Dagens Tisdagstrio hos Robert på Mina skrivna ord handlar om mat, här kommer tre med olika sätt att skildra mat.
I Bröd och mjölk av Karolina Ramqvist gestaltas på ett lustfyllt, lockande, men också ångestfyllt sätt den relation många kvinnor har till mat. En flicka växer upp med en ensamstående mamma, som på olika sätt kommunicerar genom mat. Särskilt tydligt är detta de dagar pannkakor gräddas, då vet flickan att hon kommer att få vara ensam under kvällen. I mormors kök lagas annan mat, traditionell och pålitlig mat. Där kan man få risgrynspudding, med smaker som kan fylla stora hål av ensamhet. Men det som till en början ger tröst och trygghet förändras med åren, blir till något som måste kontrolleras, något som väcker den djupaste skam. Flickan växer upp, flyttar hemifrån och får själv en dotter. Det stora matsalsbordet har gått i arv och tar mycket plats i en liten lägenhet. När flickan som vuxen funderar över sin relation till mat är hennes önskan att bli fri. Samtidigt drömmer hon om att tillaga mormoderns risgrynspudding och låta dottern smaka.
Med säker hand lotsas läsaren genom kök fyllda av dofter, smaker och konsistenser. Maten har ett tydligt syfte och är en uppenbar klassmarkör. Viss mat ger tröst och signalerar omsorg, annan mat ska främst beundras. Genom maten gestaltas relationer, en del varma och trygga, andra med fokus på att visa upp en bländande yta. Romanen centreras runt maten och ätande i alla dess former; här finns den glupska treåringen som åt upp alla mandarinerna och den vuxna kvinnan som hetsäter. Mer intressant är dock att här också finns en skicklig psykologisk gestaltning av sambanden mellan ensamhet, tomhet, behov och tillfredsställelse i relationerna mellan mödrar och döttrar.
Mãn av Kim Thúy handlar om en kvinna som lämnar sitt trasiga hemland Vietnam för att söka trygghet i Kanada. Delvis är ramberättelsen i Mãn samma som i Ru, men känslan i berättelsen är mindre sårig. Mãn handlar om kärlek i alla dess former; kärleken till de mödrar som på olika sätt varit viktiga i huvudpersonens liv, kärleken till mat och den passionerade kärleken. Liksom i Ru får läsaren ta del av berättelsen i olika fragment, nutid i väst och dåtid i hemlandet. Texten byggs upp runt specifika ord som återges både på vietnamesiska och svenska i röd text i marginalen. I marginalen finns även titeln som en signatur och som grafisk helhet är sidorna mycket tilltalande.
Minst sagt tilltalande är även språket. Varje litet ord i Mãn är noggrant utvalt för att sammansmälta med och förhöja helheten. Precis som vid tillagandet av de traditionella maträtterna väger författaren orden på våg, smakerna kompletterar varandra, aromen virvlar runt på sidorna och får läsaren att sucka njutningsfyllt. Att läsa Thúys text gör mig outsägligt lycklig.
Binas historia av Maja Lunde utgår från det faktum att mänskligheten och vår värld är totalt beroende av pollinering. "1/3 av allt som vi äter idag måste pollineras av bin, humlor och andra insekter. Därför behöver vi producera mat på ett sätt som inte hotar den biologiska mångfalden och utrotar pollinatörerna" kan man läsa på krav.se. Utan bin - ingen mat. I den dystopiska delen av Binas Historia har bidöden redan inträffat och lett till krig, massvält och samhällskollaps.
Lunde skildrar binas historia genom tre familjeberättelser från olika tidsperioder. I 1800-talets England arbetar William oförtrutet med att studera bin för att försöka skapa en bättre bikupa. Emellanåt drabbas han dock av depressioner som gör honom närmast apatisk, vilket leder till stora svårigheter för hustrun Mary och alla deras barn. I nutid i Ohio är George, sedan flera generationer bakåt i tiden, biodlare och detta är en livsstil George önskar föra vidare till sin son. Sonen är däremot mer akademiskt lagd och tycks aldrig bli färdig med sina studier. Med tiden börjar tyvärr Georges bisamhällen att oförklarligt dö. I ett framtida Kina, i en värld där bina dött ut, lever Tao med sin make och lille son i ett samhälle som styrs med järnhand. Tao och maken tvingas dagligen upp i äppelträdkronorna för att handpollinera blomningen. Utan pollinering - ingen frukt. Även barnen tvingas börja arbeta vid tidig ålder, de är lättare och kan klättra högre. Tao drömmer om att hennes som ska bli en av dem som får möjlighet att gå i skolan och drillar honom hårt i läsning och räkning. Tyvärr inträffar katastrofen ändå ...
