Haren och jag

CHLOE DALTON är en brittisk författare och utrikespolitisk specialist, vars debutroman Haren och jag blivit en bestseller, som nominerats till ett flertal priser och utsetts till Årets bok av bland andra The Sunday Times.

Under pandemin med dess strikta lockdown lämnar Chloe sitt hektiska liv London för att bosätta sig i sin ombyggda lada på landsbygden. Vid en av hennes regelbundna promenader hittar Chloe en liten harpalt, som tycks vara ensam och övergiven. När mamman inte heller senare under dagen hämtat den lilla palten, tar Chloe den med sig hem för att försöka hjälpa den att överleva. Chloe avser att låta haren förbli ett "vilt" djur och ger den därför inget namn. Med vånda beslutar hon även att den ska få röra sig fritt, trots att detta innebär att hon inte kan skydda den från faror. Mellan Chloe och haren växer en tillitsfull relation fram, trots, eller kanske just på grund av, att Chloe låter den komma och gå som den vill. 

Sammantaget är berättelsen ljuvligt rörande och varm i all sin vardaglighet, samtidigt som den på inget sätt romantiserar människans relation till djur och natur. Genom mötet med haren väcks Chloes intresse för harar, vilket leder henne vidare till ett ny syn på allt som lever runtomkring henne och människans roll i ekosystemet. Läsning rekommenderas!

HAREN OCH JAG

Författare: Chloe Dalton

Förlag: Polaris (2025)

Översättare: Amanda Svensson

Uppläsare: Livian Millhagen

Tranströmer vid sorg

För några timmar sedan nåddes jag av besked om en förlust som gjort min liksom förlamad. Jag har förlorat mitt sista band till barndomen och har svårt att hantera svajigheten. Jag gör som jag brukar, vänder mig till en favoritlyriker för att hitta ord som förankrar.

Efter någons död av Tomas Tranströmer

Det var en gång en chock

som lämnade efter sig en lång, blek, skimrande kometsvans.

Den hyser oss. Den gör TV-bilderna suddiga.

Den avsätter sig som kalla droppar på luftledningarna.

Man kan fortfarande hasa fram på skidor i vintersolen

mellan dungar där fjolårslöven hänger kvar.

De liknar blad rivna ur gamla telefonkataloger —

abonnenternas namn uppslukade av kölden.

Det är fortfarande skönt att känna sitt hjärta bulta.

Men ofta känns skuggan verkligare än kroppen.

Samurajen ser obetydlig ut

bredvid sin rustning av svarta drakfjäll.

Nya Selma i bokhyllan

Selma Lagerlöf debuterade som romanförfattare 1891 med Gösta Berlings saga, en härlig skröna om livet i Värmland. Boken fick ett blandat mottagande av kritikerkåren eftersom den stod i skarp kontrast till det rådande realistiska idealet. Med böckerna Jerusalem (1901 - 1902) vann Selma Lagerlöf internationellt erkännande.1909 stod hon på toppen av sin karriär och fick motta Nobelpriset i litteratur ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom, och den framställningens själfullhet, som präglat hennes diktning”. 1914 blev hon, som första kvinna, ledamot av Svenska Akademien. Förutom romaner skrev Selma Lagerlöf noveller, ofta med sagobetonat innehåll.

Jag har många böcker av Selma Lagerlöf i bokhyllan, flera av dem är ganska sönderlästa pocket. På bokrean passar jag nu därför på att införskaffa lite finare inbundna exemplar. Och en oläst!

En herrgårdssägen handlar om den unge studenten Gunnar Hede, som efter avklarad examen planerar att återvända hem som brukspatron på familjegården Munkhyttan. Gunnar är inte medveten om att familjen kommit på obestånd och riskerar att förlora gården. I stället för att studera ägnar han sig åt att spela fiol. När Gunnar uppdagar sanningen om familjens ekonomiska situation överger han studierna och ger sig ut att tjäna pengar som gårdfarihandlare. Han köper en flock getter för att sälja vidare, men dessa dör under svåra lidanden i en snöstorm. Då fästmön strax därefter slår upp förlovningen förlorar Gunnar förståndet och iklär sig rollen av den tokiga "Getabocken". Trots galenskapen lyckas han rädda en ung flicka från en säker död, en flicka som sedermera med kärlekens makt lyckas frigöra honom från det mörker som omger hans själ. Jag älskar den här romanen framför allt framför allt p g a dess psykologiska trovärdighet och karaktären Fru sorg.

Herr Arnes penningar är en spännande och suggestiv berättelse som utspelar sig i Bohuslänska skärgården på 1500-talet. Den rike prästen herr Arne förvarar alla sina pengar i en kista. En kväll kommer fiskmånglaren Torarin farande i sin kärra och blir bjuden på kvällsvard på Solberga gård. Under måltiden är gamla prästfrun orolig och tycks se och höra saker. Senare under kvällen blir herr Arne och hans husfolk brutalt dödade av tre främmande män som stjäl penningkistan. Endast den unga flickan Elsalill undkommer. Hon faller senare för en främling, men är han verkligen den han utger sig för att vara? Herr Arnes penningar är en dyster historia om våld, mord, hat, skuld och hämnd. Berättelsen präglas av övernaturliga händelser, varsel, spökerier och vädrets makt. I Selmas berättelser brukar kärleken och dess förmåga att övervinna allt vara ett viktigt tema, men i denna historia får kärleken ge vika för hämnden, de döda får inte frid om de inte blir hämnade.

Mårbackasviten består av författarens självbiografiska böcker Mårbacka (1922), Ett barns memoarer (1930) och Dagbok för Selma Lovisa Ottilia Lagerlöf (1932). Jag ser verkligen fram emot att läsa mer om författarens uppväxt, familj och livet i Värmland. 

Kim Jiyoung, född 1982

Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo publicerades i Sydkorea 2016, vilket tidsmässigt sammanföll med landets Me Too-rörelse. Boken fick stor uppmärksamhet och många kvinnliga läsare menade att den i hög grad skildrar deras livsvillkor. Därefter har boken översatts till många språk och sålt i miljontals exemplar. Författaren har i en intervju uttryckt att boken och filmatiseringen av den verkar leva sitt eget liv; "It is more progressive and brave than I am". 

Huvudpersonen i Kim Jiyoung, född 1982 växer upp som dotter nummer två i en familj med en yngre bror, som alltid prioriteras först, och med systrar som förväntas bidra till broderns försörjning. Mamman ser dock till att även döttrarna får möjlighet att studera, något hon själv inte hade möjlighet till. Även i skolan är dock villkoren orättvisa, pojkarna ges många fördelar och nästan allt utrymme att prata. I arbetslivet är situationen likadan, det är svårt att ens få ett jobb och som kvinna förväntas man jobba minst dubbelt så hårt för en bråkdel av lönen. Vid många tillfällen utsätts Kim Jiyoung för könsdiskriminering, hot och trakasserier, utan att omgivningen reagerar. Kvinnor som utsätts skuldbeläggs och anses själva ha orsakat övergreppen. Detta är det liv alla kvinnor i Sydkorea lever. Kim Jiyoung träffar så småningom en ung man, gifter sig och får en egen dotter. Detta blir hennes yttersta misslyckande, enligt svärmodern, som naturligtvis förväntat sig en sonson. Kim Jiyoung tvingas sluta arbeta och så småningom flyr hon på det enda sätt som står henne till buds - in i galenskap. 

"Jeong Daehyeon gick först ensam till psykiatrimottagningen för att prata om sin frus tillstånd och rådgöra om behandlingsalternativ."

Det går naturligtvis inte att läsa den här romanen utan att se parallellerna till Vegetarianen av Han Kang. Båda romanerna skildrar kvinnor som söker vägar att ta sig ur ett strikt patriarkalt och mycket traditionellt samhälle. I Kim Jiyoung, född 1982 får läsaren även ta del av lagstiftningsmässiga framsteg för kvinnor, lagar som dock ofta övertrumfas av svårpåverkade samhällsnormer. Att den här romanen sålt i miljontals exemplar är kanske ett första tecken på att förändring är möjlig. Kanske kan boken även påminna unga kvinnor i väst om hur livet var här för ett antal år sedan, och hindra dem från att slänga bort alla feminismens framsteg.

Att läsa Kim Jiyoung, född 1982 är smärtsamt, trots att romanen inte är särskilt gripande i vanlig mening. Mycket få känslomässiga reaktioner gestaltas, medan mängder av liknande händelser radas upp och dränker läsaren med hopplöshet och vanmakt. Språket är knappt, beskrivande och lite stolpigt, faktauppgifter vävs in i texten, vilket mot slutet får sin förklaring. Sammantaget är läsning av Kim Jiyoung, född 1982 tyvärr fortfarande oerhört angelägen och jag hoppas därför att denna bok fortsätter att uppmärksammas runt om i världen. Läs och sprid!

KIM JIYOUNG, FÖDD 1982
Författare: Choo Nam-Joo
Förlag: Akademius (2026)
Översättare: Josefin Erlandsson

International Booker Prize 2026 longlist

Igår presenterades Booker Prize Internationals långlista 2026, innehållande en hel del intressanta böcker och författare. Några av böckerna finns redan översatta till svenska, andra är på gång, en har jag t o m läst.

The Nights Are Quiet in Tehran av Shida Bazyar (Tyskland) utspelar sig i Iran och handlar om en familj som deltar i revolutionen 1979, tvingas fly, och många år senare återvänder till hemlandet. När jag började arbeta med flyktingfamiljer under tidigt 90-tal var det just de iranska familjerna jag inledningsvis träffade. Kunskapen om krigstrauma var mycket rudimentär, framför allt när det gällde barnen. Det här är en bok jag verkligen hoppas kommer att översättas till svenska.

We Are Green and Trembling av Gabriela Cabezón Cámara (Argentina) ges ut på Tranan med titeln Flickorna i apelsinlunden under våren. Romanen utspelar sig djupt inne i den sydamerikanska djungeln under 1600-talets kolonialtid. Låter mkt intressant!

The Remembered Soldier av Anjet Daanje (Nederländerna) utspelar sig i Flandern 1922. Soldaten Noon vårdas på ett psykiatriskt sjukhus, efter att ha tappat minnet, när en kvinna kommer på besök och påstår att hon är hans hustru. Författarens tidigare roman, Storkens och dromedarens sång, har utsetts till 2000-talets bästa nederländska bok. The Remembered Soldier utkommer på svenska 2027, på Albert Bonniers förlag. 

The Deserters av Mathias Énard (Frankrike) handlar om en man som lyckats fly från ett krig samt om en vetenskaplig konferens under 11 sept 2001. Oklart hur dess två handlingar hänger ihop. 

Small Comfort av Ia Genberg (Sverige) gavs ut på Weyler förlag med titeln Klen tröst 2018 och är en novellsamling som handlar om människors och pengars värde. Jag har läst och verkligen uppskattat författarens roman Detaljerna. 

She Who Remains av Rene Karabash (Bulgarien) finns utgiven av Ersatz med titeln Hon som stannar. Romanen utspelar sig i Albaniens avlägsna bergsbyar, där livet ännu styrs av uråldriga traditioner. 

The Director av Daniel Kehlmann (Tyskland/Österrike) handlar om en legendarisk regissör, som under andra världskriget blir fast i Österrike och hamnar i händerna på Goebbels och det nazistiska propagandaministeriet. Den finns utgiven av Albert Bonniers med titeln Ljusspel. 

On Earth As It Is Beneath av Ana Paula Maia (Brasilien) handlar om människojakt på fångar och verkar vara oerhört brutal.

The Duke av Matteo Melchiorre (Italien) handlar om en aristokratisk man, den siste i sin släkt, som valt att leva sitt liv i ensamhet. En dag tvingas han fatta ett beslut om att leva kvar i isolering eller agera för att försvara släktens rättigheter.

The Witch av Marie NDiaye (Frankrike) handlar om en medelmåttigt begåvad häxa och hennes relation till modern samt till de egna barnen. Jag har tidigare läst Tre starka kvinnor av författaren, som jag tippar blir en framtida Nobelpristagare. The Witch vill jag absolut läsa, översättning önskas av Natur & Kultur, tack!

Women Without Men av Shahrnush Parsipur (Iran) gavs ut med titeln Kvinnor utan män redan 2010 på Baran Förlag. Boken finns i min bokhylla och har recenserats här. Texten är oerhört vacker, drömsk, sagolik och fylld av övernaturliga inslag, en underbar bok. 

The Wax Child av Olga Ravn (Danmark) finns utgiven på Wahlström & Widstrand med titeln Vaxbarnet. Romanen utspelar sig på 1600-talet, handlar om en kvinna som anklagas för trolldom och skildrar kvinnors styrka och livsvillkor. Detta är en roman som länge stått på min läslista, nu åker den högst upp!

Taiwan Travelogue av Yáng Shuāng-zǐ (Taiwan) utspelar sig i slutet av 30-talet och handlar om förbjuden kärlek mellan två kvinnor.

Många av de nominerade lockar verkligen, håller naturligtvis mest på Ia Genberg. Korta listan presenteras 31/3.

Tisdagstrion - Döden

Dagens Tisdagstrio hos Robert på Mina skrivna ord handlar om döden, uppmaningen är att berätta om böcker där döden spelar en stor roll. 

Intet liv av Nina Bouraoui handlar om en kvinna som i unga år viger sitt liv åt döden, hon blir de dödas väkterska. Tidigt vägrar hon att acceptera sin kroppslighet och ett vanligt liv med skola, familj och kamrater. Tidigt är hon medveten om förgängligheten. Hon finner en hemvist på kyrkogården, där hon noggrant studerar det liv som existerar i jorden, efter döden.

"Döden trivdes i mina händer. Den var min första skallra."

I Den sista läsaren av David Toscana skildras Mexicos fragmenterade historia och förtrycket under olika härskare. Romanen handlar om bibliotekarien, tillika byns sista läsare, Lucio och hans son Remigio. Remigio hittar en dag en ung, död flicka i sin brunn. När han berättar detta för fadern inleder denne ett sökande efter en förklaring - i böckernas värld. Författaren skriver om relationen mellan levande och döda på ett unikt, mycket intressant sätt. I Den sista läsaren luckras gränserna upp mellan den yttre verkligheten, en inre fantasivärld och den litterära världen.

Tomas Tranströmers diktning gestaltar allt mellan himmel och jord, i hög grad även döden. En av mina favoriter handlar om hur livets innersta kärna öppnar sig för oss om vi bara lyssnar.

Närvaro av Gud.
I fågelsångens tunnel
öppnas en låst port.

Många av dikterna är så finurliga att jag hela tiden ler när jag läser dem, även om de har ett allvarligt innehåll. 

Döden lutar sig
över mig, ett schackproblem.
Och har lösningen.

Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta.

Läsning pågår - Alla måste söderut

Alla måste söderut av Marie Lundström har legat lång tid i kö i min spelare, äntligen dags att börja lyssna. Romanen handlar om Eva, vars pappa hastigt avlider på sovrumsgolvet hemma i Luleå. Allt går i kras, vem är Eva nu? Trots handlingen en bok som både roar och berör så här inledningsvis, återkommer med mer tankar så småningom. 

En smakbit ur Kejsarens ansikte

Återigen söndag och dags att dela en smakbit ur en bok i utmaningen En smakebit på söndag, numera arrangerad av Mias bokhörna. Den här veckan har handlat om OS och bloggen. Jag har tittat så mkt som möjligt på alla grenar, när jag inte jobbat. Övrig tid har jag ägnat mig åt att fixa i ordning bloggen efter ett kodfel och i samband med det läst massor av inlägg om allt roligt vi gjorde i början av bloggandet. 

Idag delar jag ett avsnitt ur Kejsarens ansikte av Elin Boardy, en smakbit där man kan ta del av en beskrivning av Hadrianus Villa. På  Kulturkollo konfererar Ulrica, Anna och jag om boken idag, kika gärna in för att se vad vi tyckte om den.  

"Villan är stor som en by, en stad; den är ett eget rike. Att gå från ena änden till den andra tar honom mer än en halv timme. Han villar omedelbart bort sig, men det spelar ingen roll; han går och går. Det stora badhusets välvda tak höjer sig över de andra byggnaderna, det liknar ingenting han sett tidigare. Mellan byggnaderna finns trädgårdar med skuggiga pelargångar, sångfåglar i burar, porlande fontäner, pelare dekorerade med målade vinrankor. Och här och där öppnar sig utsikten mot kullarna längre bort – alldeles nära; höga och gröna."

Kallet

I min bokhylla finns flera mycket uppskattade böcker av Anneli Jordahl, kanske favoriten är debutromanen från 2009 om Ellen Key, Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet), som i år är aktuell igen utifrån att det är 100 år sedan Ellen Key avled. Historisk är även romanen Augustenbad en sommar, som handlar om gäster på en kurort. En annan favorit är Låt inte den här staden plåga livet ur dig Mona, en fängslande skildring av fattiga kvinnors livsvillkor i början av 60-talet. Augustprisnominerade Björnjägarens döttrar, från 2023, är en överväldigande mustig och ohämmad roman om de sju vilda systrarna Leskinen, som växer upp med en kuvad mor och en dominant far. Efter föräldrarnas död flyttar de till vildmarken och lever ett hårt och våldsamt liv. 

Den nya romanen Kallet bygger på författarens familjehistoria och utspelar sig nära den norska gränsen under andra världskriget. Människorna som bor i trakten kring fjällpensionatet vid jämtska Stora Blåsjön hade aldrig reflekterat över gränsen innan den tyska ockupationen av grannlandet, nu tvingas de begränsa sin rörlighet och oroa sig för brist på varor och en eventuell attack på det egna landet. Ödemarkssamariten och flerbarnsmamman Karolina, som tidigare hjälpt människor med mindre blessyrer och förlossningar, samarbetar nu med doktor Hummel i strävan att ta hand om, gömma och vidaretransportera flyktingar. Ofta är människorna som lyckats fly både illa skadade och utsvultna. Hummel riskerar livet för att smuggla motståndsrörelsens skrifter över gränsen samtidigt som han ser tillbaka på vänskapen med upptäcktsresanden, tillika Hitlerfantasten, Sven Hedin. Den tredje huvudpersonen, norrmannen och kollaboratören Henry Rinnan, väljer att arbeta för Gestapo och fängslar, torterar och dödar sina landsmän. 

Handlingen i romanen ligger mig varmt om hjärtat eftersom även min pappa, tillsammans med bland annat författarinnan Sigge Stark, smugglade flyktingar över gränsen under kriget. Kanske är det dock detta som får läsningen av Kallet att kännas lite "blek", jag blir inte så engagerad i handlingen eller huvudpersonerna som jag förväntat mig. Dessutom är personerna lite väl endimensionella och onyanserat gestaltade, framför allt Rinnan. Romanens styrka är alla de små detaljerna, skildringen av vardagslivet i gränstrakten och gestaltningen av en tidsperiod när man alltid var tvungen att vara på sin vakt. 

KALLET
Författare: Anneli Jordahl
Förlag: Norstedts (2026)

Läsning pågår - Kim Jiyoung, född 1982

Äntligen dags att börja läsa Kim Jiyoung, född 1982 av sydkoreanska Cho Nam-Joo. Första reaktionen är att språket är rätt stolpigt, med en del oväntade liknelser. Andra reaktionen är att temat med galen kvinna påminner om det i Vegetarianen av Han Kang. Sammantaget en lovande inledning, motståndet i språket vänjer jag mig vid. 

Bloggproblem

PROBLEM!

Som ni kanske kan se har bloggens inledande sida slutat fungera, alla sidebars har hamnat nedanför och länkarna har slutat funka. Det går att gå in i översta inlägget och kommentera, gör gärna det om ni har en aning om vad som hänt bloggen. Jag försöker få supporthjälp, och hoppas innerligt att det kommer att funka. 

En smakbit ur Far inte till havet

Hög tid att åter ansluta till utmaningen En smakebit på söndag, numera arrangerad av Mias bokhörna.

Det har varit en lugn dag med mycket OS-tittande. För övrigt är här väldigt kallt och sällan soligt. Jag längtar enormt mycket efter vårvärme. 

Senaste tiden har jag läst en hel del litteratur från Sápmi, här kommer några fina små citat ur Far inte till havet av Elin Anna Labba.

"Som två svarta korpar stod Moster Ánnes glänsande stövlar på tuvan och vakade över arbetet."

"Iŋgá var uppvuxen med ett flerbottnat liv. Det var vatten och under vattnet fanns ett land av tysta berättelser. Platser och människor."

"Första gången man förlorar sitt hem är det handlöst. Därefter blir man för varje gång mindre förankrad. Hemlös i delar av sig först, till slut i hela." 

Skam

Ann-Helén Laestadius, författare och journalist, är uppvuxen i Kiruna och har samiska och tornedalska rötter. Hon debuterade 2007 med ungdomsboken Sms från Soppero och tilldelades Augustpriset i kategorin bästa barn- och ungdomsbok 2016 för Tio över ett. Stöld var författarens första vuxenroman och första delen i Sápmitrilogin. Boken gavs ut 2021, älskades av mängder av läsare och utsågs till Årets Bok. 2023 kom andra delen, Straff, och 2025 den avslutande delen, Skam. Ann-Helén Laestadius skriver böcker om angelägna ämnen och skildrar både historisk och samtida rasism och utsatthet hos den samiska minoritetsbefolkningen. 

Skam handlar om en ung kvinna, Marina, som återvänder hem till Kiruna efter att ha bott söderut ett år. Varvat med händelser i nutiden får läsaren ta del Marinas uppväxt, relationen till kusinen Eva, förälskelsen i Daniel och vänskapen med den ”vilda tjejen” Ingela. Uppväxten präglas av farbroderns stränga laestadianska kristendom med fokus på skam och skuld samt den tystnad som präglar människor som förlorat sitt språk. 

Det tidigare romanerna Stöld och Straff skildrar spännande och otäcka yttre händelser fyllda av våld och övergrepp. Skam fokuserar i stället konsekvent på tankar och känslor, i synnerhet på upplevelser av självförakt, kluvenhet inför det samiska ursprunget och en söndertrasad identitet. Trots avsaknaden av yttre dramatiska händelser är Skam lika fängslande och angelägen läsning som föregångarna. 

SKAM
Författare: Ann-Helén Laestadius
Förlag: Romanus & Selling (2025)
Uppläsare: Katharina Cohen  

Läsning pågår - Fars rygg

Jag läser just nu Fars rygg av Niels Fredrik Dahl, en lågmäld, men storslagen och oerhört gripande roman som totalt golvat mig. Kanhända blir favoritlistan lång i år. Romanen handlar om tre generationer män, där berättaren skildrar sin egen fars uppväxt hos en frånvarande farfar. En oerhört elegant gestaltning av smärtsam ensamhet. 

Just nu - Februari 2026

Äntligen dags för en ny månad och en Just nu-enkät på Kulturkollo, häng med du också. Har under veckan landat lite efter läsretreat i Varberg och har redan börjat fundera på när vi kan ses igen. 

Just nu läser jag en del nyutgivna böcker som t ex Kejsarens ansikte av Elin Boardy, Kallet av Anneli Jordahl och Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo. Det är svårt att hinna med alla böcker som lockar! 

Just nu lyssnar jag som vanligt på ljudböcker och har har precis börjat lyssna på Fars rygg av Niels Fredrik Dahl. Jag har tänkt försöka läsa lite extra mycket från västra grannlandet i år. 

Just nu tittar jag så klart mestadels på OS!

Just nu njuter jag av beskedet att det inte finns minsta lilla cancercell i min mage!

Just nu längtar jag efter att det ska bli varmare, jag vill ut och gå, påta i jorden, så fröer och ta ut sommarmöblerna!

Samiska nationaldagen

Samernas nationaldag firas den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917. Jag missade tyvärr Bokmässan 2024 när de hade tema Sápmi och har det senaste året försökt att lära mig en del om samisk historia och kultur genom att läsa skönlitteratur. De senaste åren har mängder av bra böcker getts ut!

Stöld, Straff och Skam (Sápmitrilogin) av Ann-Helén Laestadius skildrar samisk historia och nutid med fokus på identitet, förlust av språket, statliga övergrepp och rasism. 

Stöld skildrar hur spänningarna mellan samerna och andra delar av befolkningen växer till följd av klimatförändringar och bådas behov/önskemål att använda marken. Handlingen är brutal och dramatisk, huvudpersonen Elsa en stark ung flicka/kvinna med stort mod. 

Straff skildrar hur renskötarbarnen på 50-talet togs från sina familjer och tvingades går på internatskola från sju års ålder. Trettio år senare försöker de nu vuxna barnen hantera sina liv och sina minnen på olika sätt. Romanen ger röst åt människor vars erfarenheter tystat dem, och visar hur ett systematiskt förtryck krossar generationer. 

Skam handlar om en ung kvinna som återvänder hem till Kiruna efter att ha bott söderut ett år. Uppväxten präglades av farbroderns stränga laestadianska kristendom med fokus på skam och skuld samt den tystnad som präglar människor som förlorat sitt språk och sin identitet.    

Folk som sår i snö av Tina Harnesk skildrar flera generationer vars liv präglas av att de blivit förflyttade. Sammantaget är Folk som sår i snö en unik blandning av absurd humor, bitsk samhällskritik och en finstämd och lyhörd gestaltning av hur kapade rötter och utanförskap gör människan sjuk i själen. 

Mödramärg av Tina Harnesk är en mycket läsvärd berättelse om de många nyanserna i moderskap och en angelägen skildring av övergrepp och svek i den svenska hanteringen av "samefrågan" - då och nu. Romanen gestaltar det komplexa moderskapet och ansvaret för såväl avkomman, som det heliga i vår natur.

Himlabrand av Moa Backe Åstot är en varm, engagerande debutroman om konflikten mellan att utforska sig själv och vara den man är och förväntningar att ta över familjens renskötsel. Kan man i denna traditionella värld leva öppet som homosexuell?

Far inte till havet av Elin Anna Labba är författarens romandebut och handlar om de byar och marker som lades under vatten vid utbyggnaden av vattenkraften. En vemodig berättelse om upprörande övergrepp och en komplicerad mor-dotter-relation, skriven på vacker, poetisk prosa.

Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti handlar om en mor som reser till sin vuxna dotter för att berätta något för henne. Men hindren verkar oöverstigliga och det känslomässiga avståndet så enormt. En fantastisk romandebut, intensivt och smärtsamt vackert. 

Till träden av Ella-Maria Nutti handlar om en far och dotter som blir fast på kalfjället när skotern går sönder och de tvingas söka skydd i en övernattningsstuga. Instängdheten visar tydligt hur tyst det alltid är mellan far och dotter, som inte ens har samma modersmål. Dottern fick aldrig lära sig samiska, pappan tvingades använda svenskan. Stillsamt och melankoliskt. 

Guohp’áhkku/Mögelgumman av Sofia Jannok handlar om två pojkar som går vilse på kalfjället när de vaktar renhjorden. Mörkret, kylan och dimman lägger sig över pojkarna, som gör upp eld för att överleva natten. Då får de se en underlig kvinna som närmar sig ... En underbar berättelse för alla åldrar om att vara vilse i själen och möta en beskyddande varelse. 

Ett föremåls berättelse om obesvar av Mikael Berglund utspelar sig i norra delarna av Sverige på 1600-talet. Suggestivt skildras en vindpinad fjällvärld fylld av köld, svält och faror. Språket är ålderdomligt, lika kargt som naturen och oändligt vackert. Huvudpersonen är en egensinnig, gåtfull kvinna med ett obändigt behov av frihet.

Bli som folk av Stina Stoor är en novellsamling som utspelar sig i ett suggestivt gränsland mellan barndom och vuxenvärlden, mellan fantasi och verklighet. Språket är säreget vackert och poetiskt samt fyllt med dialektala uttryck och egenskapade ord. Författaren som passar en läsare som uppskattar ett melankoliskt tonfall och gåtfull stämning.  

Det finns många fler romaner, serieromaner och sakprosa som jag återkommer till när jag hunnit läsa lite mer.

Läsning pågår - Far inte till havet

Läser just nu om en mor och en dotter och en by som lagts under vatten i en vidunderligt vacker text - Far inte till havet av Elin Anna Labba.

Kejsarens ansikte

Elin Boardy är en favorit bland samtida, svenska författare. Hon har nu gett ut sex historiska romaner, alla i olika miljöer/tidsåldrar, de flesta med flickors/kvinnors levnadsvillkor i fokus. Allt som återstår handlar om en ung kvinnas utsatthet och utspelar sig i ett bohuslänskt landskap i början av 1900-talet. Mot ljuset är en nyanserad skildring av en kvinnas och ett lands väg mot frihet och självbestämmande. Mary Jones historia är en spännande och ömsint berättelse om människan bakom piratmasken och drömmen om äkta kärlek. Tiden är inte än utspelar sig i digerdödens Europa i mitten av 1300-talet och gestaltar människans identitet i relation till omvälvande förluster. Nätterna på Winterfeldtplatz utspelar sig i Berlin i slutet av 1920-talet, när livet präglades av motsättningarna mellan frihet och dekans och den framväxande nazismen, och gestaltar hbtq-frågor. Alla är olika och alla har jag hyllat.

Kejsarens ansikte utspelar sig i olika delar av Romarriket, under några år på 120-talet, när Hadrianus är kejsare. Hadrianus är en militärt defensiv, "fredlig" kejsare, som ägnar sig åt att uppföra ofantliga byggnationer, anlägga vägar och skapa ett postsystem. Som person är han dock mycket "manlig", han är en skicklig ryttare och jägare. Och, som seden bjuder, har han unga pojkar vid sin sida och i sängen. Den unge greken Antinous träffar kejsaren första gången när han är 13 år och genom mod, skicklighet i bågskytte och öppenhet lyckas han väcka kejsarens intresse. Kejsaren skickar Antinous, tillsammans med många andra gossar, till Rom för att utbildas att ingå i kejsarens uppvaktning. Så småningom får Antinous resa till Villan, kejsarens enorma privata bostad, och där lyckas han återigen utmärka sig bland alla pojkar och fånga kejsarens uppmärksamhet. 

Kejsarens ansikte berättas i hög grad utifrån Antinous perspektiv och författaren utgår konsekvent från de värderingar som rådde vid tidpunkten för romanen. Här finns således inga ifrågasättanden av systemet att äldre rika män med makt roar sig med unga pojkar, och använder människors död i underhållningssyfte. 

"Slavar täcker över blodpölarna med sand, efter varje dag skottar man upp kroppar och utspillda inälvor och kör bort dem på kärror. Ännu en lyckad dag på arenan. Ett storslaget firande av kejsaren."

Antinous är lycklig över att ha väckt kejsarens intresse, även om han är lite orolig för vad kejsaren förväntar sig av honom. Hans fantasier gäller kejsarens roll, hans önskan är att kejsaren vore en vanlig man, en Adrianus, och att deras relation då skulle kunna vara mer jämlik. Det som plågar Antinous är upplevelsen av att vara ett objekt som kejsaren emellanåt visar upp, samt den stora oron inför framtiden. Det var, på Hadrianus tid, socialt accepterat att män hade relationer med pojkar, men inte med andra män. Antinous vet därför hela tiden att hans relation med kejsaren en dag måste ta slut. Sammantaget är gestaltningen av Antinous nyanserad och insiktsfull, vilket skapar ett band mellan pojken och läsaren. Bilden av kejsaren färgas i hög grad av Antinous upplevelser, läsaren möter en komplex man med många dimensioner; han är hänsynslös och maktfullkomlig samtidigt som han visar ömhet och sårbarhet. 

Berättelsen väcker ett stort engagemang, både emotionellt och intellektuellt. Det går naturligtvis inte att läsa boken utan att reflektera kring det pedofila systemet och pojkarnas utsatthet, men Antinous ser inte sig själv som ett offer, utan som utvald. Detta är förvisso inte specifikt för tiden, människor i alla tider (inklusive nu) tenderar att acceptera de förutsättningar som råder och identifiera sig i enlighet med dessa. 

Författaren har, som vanligt, lagt ner ett enormt arbete på efterforskningar och känner sin miljö utan och innan. För mig som läsare är det ett härligt ögonblick av igenkänning när jag inser att den byggnad som beskrivs är Pantheon. Därutöver har jag ägnat mig åt att googla och själv läst massor om Hadrianus, Antinous och Villan, vilket är det bästa betyg jag kan ge en bok. Romanen är rakt, enkelt berättad med ett rejält driv i handlingen, vilket gör boken till en sträckläsare. Jag, som alltid brukar gnälla om en bok överstiger 300 sidor, slukade Kejsarens ansikte på några få dagar. Detta är en roman som passar många läsare, en tänkbar utmanare till titeln Årets Bok 2026.

KEJSARENS ANSIKTE
Författare: Elin Boardy
Förlag: Romanus & Selling (2026)

Tisdagstrion - Gröna omslag

 Idag vill Robert på Mina skrivna ord att vi ska berätta om tre böcker med gröna omslag.

I Mot ljuset av Elin Boardy följer Elly med sin syster och hennes nyblivne make på bröllopsresa. Under vistelsen i Malaysia kommer Elly att omvärdera sin kvinnoroll, uppleva en kärleksaffär och utveckla en ny identitet. På avskalad prosa skapar författaren en drömlik, suggestiv stämning. Läsaren lockas in i en bedrägligt händelsefattig berättelse, men luften vibrerar av hetta, under den polerade ytan pyr starka känslor. Sammantaget är Mot ljuset är en nyanserad skildring av en kvinnas och ett lands väg mot frihet och självbestämmande. 

Novellen Galatea av Madeline Miller har sitt ursprung i en grekisk myt, den om kung Pygmalion och hans kvinnoskapelse. I Ovidius gestaltning av myten (i Metamorfoser) är kungen upprörd över verkliga kvinnors osedlighet och täljer sig en kvinna av elfenben. Pygmalion beundrar sin vackra, rena skapelse och blir mycket förälskad i den. Han offrar och ber till gudinnan Venus, som beviljar hans önskan och låter figuren få liv. Madeline Millers version berättas genom kvinnoskapelsen Galateas röst. Det är härligt befriande att läsa Millers ursinniga uppgörelse med tanken på den perfekta, ljuva och rodnande jungfrun. Millers Galatea är urstark, intelligent och hämndlysten, precis som de flesta som bryter sig loss från förtryck. 

Arvejord av Maria Turtschaninoff handlar om livet i en liten österbottnisk by under fler århundraden. Platsen befolkas av människor med olika sinnelag, olika behov och olika omständigheter. Jorden är densamma, men människans sätt att möta jorden och vildmarken varierar. En del vill försöka tämja och härska över, medan andra söker skydd, en lisa för själen och mat för dagen. Jorden ger och jorden tar. Sammantaget är Arvejord en outsägligt vacker text som berör och väcker en stark längtan hos mig som läsare. 

Nytt i hyllan - Kim Jiyoung, född 1982

Fick efterlängtad bokpost idag - Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo - en bok som nu blivit översatt till svenska. Boken skildrar patriarkala struktur och en sexistisk vardagskultur i Sydkorea, och har blivit mycket uppmärksammad både i hemlandet och internationellt. 

Den som råkar vara ARMY vet ju också att boken rekommenderas av BTS ledare Kim Namjoon, aka RM.