsk deckare efter förra magplasket (nej, jag rekommenderar inte Mörkret av Ragnar Jónasson) genom att lyssna på Iskall sol av Lilja Sigurðardóttir. Áróra återvänder till hemlandet Island för att söka efter sin syster Ísafold på deras mors begäran. Systrarna har inte haft kontakt med varandra på många år, inte sedan Áróra gav upp försöken att få systern att lämna sin våldsamme sambo Björn. Nu tycks Ísafold har försvunnit spårlöst, sannolikt inte frivilligt. 

Har ni läst? Håller den hela vägen?

Kvinna sedd bakifrån

Kvinna sedd bakifrån av Jesper Wung-Sung handlar om Ida Ilsted, den berömde danske konstnären Vilhelm Hammershøis hustru. Romanen utspelar sig under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal i konstnärskretsar i Danmark, samt runtom i Europa där Hammershøi letar motiv till sin konst. Framför allt avbildar han dock hustrun, oftast bakifrån. 

Ida och Vilhelm träffas genom Idas bror Peter, när denne en sommar tar med sig vännen Vilhelm hem. Peter beskriver beundrande Vilhelm som ett mycket lovande konstnärsgeni. Denna bild av Vilhelm delas av andra, framför allt av hans mor, som är stolt över att hon uppfostrat en ung man som sätter konsten före allt annat. Ida har vuxit upp i ett hem som präglas av förlusten av ett barn. Modern har sörjt sig galen och ofta drabbas Ida av moderns hätskhet och kritik. När Vilhelm efter mycket kort tid friar, flyr Ida från en kritisk mor - till en annan. Vilhelms mor är mycket bestämt emot att sonen ska gifta sig och utsätter Ida för allehanda situationer där hennes okunnighet framhävs. Paret gifter sig ändå och beger sig ut i Europa för att Vilhelm ska få inspiration till stor konst. Han ägnar sig dock mestadels åt att porträttera Ida i olika interiörer, oftast sedd bakifrån.

Under läsningen funderar jag mycket över vad det gör med en människa att alltid bli sedd bakifrån? Idas hela liv präglas av att hon blir sedd av andra utifrån deras behov, men vem var hon egentligen? I Wung-Sungs version av Ida blir hon en kvinna som styrs av rädslor, en kvinna som flyr in i en fantasivärld eftersom verkligheten antingen är skrämmande eller nästintill tom. Romanen har av andra beskrivits som en "innerlig kärleksroman" och ett psykologiskt lyhört porträtt där Ida blir mer synlig, själv upplever jag det inte riktigt så. Förvisso låter författaren Ida få fräsa ifrån emellanåt och hon har definitivt en rik inre föreställningsvärld, men alltför ofta förblir hon ett passivt objekt som avbildas. Jag hade definitivt velat få läsa mer om Idas liv efter makens bortgång. Det är dessutom svårt för mig att kalla parets enormt ojämlika relation för en innerlig kärleksrelation, alla beslut om deras liv fattas utifrån makens önskemål och Ida är en medgörlig hustru och modell. Tidstypisk verkar vara en bättre beskrivning än innerlig. 

Romanens styrka är dess språkliga återhållsamhet och melankoliska underton som perfekt ackompanjerar Hammershøis dystra, vackra gråskalor.

KVINNA SEDD BAKIFRÅN
Författare: Jesper Wung-Sung
Uppläsare: Marie Richardson
Översättare: Ninni Holmqvist
Förlag: Wahlström & Widstrand (2022) Storytel 

Arvejord

Maria Turtschaninoff vann mycket välförtjänt Svenska Yles litteraturpris 2022 för sin underbara roman Arvejord. Romanen är en så kallad episodroman och handlar om livet i en liten österbottnisk by under flera århundraden. Platsen befolkas av människor med olika sinnelag, olika behov och olika omständigheter. Jorden är densamma, men människans sätt att möta jorden och vildmarken varierar. En del vill försöka tämja och härska över, medan andra söker skydd, en lisa för själen och mat för dagen. Jorden ger och jorden tar. 

Berättelsen om Nevabacka inleds på 1600-talet och följer gården, dess folk och naturen runt dem under århundraden framöver. Som tack för trogen tjänst erhåller soldaten Matts Mattsson Rask en bit mark att bygga en stuga på, och han ger torpet namnet Nevabacka och tar, som sed är, gårdsnamnet till sitt nya efternamn. Matts Nevabacka är en hårt arbetande karl som i grunden trivs i sin ensamhet. Han behöver dock en son att dela arbetet med, dilemmat är att det inte finns några kvinnfolk i närheten. I utbyte mot löfte att lämna mossen ifred ger oväntat en skogsvarelse honom en son. Men Matts har på sikt svårt att hålla sitt löfte ... Under kommande århundraden befolkas gården Nevabacka av människor som lever liv fyllda av glädjeämnen och sorger, människor som ibland drabbas hårt av prövningar, svält, krig och sjukdomar. 

"att äta upp den sista lingonsylten ens
mamma kokat
det är då man inte längre är någons dotter"
...
mina steg ljuder mot jorden
och den lyssnar
och den viskar
jag känner dina steg
jag vet vems dotter du är

Arvejord är en roman att uppleva, att låta sig sugas in i. Den gestaltar skörheten i relationen mellan människan och hennes plats och visar vad som sker när människan förbryter sig mot överenskommelsen att vårda och ta hand om jorden. Romanen är en hyllning till naturens alla väsen och de som gått före oss, men även en uppmaning till oss alla att värna allt levande och ta hand om jorden så vi kan lämna den vidare till nya generationer. Sammantaget är Arvejord en outsägligt vacker text som berör och väcker en stark längtan hos mig som läsare. 

ARVEJORD
Författare: Maria Turtschaninoff
Uppläsare: Maria Turtschaninoff
Förlag: Förlaget M (2022), Storytel

Svenska Akademiens nordiska pris - Sjón

Svenska Akademiens nordiska pris 2023 tilldelas den isländska författaren Sjón. Sjón, pseudonym för Sigurjón Birgir Sigurdsson, debuterade i tidiga år och skriver många olika typer av texter, bland annat lyrik, sångtexter, romaner och filmmanus. I sitt hemland är han en mycket känd kulturpersonlighet och hans texter har översatts till en mängd olika språk.

 

2018 läste jag romanen Máni Steinn - Pojken som inte fanns, en udda roman med ett mycket varierat innehåll. Huvudpersonen förblir till stor del relativt anonym och kallas genomgående helt enkelt Pojken. Romanen utspelar sig 1918 i Reykjavik där den unge, föräldralöse Pojken driver omkring och betraktar historiska skeenden som vulkanutbrott och spanska sjukan, medan han säljer sex för att kunna gå på bio. Pojkens är helt besatt av det som sker på filmduken, vilket även präglar hans drömmar. Delar av romanen skildras detaljerat och realistiskt, medan andra sekvenser präglas av surrealism och fantasi. Den stora behållningen för mig är ett sparsmakat, "filmiskt" språk.

MÁNI STEINN - POJKEN SOM INTE FANNS
Författare: Sjón
Översättare: John Swedenmark
Förlag: Alfabeta (2024)

Färskt vatten till blommorna

Violette Toussaint, en medelålders kvinna, arbetar som vaktmästare på en kyrkogård i en liten fransk by. Kyrkogårdsbesökarna samlas gärna i Violettes kök för att samtala om sina döda. Violette känner till det mesta i byn, med både dess döda och levande invånare. Hon dokumenterar alla tal som hålls till de döda på deras begravningar. Få vet dock något om Violettes bakgrund och hur hon fick det arbete hon nu har. En dag får Violette besök av en poliskommissarie, vars mor önskat bli begravd bredvid en, för sonen, okänd man på Violettes kyrkogård. Samtidigt som poliskommissarien undersöker vad som ligger bakom hans mors önskemål, börjar han också intressera sig för Violettes historia. 

Varje kapitel inleds med ett tänkvärt citat om livet och döden, som sätter tonen för innehållet. I nutid och genom återblickar får läsaren ta del av Violettes mycket tragiska berättelse. Texten är vackert formulerad, humoristisk, varm och ömsint. 

Färskt vatten till blommorna är en otroligt populär och omtyckt roman som passar de allra flesta. Dock i ärlighets namn inte riktigt mig. Här finns egentligen en engagerande historia, men jag tappar bort mig lite i alla utvikningar, boken är helt enkelt för lång. Det andra beskriver som "hjärtevärmande" och de  lättsamma, eleganta formuleringarna är heller inte riktigt min smak. Men läsvärd är boken definitivt, framför allt p g a dess sätt att inkludera döden och de döda  i vardagen.

FÄRSKT VATTEN TILL BLOMMORNA

Författare: Valérie Perrin

Översättare: Sara Gordan

Förlag: Éditions J (2022)