International Booker Prize 2026 longlist

Igår presenterades Booker Prize Internationals långlista 2026, innehållande en hel del intressanta böcker och författare. Några av böckerna finns redan översatta till svenska, andra är på gång, en har jag t o m läst.

The Nights Are Quiet in Tehran av Shida Bazyar (Tyskland) utspelar sig i Iran och handlar om en familj som deltar i revolutionen 1979, tvingas fly, och många år senare återvänder till hemlandet. När jag började arbeta med flyktingfamiljer under tidigt 90-tal var det just de iranska familjerna jag inledningsvis träffade. Kunskapen om krigstrauma var mycket rudimentär, framför allt när det gällde barnen. Det här är en bok jag verkligen hoppas kommer att översättas till svenska.

We Are Green and Trembling av Gabriela Cabezón Cámara (Argentina) ges ut på Tranan med titeln Flickorna i apelsinlunden under våren. Romanen utspelar sig djupt inne i den sydamerikanska djungeln under 1600-talets kolonialtid. Låter mkt intressant!

The Remembered Soldier av Anjet Daanje (Nederländerna) utspelar sig i Flandern 1922. Soldaten Noon vårdas på ett psykiatriskt sjukhus, efter att ha tappat minnet, när en kvinna kommer på besök och påstår att hon är hans hustru. Författarens tidigare roman, Storkens och dromedarens sång, har utsetts till 2000-talets bästa nederländska bok. The Remembered Soldier utkommer på svenska 2027, på Albert Bonniers förlag. 

The Deserters av Mathias Énard (Frankrike) handlar om en man som lyckats fly från ett krig samt om en vetenskaplig konferens under 11 sept 2001. Oklart hur dess två handlingar hänger ihop. 

Small Comfort av Ia Genberg (Sverige) gavs ut på Weyler förlag med titeln Klen tröst 2018 och är en novellsamling som handlar om människors och pengars värde. Jag har läst och verkligen uppskattat författarens roman Detaljerna. 

She Who Remains av Rene Karabash (Bulgarien) finns utgiven av Ersatz med titeln Hon som stannar. Romanen utspelar sig i Albaniens avlägsna bergsbyar, där livet ännu styrs av uråldriga traditioner. 

The Director av Daniel Kehlmann (Tyskland/Österrike) handlar om en legendarisk regissör, som under andra världskriget blir fast i Österrike och hamnar i händerna på Goebbels och det nazistiska propagandaministeriet. Den finns utgiven av Albert Bonniers med titeln Ljusspel. 

On Earth As It Is Beneath av Ana Paula Maia (Brasilien) handlar om människojakt på fångar och verkar vara oerhört brutal.

The Duke av Matteo Melchiorre (Italien) handlar om en aristokratisk man, den siste i sin släkt, som valt att leva sitt liv i ensamhet. En dag tvingas han fatta ett beslut om att leva kvar i isolering eller agera för att försvara släktens rättigheter.

The Witch av Marie NDiaye (Frankrike) handlar om en medelmåttigt begåvad häxa och hennes relation till modern samt till de egna barnen. Jag har tidigare läst Tre starka kvinnor av författaren, som jag tippar blir en framtida Nobelpristagare. The Witch vill jag absolut läsa, översättning önskas av Natur & Kultur, tack!

Women Without Men av Shahrnush Parsipur (Iran) gavs ut med titeln Kvinnor utan män redan 2010 på Baran Förlag. Boken finns i min bokhylla och har recenserats här. Texten är oerhört vacker, drömsk, sagolik och fylld av övernaturliga inslag, en underbar bok. 

The Wax Child av Olga Ravn (Danmark) finns utgiven på Wahlström & Widstrand med titeln Vaxbarnet. Romanen utspelar sig på 1600-talet, handlar om en kvinna som anklagas för trolldom och skildrar kvinnors styrka och livsvillkor. Detta är en roman som länge stått på min läslista, nu åker den högst upp!

Taiwan Travelogue av Yáng Shuāng-zǐ (Taiwan) utspelar sig i slutet av 30-talet och handlar om förbjuden kärlek mellan två kvinnor.

Många av de nominerade lockar verkligen, håller naturligtvis mest på Ia Genberg. Korta listan presenteras 31/3.

Tisdagstrion - Döden

Dagens Tisdagstrio hos Robert på Mina skrivna ord handlar om döden, uppmaningen är att berätta om böcker där döden spelar en stor roll. 

Intet liv av Nina Bouraoui handlar om en kvinna som i unga år viger sitt liv åt döden, hon blir de dödas väkterska. Tidigt vägrar hon att acceptera sin kroppslighet och ett vanligt liv med skola, familj och kamrater. Tidigt är hon medveten om förgängligheten. Hon finner en hemvist på kyrkogården, där hon noggrant studerar det liv som existerar i jorden, efter döden.

"Döden trivdes i mina händer. Den var min första skallra."

I Den sista läsaren av David Toscana skildras Mexicos fragmenterade historia och förtrycket under olika härskare. Romanen handlar om bibliotekarien, tillika byns sista läsare, Lucio och hans son Remigio. Remigio hittar en dag en ung, död flicka i sin brunn. När han berättar detta för fadern inleder denne ett sökande efter en förklaring - i böckernas värld. Författaren skriver om relationen mellan levande och döda på ett unikt, mycket intressant sätt. I Den sista läsaren luckras gränserna upp mellan den yttre verkligheten, en inre fantasivärld och den litterära världen.

Tomas Tranströmers diktning gestaltar allt mellan himmel och jord, i hög grad även döden. En av mina favoriter handlar om hur livets innersta kärna öppnar sig för oss om vi bara lyssnar.

Närvaro av Gud.
I fågelsångens tunnel
öppnas en låst port.

Många av dikterna är så finurliga att jag hela tiden ler när jag läser dem, även om de har ett allvarligt innehåll. 

Döden lutar sig
över mig, ett schackproblem.
Och har lösningen.

Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta.

Läsning pågår - Alla måste söderut

Alla måste söderut av Marie Lundström har legat lång tid i kö i min spelare, äntligen dags att börja lyssna. Romanen handlar om Eva, vars pappa hastigt avlider på sovrumsgolvet hemma i Luleå. Allt går i kras, vem är Eva nu? Trots handlingen en bok som både roar och berör så här inledningsvis, återkommer med mer tankar så småningom. 

En smakbit ur Kejsarens ansikte

Återigen söndag och dags att dela en smakbit ur en bok i utmaningen En smakebit på söndag, numera arrangerad av Mias bokhörna. Den här veckan har handlat om OS och bloggen. Jag har tittat så mkt som möjligt på alla grenar, när jag inte jobbat. Övrig tid har jag ägnat mig åt att fixa i ordning bloggen efter ett kodfel och i samband med det läst massor av inlägg om allt roligt vi gjorde i början av bloggandet. 

Idag delar jag ett avsnitt ur Kejsarens ansikte av Elin Boardy, en smakbit där man kan ta del av en beskrivning av Hadrianus Villa. På  Kulturkollo konfererar Ulrica, Anna och jag om boken idag, kika gärna in för att se vad vi tyckte om den.  

"Villan är stor som en by, en stad; den är ett eget rike. Att gå från ena änden till den andra tar honom mer än en halv timme. Han villar omedelbart bort sig, men det spelar ingen roll; han går och går. Det stora badhusets välvda tak höjer sig över de andra byggnaderna, det liknar ingenting han sett tidigare. Mellan byggnaderna finns trädgårdar med skuggiga pelargångar, sångfåglar i burar, porlande fontäner, pelare dekorerade med målade vinrankor. Och här och där öppnar sig utsikten mot kullarna längre bort – alldeles nära; höga och gröna."

Kallet

I min bokhylla finns flera mycket uppskattade böcker av Anneli Jordahl, kanske favoriten är debutromanen från 2009 om Ellen Key, Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet), som i år är aktuell igen utifrån att det är 100 år sedan Ellen Key avled. Historisk är även romanen Augustenbad en sommar, som handlar om gäster på en kurort. En annan favorit är Låt inte den här staden plåga livet ur dig Mona, en fängslande skildring av fattiga kvinnors livsvillkor i början av 60-talet. Augustprisnominerade Björnjägarens döttrar, från 2023, är en överväldigande mustig och ohämmad roman om de sju vilda systrarna Leskinen, som växer upp med en kuvad mor och en dominant far. Efter föräldrarnas död flyttar de till vildmarken och lever ett hårt och våldsamt liv. 

Den nya romanen Kallet bygger på författarens familjehistoria och utspelar sig nära den norska gränsen under andra världskriget. Människorna som bor i trakten kring fjällpensionatet vid jämtska Stora Blåsjön hade aldrig reflekterat över gränsen innan den tyska ockupationen av grannlandet, nu tvingas de begränsa sin rörlighet och oroa sig för brist på varor och en eventuell attack på det egna landet. Ödemarkssamariten och flerbarnsmamman Karolina, som tidigare hjälpt människor med mindre blessyrer och förlossningar, samarbetar nu med doktor Hummel i strävan att ta hand om, gömma och vidaretransportera flyktingar. Ofta är människorna som lyckats fly både illa skadade och utsvultna. Hummel riskerar livet för att smuggla motståndsrörelsens skrifter över gränsen samtidigt som han ser tillbaka på vänskapen med upptäcktsresanden, tillika Hitlerfantasten, Sven Hedin. Den tredje huvudpersonen, norrmannen och kollaboratören Henry Rinnan, väljer att arbeta för Gestapo och fängslar, torterar och dödar sina landsmän. 

Handlingen i romanen ligger mig varmt om hjärtat eftersom även min pappa, tillsammans med bland annat författarinnan Sigge Stark, smugglade flyktingar över gränsen under kriget. Kanske är det dock detta som får läsningen av Kallet att kännas lite "blek", jag blir inte så engagerad i handlingen eller huvudpersonerna som jag förväntat mig. Dessutom är personerna lite väl endimensionella och onyanserat gestaltade, framför allt Rinnan. Romanens styrka är alla de små detaljerna, skildringen av vardagslivet i gränstrakten och gestaltningen av en tidsperiod när man alltid var tvungen att vara på sin vakt. 

KALLET
Författare: Anneli Jordahl
Förlag: Norstedts (2026)