Årets litterära händelse
Äntligen Bokmässa igen! Jag fällde faktiskt några tårar av glädje vid mötet med allt som Bokmässan symboliserar: solidaritet, kamp mot fascism och främlingsfientlighet, omtanke om jorden och böcker, böcker, böcker. Jag var nyvaccinerad, hade dessutom nyligen haft covid, och vågade mig äntligen ut bland mycket folk. Att träffa förläggare, författare och så klart, framför allt, bokbloggisar var helt fantastiskt. Hoppas innerligt på en repris nästa år.
Årets sorgliga förlust
Den 22 september i år, just när många av oss var på Bokmässan, nåddes vi av beskedet att Hilary Mantel avlidit. Flera av oss upplevde detta som en stor personligt förlust, genom sitt skrivande delade Hilary Mantel något av sig själv, något som berikade oss läsare på djupet.
Årets läsupplevelse
Under 2022 har jag läst ut den avslutande delen i Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell: Spegeln och ljuset. Mer än nio år har jag ägnat åt Wolf Hall-trilogin och i mitt tycke är denna romansvit ett mästerverk utan dess like. Det unika språket, den nyanserade personskildringen och den historiska korrektheten gör läsningen till årets, eller rättare sagt decenniets, läsupplevelse. Sammantaget är detta en magnifik romansvit för alla som vill lägga ner tid, och kanske lite möda, på att göra en hissnande resa i Tudortidens England och uppleva hovets glansdagar, den isande kylan i Towern och bödelns vassa egg.
Årets facklitteratur
Jag läste en hel del bra facklitteratur under året, mestadels relaterad till jobbet som skolpsykolog. Men jag "upptäckte" även Jonna Bornemark och läste Det omätbaras renässans - En uppgörelse med pedanternas världsherravälde (vilken underbar titel!). Boken är en uppgörelse med allt pedantiskt räkneri och den förpappring som innebär att verksamheter mäter irrelevanta petitesser, i stället för att arbeta med omdömesgillhet och empati. Det gör verkligen ont i själen att se så stora delar av skolan, vården och omsorgen förvandlas till verksamheter med fokus på granskningsbara smårutor och pinnar i stället för verksamheter som genomsyras av lyhördhet, flexibilitet och inlevelseförmåga. Jonna Bornemarks bok fick mig att känna mig mindre ensam och gav kraft till fortsatt kamp mot pedanterna!
Årets aktuella
Situationen i Iran är oerhört allvarlig med hot mot stora delar av befolkningen och fasansfulla våldsdåd. Den svenska författaren Negar Naseh har rötter i Iran och 2022 publicerades hennes tredje roman, En handfull vind. Romanen är en släktkrönika som växlar mellan olika perspektiv, världsdelar och tidpunkter. Läsaren får följa en familj under revolutionen i Iran och därefter återse dem ett halvt liv senare i Sverige, där de fortfarande kämpar med sammanhang och utanförskap. Parallellt med detta skildras den flyende shahens liv och död i exil. Mycket intressant och läsvärt!
Årets prisade
Detaljerna av Ia Genberg tilldelades mycket välförtjänt 2022 års Augustpris för skönlitteratur. Romanen "handlar" om en kvinna som i feberyra tänker tillbaka på viktiga personer i sitt liv. Genom att närma sig verkligheten via ett lågmält fokus på små detaljer i vardagen skapar författaren stor litteratur. Detta är en fantastisk roman och en författare jag ska läsa mer av.
Årets mytläsning
Jag är oerhört förtjust i omdiktningar av antikens berättelser, extra intressant är det att kombinera gammalt och nytt. Novellen Galatea av Madeline Miller har sitt ursprung i en grekisk myt, den om kung Pygmalion och hans kvinnoskapelse. I Ovidius gestaltning av myten (i Metamorfoser) är kungen upprörd över verkliga kvinnors osedlighet och täljer sig en kvinna av elfenben. Pygmalion beundrar sin vackra, rena skapelse och blir mycket förälskad i den. Han offrar och ber till gudinnan Venus, som beviljar hans önskan och låter figuren få liv. Madeline Millers version av berättas med kvinnoskapelsen Galateas röst. Det är härligt befriande att läsa Millers ursinniga uppgörelse med tanken på den perfekta, ljuva och rodnande jungfrun. Millers Galatea är urstark, intelligent och hämndlysten, precis som de flesta som bryter sig loss från förtryck.
Årets feministklassiker
Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman är en av de viktiga feministiska klassikerna. Den handlar om en kvinna som drabbats av en förlossningsdepression och därefter stängs in i ett rum med en förfärlig gul tapet, för att vila upp sig. Gilman Perkins skildrar det tvingande behovet att skriva, att uttrycka sig, att lämna spår efter sig i en yttre verklighet. När behoven av frihet, stimulans och kreativitet förvägras individen finns ingen annan utväg än att att skapa en inre verklighet, en tillflyktsort som i bästa fall är varm och trygg, i värsta fall är en grotesk kopia av den värld man försöker undkomma. Sammantaget är Den gula tapeten en kort, lättläst, gastkramande historia om en kvinnas försök att fly från en begränsande värld där hennes upplevelser fullständigt definieras av andra.
Romanen Hamnet av Maggie O'Farrell är löst baserad på Shakespeares liv. Den utspelar sig således i 1500-talets England där en ung latinlärare förälskar sig i byns mycket speciella unga kvinna. Passionerad kärlek uppstår mellan de unga tu och efter en del komplikationer blir de lagligen vigda. Agnes flyttar till makens familj, och paret får tre barn. Agnes har i en syn sett två barn stå vid hennes dödsbädd och hon kämpar därför outtröttligt för att de alla tre ska överleva. I en tid då pesten härjar visar sig detta vara en omöjlighet, en dag insjuknar den yngsta dottern i feber. Hamnet är en roman som berör, den är vacker, den är sorglig, den är helt enkelt magnifik.
Årets spänning
Jag är inte bra på att läsa spänningsromaner för jag blir så himla rädd. Men efter att ha älskat Silvervägen av Stina Jackson förra året vågade jag mig i år på författarens Ödesmark. Det är jag glad för, även om det var kusligt emellanåt. Ödesmark är dock långt ifrån någon enkel typ av spänning, här finns ett djup som gör läsningen till mer än "bara" underhållning. Ödesmark är en tragisk berättelse om trasiga relationer i familjer, en mycket mörk historia som utspelar sig i en fantastiskt skildrad miljö. Nyanserat, lyhört, fängslande!
Årets barnbok
Landet som icke är med text av Kristina Sigunsdotter och illustrationer av Clara Dackenberg bygger på Edith Södergrans liv. Den unga huvudpersonen drabbas av tuberkulos och tvingas tillbringa lång tid på sanatorium. Där upplever hon magiska händelser genom att följa ett nystan av finaste silvertråd. Handlingen påminner om en trolsk feberdröm, den innehåller de ljusaste, härligaste fantasier om evig vår, frihet och vänskap och den dystraste, sorgligaste vetskapen om avsked. Den prosalyriska texten är outsägligt vacker och fyller mig som läsare av längtan. Illustrationerna är vackra, varma och mjuka, men förebådar även det mörker som komma skall. Sammantaget är detta den allravackraste av sagor, som inte väjer för det vemod som alltid ligger och lurar.
Årets prestation
Årets prestation vill jag nog påstå att jag själv står för ;) För första gången har jag lyckats att både planera och genomföra en julkalender. Temat blev noveller och under de 24 "luckorna" presenterade jag många fantastiska berättelser av det kortare formatet. Kanske kommer jag att lyckats med denna prestation även nästa år?
