Litteratur jorden runt

Dags att ta upp målsättningen att läsa författare från många delar av världen. Har kollat mina listor över lästa böcker och identifierat författare från 75 olika länder. Det tyckte jag lät mycket, tills jag insåg att det finns 195 olika länder! Men många av dessa kommer inte att bli lästa eftersom det inte finns översatta, relevanta texter. Det skulle dock vara kul att komma upp i 100 i alla fall, vi får se hur det går.

Nedan är en lista över mina lästa författare/verk. Den ursprungliga listan hittade jag hos Feministbiblioteket, som verkar ha läst något från alla länder!

Tips på författare/böcker från saknade länder mottages tacksamt!

Alla världens länder

Afghanistan: Atiq Rahimi - Jord och aska 

Albanien: Ismaïl Kadaré – Aprils frusna blommor

Algeriet: Assia Djebar – Sultanbrudens skugga 

Angola: Ondjaki – Ynari – flickan med de fem flätorna 

Antigua och Barbuda: Jamaica Kincaid – Annie John

Argentina: Julio Cortázar – Axolotl 

Australien: Patrick White – Tant Theodora 

Azerbajdzjan: Olga Grjasnowa – Ryssar är såna som gillar björkar 

Belarus: Svetlana Aleksijevitj – Kriget har inget kvinnligt ansikte

Belgien: Madeleine Bourdouxhe - Gilles kvinna

Bosnien och Hercegovina: Fausta Marianovic - Sista kulan sparar jag åt grannen

Brasilien: Machado de Assis – Vansinnesläkaren 

Chile: Isabell Allende – Andarnas hus 

Colombia: Gabriel García Márquez - Översten får inga brev

Danmark: Jesper Wung-Sung - Kvinna sedd bakifrån

Egypten: Nawal el Saadawi – Revolutionsskrivarna

Elfenbenskusten: Veronique Tadjo – Drottning Pokou 

Etiopien: Maaza Mengiste – Under lejonets blick

Finland: Märta Tikkanen – Århundradets kärlekssaga

Frankrike: Simone de Beauvior – Misstag i Moskva

Ghana: Ama Ata Aidoo – Förändringar – en kärlekshistoria 

Grekland: Sapfo – Dikter och fragment 

Indien: Arundhati Roy – De små tingens Gud

Indonesien: Pramoedya Ananta Toer – Människornas jord

Iran: Shahrnush Parsipur – Kvinnor utan män 

Irland: Samuel Beckett - I väntan på Godot

Island: Halldór Laxness - Salka Valka

Israel: Amos Oz - Judas

Italien: Siliva Avallone – Stål

Japan: Kenzaburo Oe - Mardrömmen

Kamerun: Léonora Miano – Sorgsna själar

Kanada: Margaret Atwood - Alias Grace

Kenya: Ngũgĩ wa Thiong'o - En blomma av blod

Kina: Mo Yan - Vitlöksballaderna

Lettland: Nora Ikstena - Modersmjölken

Libanon: Vénus Khoury-Ghata - Sju stenar till den otrogna hustrun 

Malaysia: Rani Manicka – Rismodern 

Marocko: Fatima Mernissi - Drömmar om frihet

Mauritius: Natacha Appanah - Den siste brodern

Mexiko: David Toscana - Den sista läsaren

Nederländerna: Anne Frank – Anne Franks dagbok 

Nigeria: Chinua Achebe - Allt går sönder 

Nordkorea: Park YeonMi - För att kunna leva

Norge: Sigrid Undset – Kristin Lavransdotter 

Nya Zeeland: Janet Frame – Mot ännu en sommar

Pakistan: Moshin Hamid - Den ovillige fundamentalisten 

Palestina: Suad Amiry - Sharon och min svärmor

Peru: Mario Vargas Llosa – Den stygga flickans rackartyg

Polen: Wisława Szymborska - Här

Portugal: José Saramago – Blindheten 

Rumänien: Herta Müller - Hjärtdjur

Ryssland: Fjodor Dostojevskij – Brott och straff 

Schweiz: Peter Stamm - Sju år

Senegal: Aminata Sow Fall - Tiggarnas strejk 

Singapore: O Thiam Chin - Aldrig bättre

Slovenien: Goran Vojnović – Jugoslavien, mitt hemland

Somalia: Nuruddin Farah - Adams revben

Spanien: Camilo José Cela - Pascal Duartes familj

Sri Lanka: Michael Ondaatje - Anils skugga

Storbritannien: Hilary Mantel - Wolf Hall

Sudan: Tayeb Salih - Utvandringens tid

Sverige: Per Anders Fogelström - Mina drömmars stad

Sydafrika: Marlene Van Niekerk - Agaat 

Sydkorea: Han Kang - Vegetarianen

Syrien: Samar Yazbek – En mörk strimma av ljus 

Tjeckien: Franz Kafka - Förvandlingen

Tunisien: Claude Kayat - Mohammed  Cohen

Turkiet: Elif Shafak – Bastarden från Istanbul

Tyskland: Hans Fallada - Ensam i Berlin

Ukraina: Victoria Belim - Röda sirener

Ungern: Imre Kertez – Mannen utan öde 

USA: Toni Morrison - Älskade/Beloved

Vietnam: Kim Thúy - Ru

Zimbabwe: NoViolet Bulawayo  – Vi behöver nya namn

Österrike: Elfriede Jelinek – Älskarinnorna 

Autonoma områden 

Guadeloupe: Maryse Condé – Färden genom mangroven 

En smakebit ur Tjänarinnans berättelse

Efter en förkyld vecka blir det mycket vila framför dator och TV idag. Hockeysäsongen går vidare med match två mellan Färjestad och Frölunda, den lär bli het. 

Söndag betyder som vanligt att det är dags att hänga med på utmaningen "En smakebit på søndag", som administreras av Astrid Terese på bloggen Betraktninger. Många bokbloggare deltar och delar varje vecka ett avsnitt ur valfri bok. Utan spoilers, såklart! Det här är ett kul sätt att få tips. 

Har under helgen ägnat mig lite åt Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood eftersom en ung kompis skriver ett gymnasiearbete och behöver någon att diskutera med. Det är rätt länge sedan jag läste boken, men vissa scener har etsat sig fast. Och det är ju väldigt roligt att få prata om det man gillar med någon som är intresserad. Nedan kommer citat från första kapitlet. 

"Vi sov i det som en gång hade varit gymnastiksalen. Golvet var av fernissat trä, med påmålade linjer och cirklar, för spelen som tidigare spelades där; ringarna för basketbollnäten satt fortfarande kvar, men näten var borta.
...
Vi lärde oss att viska nästan ljudlöst. I halvmörkret kunde vi sträcka ut armen, när Tanterna inte tittade, och röra vid varandras händer tvärs över tomrum. Vi lärde oss att läsa på läpparna, med huvudet platt mot sängen, vänt åt sidan, med blicken fäst vid varandras mun. På detta sätt utväxlade vi namn, från säng till säng:
Alma. Janine. Dolores. Moira. June."

Revolutionära pionjärer i nyutgåva

Den här helgen tänker jag spendera tillsammans med fyra revolutionära kvinnor som jag fick i julklapp. Jag tycker oerhört mycket om Novellix fina utgåvor av författare vi behöver minnas och läsa. Har ni läst dem?

Kvinna sedd bakifrån

Kvinna sedd bakifrån av Jesper Wung-Sung handlar om Ida Ilsted, den berömde danske konstnären Vilhelm Hammershøis hustru. Romanen utspelar sig under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal i konstnärskretsar i Danmark, samt runtom i Europa där Hammershøi letar motiv till sin konst. Framför allt avbildar han dock hustrun, oftast bakifrån. 

Ida och Vilhelm träffas genom Idas bror Peter, när denne en sommar tar med sig vännen Vilhelm hem. Peter beskriver beundrande Vilhelm som ett mycket lovande konstnärsgeni. Denna bild av Vilhelm delas av andra, framför allt av hans mor, som är stolt över att hon uppfostrat en ung man som sätter konsten före allt annat. Ida har vuxit upp i ett hem som präglas av förlusten av ett barn. Modern har sörjt sig galen och ofta drabbas Ida av moderns hätskhet och kritik. När Vilhelm efter mycket kort tid friar, flyr Ida från en kritisk mor - till en annan. Vilhelms mor är mycket bestämt emot att sonen ska gifta sig och utsätter Ida för allehanda situationer där hennes okunnighet framhävs. Paret gifter sig ändå och beger sig ut i Europa för att Vilhelm ska få inspiration till stor konst. Han ägnar sig dock mestadels åt att porträttera Ida i olika interiörer, oftast sedd bakifrån.

Under läsningen funderar jag mycket över vad det gör med en människa att alltid bli sedd bakifrån? Idas hela liv präglas av att hon blir sedd av andra utifrån deras behov, men vem var hon egentligen? I Wung-Sungs version av Ida blir hon en kvinna som styrs av rädslor, en kvinna som flyr in i en fantasivärld eftersom verkligheten antingen är skrämmande eller nästintill tom. Romanen har av andra beskrivits som en "innerlig kärleksroman" och ett psykologiskt lyhört porträtt där Ida blir mer synlig, själv upplever jag det inte riktigt så. Förvisso låter författaren Ida få fräsa ifrån emellanåt och hon har definitivt en rik inre föreställningsvärld, men alltför ofta förblir hon ett passivt objekt som avbildas. Jag hade definitivt velat få läsa mer om Idas liv efter makens bortgång. Det är dessutom svårt för mig att kalla parets enormt ojämlika relation för en innerlig kärleksrelation, alla beslut om deras liv fattas utifrån makens önskemål och Ida är en medgörlig hustru och modell. Tidstypisk verkar vara en bättre beskrivning än innerlig. 

Romanens styrka är dess språkliga återhållsamhet och melankoliska underton som perfekt ackompanjerar Hammershøis dystra, vackra gråskalor.

KVINNA SEDD BAKIFRÅN
Författare: Jesper Wung-Sung
Uppläsare: Marie Richardson
Översättare: Ninni Holmqvist
Förlag: Wahlström & Widstrand (2022) Storytel 

Veckans Kulturfråga v.11 2023

Vad är din relation till ljudböcker? Vilka ljudboksfavoriter har du? undrar Linda den här veckan.

Första frågan är lätta att svara på, jag ÄLSKAR ljudböcker. Men allt går inte så bra att lyssna på, texter som bygger på ett flöde av associationer är i det närmaste hopplöst att hänga med i, författare som t ex Virginia Woolf behöver därför läsas med ögonen. 

De bästa ljudböckerna har oftast, åtminstone delvis, en handlingsdriven historia. Den krävs mer engagemang för att hålla fokus när man lyssnar (och kanske dessutom gör ngt annat samtidigt). Om man föredrar uppläsare som läser eller dramatiserar är en vattendelare bland lyssnarna, själv föredrar jag mer läsning är dramatik. 

Några av mina senaste favoriter är Arvejord i en författaruppläsning av Maria Turtschaninoff och Andromeda av Therese Bohman i uppläsning av Ella Schartner och Krister Henriksson. En älskad klassikerserie är stadserien av Fogelström i uppläsning av Helge Skoog. 

Dialekter spelar roll! Jag föredrar oftast något som hyggligt mkt låter som "rikssvenska". Annars föredrar jag vissa framför andra, men det behöver vi inte gå närmare in på.