Läsning pågår - John och John

 

Möjligen kommer Douglas Stuart att tilldelas Bookerpriset för John och John och boken har lockat sedan jag först såg den. Hos förlaget kan man läsa: "Douglas Stuart har skrivit en gripande familjesaga om hemligheter och livslögner, precis som genombrottet Shuggie Bain är John och John en omvälvande läsupplevelse, signerad en av vår tids stora berättare." Jag har faktiskt inte ens läst Shuggie Bain som jag fått för mig är en alltför jobbig eländesskildring (kan ha fel). Hoppas jag kommer att gilla John-boken.

En smakbit ur Nattsäsong

Redan söndag igen och slut på en vecka som även den innehöll ett oändligt långt tandläkarbesök. I eftermiddag ska vi gå på mongolisk restaurang för att fira familjens pappa, det ser jag fram emot. 

Eftersom det är söndag är det dags för en smakbit, fler hittar ni som vanligt hos Mias bokhörna. 

Nattsäsong av Karolina Ramqvist är en av årets - välförtjänt - Augustnominerade romaner. Här kommer en liten smakbit ur ett avsnitt där huvudpersonen funderar kring sin kommande teaterroll.

"Så groteskt att en femtioåring skulle göra Cho-Cho-San och så dumt att se det som något radikalt, att låta en medelålders kvinna spela den unga konkubinen. Jag hade förstått att det sågs som kittlande, som något lite förtjusande pikant, att den som var gift med teatern skulle göra horan.

Hade jag inte hört någon uttrycka det så.

Det var idiotiskt, nästan förödmjukande. Ändå hade jag tackat ja helt utan vidare, och jag undrade om jag var så till den grad tacksam över att ens komma i fråga för att bli utvald. Att jag ännu ansågs besitta något tillräckligt lockande och intressant."

Domino: Dåren, domaren och den välkammade mannen från pirayaministeriet

Glädjen är som vanligt stor när en ny bok av Håkan Nesser ges ut. Jag tror faktiskt att jag har läst i princip allt han har skrivit, trots att det är en omfattande produktion. Vissa dagar skulle jag säga att jag mest gillar serien om Barbarotti, andra dagar skulle jag framhålla och Piccadilly Cirkus ligger inte i Kumla och Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Efter senaste romanen var jag orolig att han planerade att avsluta sitt skrivande så jag blev jätteglad när jag läste om den nya boken Domino: Dåren, domaren och den välkammade mannen från pirayaministeriet. Och jag hoppas att inte heller denna var den sista. 

Boken utspelar sig delvis i den fiktiva staden Maardam, som nesserläsare känner igen som Van Veeterens hemstad. Här får kommissarie Jung, Van Veeterens efterföljare, ett komplicerat uppdrag, när den berömda sångerskan och skådespelerskan La Jolla utsätts för ett mordförsök. Fallet visar sig ha rötter långt tillbaka i tiden och hänger samman med flera andra udda händelser ... Trettio år tidigare tog en mordbrand fyra människoliv, förövaren åkte fast och dömdes till ett långt fängelsestraff. Men var han verkligen den skyldige? En kvinna reser inkognito tillbaka till sin hemstad för att ta reda på sanningen. Författaren, som skrev en bästsäljare om mordbranden har dömts för skattebrott, i en rättegång där domarens beslut förvånade alla. Och en välkammad indrivare för Skatteverket hittar sin egen gravsten på en kyrkogård. Likt ett dominospel hänger de olika brickorna ihop med varandra. 

Som vanligt väver Håkan Nesser samman osannolika händelser tills mönstret slutligen blir tydligt för läsaren. Romanens konstruktion är intrikat och skapar både förvirring och engagemang. Som vanligt finns ett psykologiskt djup i karaktärerna som väcker och håller liv i mitt intresse hela vägen till slutet. Mitt enda frågetecken handlar naturligtvis om de moment som tydligt anspelar på författarens egna erfarenheter av att bli dömd för skattebrott. Jag måste erkänna att jag skrattade gott åt författarens sätt att hämnas, men samtidigt ledde detta till att jag tappade lite fokus på bokens handling. Sammanfattningsvis är detta en välskriven, intelligent och oerhört underhållande berättelse med fängslande personbeskrivningar - läs!

DOMINO

Författare: Håkan Nesser

Förlag: Albert Bonniers (2026)

Just nu - November 2026

Ny månad (redan!) och så klart dags för en ny Just nu-enkät på Kulturkollo, häng med du också. Just nu har jag fått glädjande hälsonyheter: inga tecken på cancer! Min första månad som pensionär kunde varit lite roligare, den bestod av covid, jobbiga medicinska undersökningar och extremlånga (3 timmar) tandläkarbesök. Nu kan det bara bli bättre!

Just nu läser jag en massa noveller och kortare romaner inför årets novellkalender men också den oerhört engagerande De utvalda av Steve Sem-Sandberg.

Just nu lyssnar jag på den ljuvliga Kammakargatan av Therese Bohman. När jag lyssnar på musik håller jag mig mestadels till BTS, som tråkigt nog de flesta i min ålder i Sverige inte tycks ha upptäckt.

Just nu tittar jag på Barnmorskan i East End, en av de allra bästa serier jag sett.

Just nu njuter jag av att försöka vänja mig vid pensionärslivet. 

Just nu längtar jag faktiskt till jul.

Fem svenska favoriter

Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström, och de efterföljande romanerna om staden och dess förvandling, är något av det allra bästa i svensk litteratur. Det är den stora omvandlingens tid och nya möjligheter öppnar sig. Den unge Henning far till Stockholm för att arbeta och skapa en ljus framtid. Han får slita hårt, men får också uppleva vänskap och kärlek. Romanen är en rakbladsvass analys och skildring av urbaniseringens och industrialiserings förödande konsekvenser för människans livsvillkor.

Andromeda av Therese Bohman utspelar sig på förlag och skildrar vänskapen mellan den unga praktikanten Sofie och den litteräre chefen Gunnar. Utan att slösa med orden skapar författaren ömsinta porträtt av människor som berör. Relationen mellan Sofie och Gunnar gestaltas på ett ett finstämt och lyhört sätt, där finns en mycket subtil sexuell spänning, som alltid kontrolleras till förmån för vänskapen. Stämningen är nostalgisk i en melankolisk insikt om att allt snart kommer att vara förbi. 

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg handlar om det unga paret Arvid och Lydia. Trots att de är förälskade i varandra vill eller vågar inte Arvid binda sig. När Lydias far dör gifter hon sig med en förmögen man. Arvid blir förkrossad och gifter sig i sinom tid med en annan kvinna. Efter tio år möts de igen av en slump... Romanen är en smärtsam kärlekshistoria med två personer som misstror och sårar varandra och den är även en fantastisk sekelskiftesbeskrivning. 

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson handlar om unga Hedwig, som växer upp samtidigt som den nationalsocialistiska rörelsen breder ut sig, vilket oroar hennes föräldrar som är socialdemokrater. För Hedwig är situationen komplicerad; hon vill vara lojal med sina föräldrar, samtidigt som hon vill passa in i samhället och vara lik sina jämnåriga kamrater. Efter nazisternas maktövertagande interneras Hedwigs far och Hedwig blir kär - i en SS-man. Molnfri bombnatt är en oerhört gripande historia om människans grundläggande behov av samhörighet och delaktighet. 

När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall handlar om en flicka från enkla förhållanden som gifter sig med läroverksadjunkten, utan att veta att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots alla svårigheter blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis, och glädjen över dottern - barnet som inte skulle fått födas - ändlöst stor. Det här är en oerhört vacker, gripande och omskakande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.