fredag 3 april 2026

Månadssammanfattning mars 2026


I mars blev ovanligt många böcker lästa, möjligen p g a att jag räknat Ditlevsens som tre utifrån att de delats upp på Storytel. Jag lyckades hålla mig till planen att läsa böcker från Sápmi och Norge och två hyllvärmare blev lästa. Arundhati Roys självbiografi är mkt intressant, men bekräftar för mig att jag föredrar romaner. Sameproblemet är en rasande uppgörelse med förtryck och rasism, denna gång i norska Sápmi. Ditlevsens romaner beskrivs som "minnesböcker", jag tycker mest om barndomsboken. Lucrezias porträtt är precis lika bra som jag förväntat mig! Olive igen är inte en av Strouts bästa, men läsvärd ändå (jag gillar mest hennes böcker om Lucy Barton). Vaxbarnet är en oerhört vackert skriven hemsk historia om häxjakt. Det sjön ser är en fantastisk debutroman! Och jag bara älskar den vemodiga boken om Nils Vik. 
 

Den dagen Nils Vik dog - Frode Grytten

Gift - Tove Ditlevsen

Ungdom - Tove Ditlevsen

Barndom - Tove Ditlevsen

Sameproblemet Kathrine Nedrejord

Lucrezias porträttMaggie O'Farrell

Det sjön serSusanne Hugosson

Olive igen - Elizabeth Strout

Mitt skydd och min storm - Arundhati Roy

Vaxbarnet - Olga Ravn


Lästa titlar sammantaget: 10

Ljudböcker: 6

Hyllvärmare: 2

Sakprosa/biografi: 1

Romaner: 9

Böcker skrivna av kvinnor: 9

Böcker skrivna av män: 1

Nya författare: 4

Länder: 6 (Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, USA, Indien)

Tema: Sápmi och Norge

Månadens bästa: Även den här månaden tvingas jag välja två bästa-böcker, två böcker som är de bästa på olika sätt. Lucrezias porträtt av Maggie O'Farrell är oerhört spännande, engagerande, historiskt intressant och en bladvändare. Den dagen Nils Vik dog av Frode Grytten är en vemodig, långsamt berättad, intim och vacker historia om livet, kärleken och förlusterna. 

torsdag 2 april 2026

Läsning pågår - Judas hågkomster


Judas hågkomster av Niklas Rådström är kanske den av vårens böcker jag mest sett fram emot. Jag har tidigare läst ett par av författarens romaner - Boken och En Marialegend - och fullständigt golvats av författarens språk, gestaltning och klokhet. Hittills har jag läst ett par kapitel ur romanen om Judas och hans jordnära berättelse om mästaren, och dröjer mig kvar vid varje ord. Det är skärtorsdag både i verkligheten och i romanen, det är snart dags att dela den sista måltiden och imorgon kommer någon att förrådas. Niklas Rådström levandegör påskens händelser på ett fantastiskt sätt, jag blir oerhört berörd och läser vidare med både bävan och glädje. 

onsdag 1 april 2026

Sameproblemet

Kathrine Nedrejord föddes 1987 i Kjøllefjord i Finnmark, Norge och bor idag i Paris. Hon har tidigare skrivit ett flertal romaner och ungdomsböcker samt varit verksam som dramatiker. Sameproblemet är den första av hennes böcker som översatts till svenska. Romanen tilldelades Bragepriset för årets skönlitterära bok i Norge 2024 och P. O. Enquists pris 2025. Under de senaste åren har jag läst många berättelser från svenska Sápmi som handlat om både historisk och samtida rasism, övergrepp, utsatthet och identitetsförlust. Nedrejords roman är mitt första möte med erfarenheter från norska Sápmi, erfarenheter som tyvärr liknar de svenska. 

Huvudpersonen Marie är författare/journalist, bor i Frankrike och har nyligen blivit mamma, när hennes áhkku (mormor) dör. Marie har inte varit hemma på många år, när hon nu lämnar sitt barn och beger sig hemåt. Under resan och hemma i Sápmi återkommer alla tidigare minnen av förtryck och Marie fylls av ett raseri som måste komma till uttryck. Hon börjar därför skriva om sin áhkkus liv och uppväxt i ett land som betonat vikten av assimilering, och därmed berövat áhkku hennes historia, identitet och språk. Genom skrivandet om áhkku tvingas Marie att möta sin ilska och förtvivlan över förlusten av den egna kulturen och historien, samt den känslomässiga ambivalensen i att både vilja omfamna och förneka sitt samiska ursprung. 

Sameproblemet är en oerhört angelägen berättelse om ett förtryck som mycket tydligt än idag. Liksom i motsvarande svenska böcker (t. ex. Ann-Helén Laestadius Sápmitrilogin) gestaltas hur ett historiskt förtryck fortplantas och påverkar kommande generationer på djupet. Intensiteten och raseriet i språket är faktiskt härligt befriande, men tyvärr är berättarstrukturen något rörig. Detta påverkar läsupplevelsen, i synnerhet om man lyssnar på en ljudbok utan kapitelindelning.

SAMEPROBLEMET
Författare: Kathrine Nedrejord
Förlag: Tranan (2026)
Översättare: Helena Fagertun
Uppläsare: Patricia Fjellgren

tisdag 31 mars 2026

Tisdagstrion - Kristen tro


Dagens Tisdagstrio hos Robert på Mina skrivna ord är "kristen tro", ett tema som låter mig plocka fram några av de allra bästa böckerna i bokhyllan.

I Jerusalem av Selma Lagerlöf berättar författaren om en stark väckelsevåg som delar socknen Nås i Dalarna. En handfull familjer följer Guds kallelse och beger sig till Jerusalem för att leva ett sant kristet liv i gemenskap med varandra, och för att invänta Herrens återkomst. Andra väljer att stanna i hemlandet och bruka sin jord. En av huvudpersonerna är Ingmar, som strävar efter att leva upp till bygdens förväntningar på honom. Traditionellt är Ingmarssönerna på Ingmarsgården de ledande i socknen, dock har Ingmar utan egen förskyllan förlorat fädernesgården. För att få tillbaka gården tvingas han offra kärleken och gifta sig med en kvinna han inte älskar. Hans älskade fästmö Gertrud tar då sin tillflykt till religionen och flyttar med de andra sockenborna till Jerusalem.

Jerusalem är en fantastisk roman som innehåller alla de starka känslor jag förknippar med Selmas Lagerlöfs berättande. Några av de teman som gestaltas är kärlekens och trons makt, skuld och försoning, kärleken till hembygden och vikten av ett väl utfört arbete.

De två första böckerna om Bricken (Sågverksungen och Bricken på Svartvik) av Vibeke Olsson handlar om hennes barndom och uppväxt på sågverket Svartvik. I första boken är Bricken 11 år och nybliven sågverksarbetare. Bricken är föräldrarnas enda barn, en ovanlig situation. Familjen har arbete och mat på bordet, men rädslan för svälten är ändå alltid närvarande. Brickens mor har börjat gå till baptisterna för att lyssna på Guds ord, fadern är mer skeptisk. När sågverkspatronerna sänker lönerna går arbetarna ihop i en stor strejk, strejken 1879. I andra boken har Bricken blivit tonåring och ribbkaperska. Som allt arbete på sågverket medför hennes arbete en hel del risker. Och som de andra ungdomarna funderar Bricken mycket på kärleken, samtidigt som hon oroar sig över moderns magsår och grubblar över om hon skall låta döpa sig.

Böckerna om Bricken är på många sätt klassiska arbetarromaner, skrivna ur barns och kvinnors perspektiv. Här beskrivs arbetarrrörelsens och nykterhetsrörelsens framväxt, sprungna ur vardagens behov. Samtidigt vävs här in ett kristet perpektiv som problematiserar motsättningarna mellan arbetarrörelsens och väckelserörelsens budskap.

Ökenbrevet av Göran Tunström är Jesu egen berättelse om sitt liv. Under 40 dagar vistas Jesus i öknen och sätts på prov av djävulen. Under denna tid ser Jesus tillbaka på sitt liv och berättar om sin uppväxt i jag-form. Det är en mänsklig Jesus vi möter i Tunströms bok, han är en människa som älskar livet. Han är en människa som, liksom vi alla, blir till i mötet med andra. Jesus berättar om sin uppväxt, om sin längtan efter en mors värme och om relationen till kusinen Johannes (Döparen). Genomgående i boken brottas Jesus med sin mänsklighet och sin gudomlighet. Han bankar "på den tunna vägg som skiljer mig från det gudomliga. Mitt under bankandet tycker jag mig höra ett svar, så fort jag upphör tystnar det också därifrån".

Denna berättelse om Jesus är en av de finaste jag läst. Boken förmedlar ett oerhört stort hopp, en människokärlek som vida överstiger förnuftet och en upplevelse av att man kan "tro" på denne Jesus. Här kan man lära känna Guds son.

måndag 30 mars 2026

Läser just nu - Bittert, amore


Även jag måste naturligtvis läsa en deckare i påsk, men eftersom jag inte gillar att blir skrämd har jag valt en bok som beskrivs som charmig snarare än läskig, Bittert, amore av Carina Burman. Jag inser att jag ramlat in i bok två utan att ha läst första, men det verkar funka ändå. Boken handlar om deckarrecensenten Florrie Granat, som efter en återhämtningsresa till Rom blivit kvar i staden, och nu löser mordgåtor i bästa Agatha Christie-stilen. Hittills har inte så mkt hänt, men jag märker redan att jag gillar författarens 50-talsspråk.