Jorden Runt - Sammanfattning Östeuropa

Här är direktlänkar till alla resenärernas inlägg om böckerna. Jag hoppas att ni tar er tid att besök, läsa och kommentera hos varandra. Då känns det ju lite mer som en gruppresa :-)

Om Hjärtdjur har följande resenärer skrivit:

Bagateller och huvudsaker
Bokmania
Camillas blogg
En bok flera böcker
Ett eget rum
H:s alias Violens boksida
Hermia says
Ingrids boktankar
Lyrans Noblesser
Midnattsseminariet
Paulas bokblog
Sofies Place
Tassande en liten kaffekopp


Om En dag i Ivan Denisovitjs liv har följande resenärer skrivit:

Boklesebloggen min
Bokmania
Boktradition
Camillas blogg
Ett hem utan böcker
Lilla O
Lyrans Noblesser
Martin Ackerfors
Paperback lover
Tassande en liten kaffekopp


Om Förvandlingen har följande resenärer skrivit:

Amoroso
Bibliophilia
Bokmoster
Camillas blogg
Cecbers blogg
Lilla O
Lyrans Noblesser
Mikaelas läs- och matblogg
Theresans
En och annan bok

Om någon blivit bortglömd, vänligen hojta till. Och om ni skriver lite senare, posta om det hos mig så lägger jag till era länkar.

Min vistelse i Östeuropa

Min vistelse i Östeuropa blev lite mer långvarig och lite mer omfattande än planerat. Ett besök på biblioteket ledde till att inte mindre än tre ljudböcker från Östeuropa fick läggas till min läslista. Dessutom slank ytterligare en bok ner i Bokus' kundvagn i ett obevakat ögonblick. Summa summarum har jag under min vistelse i denna del av världen läst/lyssnat på sju böcker. Dessutom följer jag naturligtvis TV-serien Krig och fred.

Jag läste alla de utvalda böckerna för resmålet och jag tyckte om dem alla. Förvandlingen kommer jag att läsa igen, den har hur många tolkningsmöjligheter som helst. Solzjenitsyn har ett vackert språk och ett stillsamt tempo, som jag tycker om. Jag tycker också att En dag i Ivan Denisovitjs liv på många sätt påminner om min stora favoritroman Mannen utan öde. När jag tänker efter är ju detta också en bok från regionen (Ungern). Herta Müllers författarskap är svårt att beskriva. Hennes stil är poetisk och symbolfylld, vacker intill bristningsgränsen.

Förutom de utvala böckerna läste jag ytterligare en och lyssnade på CD-versioner av tre. Kunderas Varats olidliga lätthet avnjöts i ett virvlande tempo. Sven Wollter läste Glöd med en inlevelse som fick det att pyra i CD-spelaren. Brott och straff i Per Myrbergs uppläsning visade sig vara en fantastisk klassiker. Men jag önskar att jag läst boken i stället eftersom uppläsaren i lite för hög grad agerade i stället för att läsa. Den enda bok jag inte öser lovord över är Mästaren och Margarita. Handlingen är lite för absurd för min smak.


Förvandlingen av Franz Kafka, 1915.

En morgon vaknar Gregor Samsa och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Både huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Detta är en helt fantastisk novell om en människas utsatthet, om stigmatisering och om att förvandlas till en börda för familjen och samhället.


En dag i Ivan Denisovitjs liv av Solzjenitsyn.

Ivan Denisovitj, kallad Sjuchov, sitter fängslad i ett arbetsläger, oskyldigt dömd till 10 års straffarbete för spioneri. Just denna dag mår inte Sjuchov bra, men han tvingas utstå kyla, hårt arbete och bristfällig mat i alla fall. Det slående i romanen är det optimistiska tonfallet, som bildar en skärande kontrast till den misär som beskrivs. Samtidigt kan man skönja den vrede som pyr under ytan.


 Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov.

Satan kommer till stan (Moskva) med en del kufiska medhjälpare och ställer till med stor skandal i samband med sin magiska show. Samtidigt berättas om hur Pontius Pilatus våndas i Jerusalem p g a dödsdomen mot Jesus. Dessutom ingår här en vacker kärlekshistoria. Romanen är en svidande kritik mot det sovjetiska systemet. En hysterisk, absurd skröna som blandar tragedi och komik på ett hejdlöst sätt.


Glöd av Sándor Márai, 1942.

Glöd är en historia om vänskap, passion och svek. Scenariot är en klassisk passionshistoria, som utspelar sig mellan två män och en kvinna. Under barndomen och ungdomsåren var Henrik och Kónrad oskiljaktiga. Men plötsligt en dag reste Kónrad sin väg utan ett ord till avsked och det kom att gå 41 år innan de båda männen åter träffades. Högtravande, elegant språk och ett långsamt berättartempo.


Hjärtdjur av Herta Müller, 1994.

Romanen utspelar sig i Rumänien under Ceauşescus förtryckarregim. Berättelsens fokus är på fyra unga vänner (Edgar, Kurt, Georg och det kvinnliga berättarjaget), som längtar efter frihet. Berättarstilen är poetisk, vacker, symbolisk och fragmentarisk. Hjärtdjur är en kort roman på c:a 200 sidor, ändå tycks den innehålla så ofantligt mycket klarsynthet, hoppfullhet, hopplöshet och tragik.


 Varats olidliga lätthet av Milan Kundera, 1984.

Varats olidliga lätthet handlar om kärlek, erotik, filosofi och politik. Grundhistorien berättar om en komplicerad kärleksrelation mellan en man som är notoriskt otrogen och en kvinna som inte vill vara som sin mor. Bakgrunden till historien är ryssarnas inmarch i Prag 1968 och det förtryck som därefter följde. Invävt i berättelsen finns tankeväckande filosofiska funderingar. Lättläst och engagerande.


Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, 1866.

Raskolnikov är en fattig före detta student som planerar och genomför ett mord på en avskyvärd pantlånerska. Huvudpersonen anser att han står över andra och därmed också över moraliska regler som gäller andra. Efter mordet pendlar Raskolnikov dock mellan storhetsvansinne och skuldkänslor inför det begångna brottet. Detta är en lysande klassiker som bör läsas. Spännande, lättläst och med aktuella frågeställningar.

Hjärtdjur

 Hjärtdjur av Herta Müller

Romanen utspelar sig i Rumänien under den tidsperiod då förtrycket under Ceauşescu dominerar hela samhället. Berättelsens fokus är på fyra unga vänner (Edgar, Kurt, Georg och det kvinnliga berättarjaget), som längtar efter frihet. Denna längtan tar sig uttryck i förbjudna handlingar, vilket leder till trakasserier, hot, förhör och i det närmaste konstant bevakning. De fyra vännernas liv blir allt mer beskurna, de avskedas från sina arbeten och får stora svårigheter att försörja sig. Trots detta är deras längtan efter frihet omöjlig att undertrycka, friheten är värd vilka offer och risker som helst.

Romanens fragmentariska, sönderslagna, sönderfallande sammanhang och den ibland svåråtkomliga symboliken påminner mycket om samtal jag haft med traumatiserade kvinnor. Även min känsla av att inte förstå nog, att inte kunna följa alla tankeled är en frustrerande påminnelse om hur svårt det är att sätta sig in i en desintegrerad persons tankevärld. Jag uppfattar det således som att jaget i Hjärtdjur berättar sin historia i efterhand. När jag läser har redan allt hänt, alla förhör är genomförda och alla förluster redan upplevda.

Ävens barnens situation gestaltas på ett realistisk sätt i romanen. Via tillbakablickar får vi ögonblicksbilder av hur det är att växa upp som minoritetsbefolkning med en far som varit SS-man och ännu hyllar führern. Författaren beskriver hur (emotionellt) övergivna barn snabbt växer upp för att försöka klara sig själva:

"Under bordet nådde barnens fötter inte ned till golvet. På bordet slogs barnhänder med blyertspennor. Ilskan i deras ansikten var envis och vuxen. Jag tänkte: Medan deras mor är försenad växer de. Vad händer om de är vuxna om en kvart, skjuter undan stolarna från bordet med baken och går sin väg. Hur ska jag kunna berätta för sömmerskan, när hon kommer hem och lägger fram nyckeln, att barnen inte längre behöver den." (sidorna 100-101)

Hjärtdjur är en kort roman på c:a 200 sidor. Ändå tycks den innehålla så ofantligt mycket. Jag har aldrig skrivit ner så många citat från en bok, språket är poetiskt vackert och författarens klarsynthet slående. Här är ett exempel på en till synes enkel mening, som man kan ägna lång tid åt att begrunda:

"Du tror att du blir osynlig bara för att du inte litar på någon, sade jag." (sidan 155)

Texten i Hjärtdjur är avancerad. Den är fylld av tankeväckande, mångtydiga formuleringar. Jag fick anstränga mig att hitta rätt lästempo; nog snabbt att få flyt och sammanhang och nog långsamt att njuta av meningarna. En del symbolik förstod jag, en del gick mig helt förbi. Men det viktiga är inte att förstå allt, utan att uppleva så mycket som möjligt. Och upplevelsen av att läsa Hjärtdjur var mycket stark och tog sig fysiska uttryck. Mitt hjärta pickade snabbt, det kändes tungt att andas och jag blev yr. Hjärtdjur är en mycket krävande och en mycket givande roman att läsa.

Citatutmaningen

Mettemor utmanade mig häromdagen att skriva om fem citat. Efter litet funderande har jag valt ut fem citat om läsning/författarskap/böcker. Er uppgift blir att försöka para ihop varje citat med dess ursprung. Lycka till! Svara i kommentarerna och försök nu att tänka efter innan ni googlar ;-p

"När man läser en god bok förstörs lusten att läsa dåliga."

"Ett hem utan böcker är en kropp utan själ."

"Är det inte så att en författare bara kan tala om sig själv?"

"En klassiker är någonting som alla vill ha läst men ingen vill läsa."

"Man måste läsa för att lära sig, bättra sig och trösta sig."

------------------------------------------------------------------------------------

Drottning Kristina

Milan Kundera i Varats olidliga lätthet

Mark Twain

Mary Ann Shaffer i Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Cicero

Facit finns i kommentarerna, men fundera lite själv innan du kikar :-)

Brottslingar

Brott och straff. Raskolnikov är en fattig före detta student som planerar och genomför ett mord på en avskyvärd pantlånerska. Tanken är att han genom detta mord ska lösa sina egna finansiella problem och också befria andra från denna onda varelse. Raskolnikov anser att han står över andra och därmed också över moraliska regler som gäller andra. Dessutom kan mordet på en människa rättfärdigas genom att mångas liv förbättras. I den halva bok jag hittills läst (eller rättare sagt lyssnat på) pendlar Raskolnikov mellan storhetsvansinne och skuldkänslor inför det begångna brottet.
Jag har nu lyssnat ungefär halvvägs genom Fjodor Dostojevskijs stora klassiker

På många sätt påminner intrigen i Brott och straff om den i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Raskolnikov är dock en mer utlevande natur, som raglar stupfull och/eller febersjuklängs gatorna, blir förälskad i en prostituerad flicka och försöker hantera relationen till modern och systern. Doktor Glas varken svalt eller söp, utan förhöll sig mer kyligt distanserad från sina handlingar.

Om ni någon gång för mycket tid till övers rekommenderar jag att ni läser eller lyssnar på Brott och straff. Den är faktiskt oerhört bra.