Visar inlägg med etikett Listor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Listor. Visa alla inlägg

tisdag 12 augusti 2025

Läslistan


Naturligtvis har jag en lång lista över romaner och andra texter jag vill läsa. En del böcker hamnar på listan och läses ganska snabbt, medan andra blir kvar där i åratal (läs decennier!). Vissa av dem finns redan i bokhyllan här hemma, men har svårt att lyckas dra till sig intresset vid val av ny bok att läsa. Av outgrundlig anledning tycks alltid böckerna som finns i bokhandeln ha lättare att dra till sig uppmärksamhet och lust att läsa. Här är listan som den ser ut just nu:


Nätter utan mina bröder av V.V. Ganeshananthan 

Inte av denna världen av Yaa Gyasi

Exfrun av Ursula Parrott

Livbärarna av Ina Rosvall

Walden av Henry David Thoreau

Själarnas ö av Johanna Holmström

Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi

Stöld av Ann-Helén Laestadius

Guds barmhärtighet (Vargskinnet) av Kerstin Ekman

Kaptenen och Ann Barbara av Ida Jessen

Löpa varg av Kerstin Ekman

Köpenhamnstrilogin av Tove Ditlevsen

Kris av Karin Boye

Den amerikanska flickan av Monika Fagerholm

När bergen sjunger av Nguyễn Phan Quế Mai

Om uträkning av omfång av Solvej Balle

Brooklyn av Colm Tóibín

Kärlekens bakgata av Anna Laestadius Larsson

Alla måste söderut av Marie Lundström

Bli snäll igen av Geir Gulliksen

Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf

Svart hjärta av Silvia Avallone

Innan fåglarna vänder åter av Merja Mäki

Folk som sår i snö av Tina Harnesk

Sanningsberget av Therese Bohman 

Kafkalungan av Cecilia Hansson

Den första boken av Karolina Ramqvist

Trilogin av John Fosse

Systrarna av Jonas Hassen Khemiri

Ligan av Fatima Bremmer

Eufori - En roman om Sylvia Plath av Elin Cullhed  

Ensamhet i sällskap av Barbara Pym

Drömräkning av Chimamanda Ngozi Adichie

Tänkarens testamente av Jessica Schiefauer

Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist

Dykungens dotter av Birgitta Trotzig

måndag 24 april 2023

Världsbästalista på Världsbokdagen


Igår var det Världsbokdagen, och jag vill som vanligt dela en lista på fantastisk litteratur från olika delar av världen. Det är inte så lätt att göra ett urval, men böckerna nedan är några jag gång på gång återkommer till i tankarna.

Allt går sönder av Chinua Achebe (Nigeria) skildrar hur den traditionella stamkulturen slås sönder av de vitas kolonisation. Vi får följa en man som inte förmår anpassa sig till de nya villkoren och som därmed är dömd att gå under. Det här är en fantastisk, osentimental skildring av en dödsdömd kultur och ett nyanserat porträtt av en rigid, härsklysten man. Lättläst och intressant.

Agaat av Marlene van Niekerk (Sydafrika) handlar om den vita lantbrukarhustrun Milla och den svarta tjänstekvinnan Agaat. Romanen gestaltar den sydafrikanska historien utifrån en kvinnligt perspektiv i en tid då allt förändras. Vi får lära känna Milla och Agaat i det tidiga 60-talets apartheid och får därefter följa deras historia fram till romanens nutid 1996 då Milla är helt förlamad och totalt beroende av Agaat. Fängslande berättelse, lagom utmanande berättarteknik och ett suveränt, knappt språk.

Människornas jord av P A Toer (Indonesien) utspelar sig under 1890-talet då pojken Minke växer upp i en privilegierad familj och studerar vid det holländska gymnasiet. Där anammar han en europeisk livssyn, men när kärleken drabbar Minke blir skillnaden mellan kolonisatör och infödd tydlig. Realism, spänning och kärlek samt en nyanserad skildring av Indonesiens historia.

Huvudpersonerna i Vi kom över havet av Julie Otsuka (Japan) är många, det de har gemensamt är att de reser över havet från Japan till USA för att gifta sig. Alla har de lämnat sina hem, sannolikt för gott. En del är rädda, andra är förväntansfulla. En del har erfarenhet och förstår vad som väntar dem, andra är mycket unga och oskuldsfulla. För många blir livet inte alls som de tänkt sig. På ett poetiskt, rytmiskt språk gestaltar författaren kvinnornas upplevelser av sorg, längtan, utanförskap och ensamhet.

Midnattsbarnen av Salman Rushdie (Indien) är en allegori över Indiens och Pakistans historia skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infallsrikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje. Sensuellt, brutalt och vackert.

Lolita av Vladimir Nabokov (Ryssland) handlar i korthet om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse. Romanen består av Humberts dagboksanteckningar från fängelset, där han sitter i väntan på en mordrättegång. Han skriver för att rättfärdiga sig och hans skönmålningar och falsifikationer är makalösa. Detta är ett fantastiskt inträngande porträtt av en pedofil, skriven på ett underbart språk.

I Förvandlingen av Franz Kafka (Tjeckien) vaknar Greger Samsa en morgon och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla, där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Detta är en fantastisk novell om människans utsatthet, familjens sammanbrott och om samhällelig stigmatisering. Är du lönsam, lilla kryp?

Öster om Eden av John Steinbeck (USA) är en fängslande släktsaga om två familjer, vars öden griper in i varandra under flera generationer. Det är också en hisnande berättelse om kärlek och hat, om gott och ont. Språket är härligt och personbeskrivningarna är genialiska. Genom berättelsen löper som en röd tråd författarens tankar om människans fria vilja. Det här är en av de bästa skildringarna av Amerika!

Älskade är Toni Morrisons (USA) mest kända roman och den skildrar det brutala slaveriet i sydstaterna. Den svarta kvinnan Sethe bor med sin tonårsdotter Denver i ett hemsökt hus i Ohio. Inbördeskriget är slut och slavarna har befriats. Men Sethe förtärs av skuld och längtan efter den döda dottern Beloved, som kommer tillbaks till modern på olika sätt. Språket är poetiskt och vackert och handlingen förs framåt via tillbaka- och sidoblickar och drömliknande sekvenser.

Tant Theodora av Patrick White (Australien) är ett personporträtt av en människa som aldrig lyckas passa in i samhället eller nå fram till andra människor på djupet. Under barndomen avvisas hon konstant av modern, i ungdomen gifter sig den man hon hyser intresse för med systern och i medelåldern förlorar Theodora till slut helt kontakten med verkligheten. Fantastiskt språk!

Andarnas hus av Isabel Allende (Chile) handlar om en udda familjs öden under flera generationer. Vi får möta den koleriske Esteban, den klärvoajanta Clara och deras barn och barnbarn i en helt underbar latinamerikansk skröna som utspelar sig mot bakgrund av landets politiska situation. Härlig blandning av realism och magi, berättarglädje och fängslande personporträtt.

Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez (Colombia) är en släktkrönika som utspelar sig i  den lilla fiktiva byn Macondo, en isolerad by i Colombias träskmark. Här får vi följa familjen Buendías liv och leverne under hundra år, hundra år som präglas av ensamhet och utanförskap. Blandningen av realism och magi gör Hundra år av ensamhet till en stor läsupplevelse. 

fredag 27 januari 2023

Förintelsens minnesdag


2005 deklarerade FN 27 januari som en internationell minnesdag för förintelsens offer. Under många år, dock ej de senaste, presenterade jag en lista över mycket läsvärda romaner som berättar om förintelsen. Här kommer ånyo denna lista, kompletterad med lite nya titlar.  

Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank av Nathan Englander handlar om två väninnor och deras makar som träffas för en parmiddag. Väninnorna har inte sett varandra på många år och deras liv har har utvecklats åt motsatta håll. Den ena väninnan lever ett strikt ortodoxt judiskt liv i Israel, fyllt av regler om mat, klädsel och trosutövning. Den andra väninnan lever ett modernt, sekulariserat, välbärgat liv i Florida. Efter en trevande inledning av middagen hamnar paren oundvikligen i ett samtal om förintelsen. Frågan om vilka av deras icke-judiska vänner som skulle ha riskerat allt för att gömma dem diskuteras. Och skulle de själva tagit den risken för andra?

Ett kort stopp på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg är författarens berättelse om hans fars väg till och från koncentrationslägret. Med ett dröjande, vackert, poetiskt språk låter författaren läsaren få ta del av pojkens och den vuxne mannens försök att förstå och vara trogen berättelsen om faderns liv. Rosenberg ger läsaren en ny nyans av förintelsens följder, vilket gör denna bok till angelägen läsning.

I skuggan av min bror av Uwe Timm är en självbiografisk berättelse om en ung pojke i krigets Tyskland. Den äldre brodern ansluter sig som 18-åring frivilligt till Waffen-SS, han skickas till östfronten, där han blir skadad och senare avlider.  Efter broderns död och tyska rikets fall förändras fadern till en skugga av sitt forna jag. Hemmet i Hamburg har bombats och familjens firma går allt sämre. Modern  och barnen lämnas att försöka hantera sorgen, medan fadern i allt högre grad söker alkoholens lindring. Ett osentimentalt, nyanserat försök att förstå.

Är detta en människa?/Fristen av Primo Levi analyserar hur människan kan förmås att utföra otänkbara handlingar, under vissa betingelser. Författarens beskriver detaljerat en mängd olika situationer där människan ställs inför omöjliga val. Och han berättar om olika strategier att tillskansa sig fördelar och överleva i ett koncentrationsläger.

Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson är en självbiografisk roman om den utvalda flickan Cordelia. Flickans mor är berömd och besatt av sitt konstnärskap. Då raslagarna införs transporteras flickan till Auschwitz, där hon fråntas sin identitet och där hennes personlighet slutligen utplånas. Nu existerar inte längre flickan, endast A 3709. Som överlevande känner kvinnan skuld över att hon aldrig identifierat sig med de judiska offren. Priset för överlevnad är att leva med stark ångest.

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson handlar om den unga kvinnan Hedvig, som växer upp som tysk medborgare vid tiden för andra världskriget. Hedvig längtar efter att höra till, hon vill vara en del av den grupp lyckliga, glada människor som arbetar för att bygga upp det tredje riket. Romanen skildrar på ett nyanserat sätt svårigheten att skapa en identitet då man befinner sig i en konfliktfylld situation. En engagerande historia om människans behov av delaktighet.

Mannen utan öde av Imre Kertész är den mästerliga berättelsen om en ung pojkes väg till andra världskrigets koncentrationsläger och om hans vistelse där. Författaren håller läsaren i ett järngrepp genom att konsekvent avstå från känslomässiga utsvävningar och genom att mycket detaljerat beskriva hur upplevelserna i ett koncentrationsläger blir en sorts vardag.

Alla var inte mördare: en barndom i Berlin av Michael Degen handlar om den 11-årige Michael och hans mamma som går under jord i Berlin i samband med att invånarna på deras gata plötsligt börjar transporteras bort på lastbilar. Under två år tvingas därefter Michael och modern leva undangömda, medan Gestapos jakt på judar trappas upp och de allierade bombar staden. De erbjuds hjälp av grannar, bekanta, obekanta och till och med av medlemmar i Nazistpartiet. Osentimentalt och tänkvärt.

Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron handlar om Helena, som överlevde förintelsen och  nu lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. De flesta av grannarna bär också på svåra minnen från tiden i Europa, ingen är dock lika ensam som Helena. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Det förflutna och nuet är ett. Många gånger försöker Helena spåra upp tänkbara släktingar, alltid med samma sorgliga resultat och frågan: Varför kom du inte före kriget? Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv.

Maus av Art Spiegelman är en välkänd klassisk serieberättelse om förintelsen, Den handlar om författarens egna föräldrar som led svårt under kriget. Boken gestaltar de olika "raserna" som olika djur, judarna är tecknade som möss, tyskarna som katter och polackerna som grisar. Inte rättvist mot djuren kan man tycka, men mycket åskådliggörande i sin enkelhet.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson handlar om en ung romsk flicka som byter identitet och antar namnet Miriam för att överleva i koncentrationslägret Ravensbrück, där romer stod allra längst ner i hackordningen. När Miriam kommer till Sverige med de vita bussarna behåller hon den nya identiteten - även i det nya hemlandet visar det sig att förföljelse av romer och "tattare" är vanligt. Inte ens för maken berättar Miriam sanningen, vilket leder till ett liv i ständig press att dölja sitt ursprung. En oerhört gripande berättelse.

De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg utspelar sig i det judiska gettot i den polska staden Łódź och porträtterar den, av nazisterna utsedde, judiske ledaren Chaim Rumkowski. Förhållandena i ghettot är fruktansvärda och försämras hela tiden. Rumkowski fattar beslut om vilka som ska deporteras och vilka han ska försöka rädda. Hans relation till och övergrepp på barnen i ghettot skildras på ett sätt som väcker stor avsky och sorg. En mycket bra bok som upprör.

Ensam i Berlin av Hans Fallada handlar om föräldraparet Otto och Anna Quangel, som efter att deras som stupat i kriget, blir besatta av att på något sätt ta till kamp mot naziregimen. De börjar skriva små textade kort som uppmanar till motstånd, och placerar ut dessa runt om i Berlin. Tyvärr lämnas dock så gott som alla kort in till Gestapo, där kommissarie Escherich får i uppdrag att finna kortskrivaren. Det civilkurage som gestaltas av paret Quangel är lika viktigt idag som på 40-talet och den här romanen är därför mycket angelägen läsning.

lördag 23 april 2022

Världsbokdagen 2022


Idag firar vi återigen Världsbokdagen, jag ägnar mig åt att läsa lite italienskt och brittiskt. Nedan har jag försökt välja några favoriter från stora delar av världen.

Allt går sönder av Chinua Achebe (Nigeria) skildrar hur den traditionella stamkulturen slås sönder av de vitas kolonisation. Vi får följa en man som inte förmår anpassa sig till de nya villkoren och som därmed är dömd att gå under. Det här är en fantastisk, osentimental skildring av en dödsdömd kultur och ett nyanserat porträtt av en rigid, härsklysten man. Lättläst och intressant.

Agaat av Marlene van Niekerk (Sydafrika) handlar om den vita lantbrukarhustrun Milla och den svarta tjänstekvinnan Agaat. Romanen gestaltar den sydafrikanska historien utifrån en kvinnligt perspektiv i en tid då allt förändras. Vi får lära känna Milla och Agaat i det tidiga 60-talets apartheid och får därefter följa deras historia fram till romanens nutid 1996 då Milla är helt förlamad och totalt beroende av Agaat. Fängslande berättelse, lagom utmanande berättarteknik och ett suveränt, knappt språk.

Människornas jord av P A Toer (Indonesien) utspelar sig under 1890-talet då pojken Minke växer upp i en privilegierad familj och studerar vid det holländska gymnasiet. Där anammar han en europeisk livssyn, men när kärleken drabbar Minke blir skillnaden mellan kolonisatör och infödd tydlig. Realism, spänning och kärlek samt en nyanserad skildring av Indonesiens historia.

Huvudpersonerna i Vi kom över havet av Julie Otsuka (Japan) är många, det de har gemensamt är att de reser över havet från Japan till USA för att gifta sig. Alla har de lämnat sina hem, sannolikt för gott. En del är rädda, andra är förväntansfulla. En del har erfarenhet och förstår vad som väntar dem, andra är mycket unga och oskuldsfulla. För många blir livet inte alls som de tänkt sig. På ett poetiskt, rytmiskt språk gestaltar författaren kvinnornas upplevelser av sorg, längtan, utanförskap och ensamhet.

Midnattsbarnen av Salman Rushdie (Indien) är en allegori över Indiens och Pakistans historia skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infallsrikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje. Sensuellt, brutalt och vackert.

Lolita av Vladimir Nabokov (Ryssland) handlar i korthet om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse. Romanen består av Humberts dagboksanteckningar från fängelset, där han sitter i väntan på en mordrättegång. Han skriver för att rättfärdiga sig och hans skönmålningar och falsifikationer är makalösa. Detta är ett fantastiskt inträngande porträtt av en pedofil, skriven på ett underbart språk.

I Förvandlingen av Franz Kafka (Tjeckien) vaknar Greger Samsa en morgon och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla, där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Detta är en fantastisk novell om människans utsatthet, familjens sammanbrott och om samhällelig stigmatisering. Är du lönsam, lilla kryp?

Öster om Eden av John Steinbeck (USA) är en fängslande släktsaga om två familjer, vars öden griper in i varandra under flera generationer. Det är också en hisnande berättelse om kärlek och hat, om gott och ont. Språket är härligt och personbeskrivningarna är genialiska. Genom berättelsen löper som en röd tråd författarens tankar om människans fria vilja. Det här är en av de bästa skildringarna av Amerika!

Älskade är Toni Morrisons (USA) mest kända roman och den skildrar det brutala slaveriet i sydstaterna. Den svarta kvinnan Sethe bor med sin tonårsdotter Denver i ett hemsökt hus i Ohio. Inbördeskriget är slut och slavarna har befriats. Men Sethe förtärs av skuld och längtan efter den döda dottern Beloved, som kommer tillbaks till modern på olika sätt. Språket är poetiskt och vackert och handlingen förs framåt via tillbaka- och sidoblickar och drömliknande sekvenser.

Tant Theodora av Patrick White (Australien) är ett personporträtt av en människa som aldrig lyckas passa in i samhället eller nå fram till andra människor på djupet. Under barndomen avvisas hon konstant av modern, i ungdomen gifter sig den man hon hyser intresse för med systern och i medelåldern förlorar Theodora till slut helt kontakten med verkligheten. Fantastiskt språk!

Andarnas hus av Isabel Allende (Chile) handlar om en udda familjs öden under flera generationer. Vi får möta den koleriske Esteban, den klärvoajanta Clara och deras barn och barnbarn i en helt underbar latinamerikansk skröna som utspelar sig mot bakgrund av landets politiska situation. Härlig blandning av realism och magi, berättarglädje och fängslande personporträtt.

Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez (Colombia) är en släktkrönika som utspelar sig i  den lilla fiktiva byn Macondo, en isolerad by i Colombias träskmark. Här får vi följa familjen Buendías liv och leverne under hundra år, hundra år som präglas av ensamhet och utanförskap. Blandningen av realism och magi gör Hundra år av ensamhet till en stor läsupplevelse. 

tisdag 8 mars 2022

Internationella kvinnodagen med romansviter



Det blir idag nästan ett exakt likadant inlägg som på internationella kvinnodagen förra året. Skillnaden är att en ny svit tagit sig in på listan, trilogin om Jana Kippo av Karin Smirnoff.  Listan omfattar lite av varje, bland annat unga häxor, bullbakande hemmafruar, nyblivna mammor, proletärungar, vikingatid/medeltid och de allra mest utsatta. Fortfarande tycker jag att de här böckerna är några av de bästa man kan läsa!

  • Gerda Anttis romansvit om Astrid (Ett ögonblick i sänder, Jag reder mig nog, Bara lite roligt…) handlar om Astrid som bor på landet, har en lite fårskock (underbar födelsescen!) och ägnar sig åt att väva. Relationen till maken går på tomgång och en ny man dyker upp i Astrids liv. Men får man göra så, får man ha lite roligt?

  • Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har skrivit den bästa romanserien (Cirkeln, Eld, Nyckeln) om unga tjejer. Kortfattat handlar "Engelsforstrilogin" om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. En efter en upptäcker tjejerna att de har olika magiska krafter, samtidigt som vardagen fortsätter som tidigare. Fantastisk blandning av magi och socialrealism.

  • Suzanne Collins trilogi om den tonårstjejen Katniss Everdeen (Hungerspelen, Fatta eld, Revolt) är en spännande dystopisk berättelse om den lilla människans kamp mot förtryck. Katniss utses som deltagare i de vedervärdiga hungerspelen, lyckas manövrera sig genom tävlingen, spelar ut de styrande och blir en symbol för folkets resning. Mycket spänning och kärlek.

  • Elena Ferrantes "Neapelkvartetten" (Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går, Det förlorade barnet) skildrar en komplicerad vänskap mellan två flickor, Elena och Lila, som växer upp i Neapels fattigkvarter på 50-talet och blir vänner för livet. Elena gör en klassresa och lämnar hemstaden, medan Lila kämpar för att få ett drägligt liv på sitt eget sätt. Engagerande läsning.

  • Hanne-Vibeke Holst skriver om könsroller, jämlikhet och politik. Genombrott som författare gjorde hon med sin romantrilogi om hur det kan vara att bli mamma när man är mitt i en intensiv, spännande karriär (Thereses tillstånd, Det verkliga livet, En lycklig kvinna). Böckerna om Therese Skårup skildrar komplicerad kärlek och omvälvningen att bli förälder med både humor och allvar.

  • Elsie Johanssons romanserie (Glasfåglarna, Mosippan, Nancy) om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Berättelsen kryper under huden på läsaren och väcker starka känslor. Den unga Nancy drömmer och frihet och kärlek, men drabbas av förödmjukelser och svek. Hon ger dock aldrig upp, utan kämpar på för att förbättra sin och familjens livssituation.

  • Moa Martinsons fantastiska självbiografiska trilogi om flickungen Mia (Mor gifter sig, Kyrkbröllop, Kungens rosor) handlar om barns och kvinnors tillvaro i en värld där alla måste slita för brödfödan. En fin gestaltning av en mor-dotterrelation. Moa var den enda kvinnan bland proletärförfattarna och hennes böcker är skrivna för att ge en kvinnlig motvikt till alla de ”pojkskildringar” som skrevs.

  • Vibeke Olssons svit om sågverksungen Bricken (Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret, Glödens färger, Som ett träd i skogen) utspelar sig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet på sågverket Svartvik. Där växer den unga flickan upp, där blir hon förälskad, gifter sig, får barn och upplever personliga förluster och stora omvälvningar i samhället. Böckerna är klassiska arbetarromaner, skrivna ur barns och kvinnors perspektiv. Här skildras arbetarrörelsens, nykterhetsrörelsens och väckelserörelsens framväxt, sprungna ur vardagens behov. 

  • Kristina Sandbergs trilogi om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris) handlar om en ung osäker kvinna som, efter att ha blivit oplanerat gravid, gifter sig med en något äldre välbärgad man av ”fin” familj. Läsaren får följa Maj i hennes oro och våndor över hur hon ska räcka till, vad hon ska bjuda på till middag, hur hon ska få bort alla fläckar. En socialrealistisk ”hemmafruroman” med psykologisk skärpa. Sandberg tilldelades Augustpriset 2014 för den tredje delen.

  • Cora Sandels svit om Alberte (Alberte och Jakob, Alberte och friheten, Bara Alberte) handlar om  den försiktiga Alberte som lever instängd i en borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp.

  • Karin Smirnoffs trilogi om Jana Kippo (Jag for ner till bror, Vi for upp med mor, Sen for jag hem) är omskakande, uppslukande läsning. Blandningen av bitsk ironi och detaljerade skildringar av en rå verklighet är helt enkelt oemotståndlig. Uppfinningsrikedomen när det gäller ordskapande är bländande, vissa meningar läste jag högt för att få höra dem. Böckerna om Jana Kippo är sammantaget helt fantastisk litteratur!   

  • Kerstin Thorvalls ”memoarliknande” romantrilogi (När man skjuter arbetare, I skuggan av oron, Från Signe till Alberte) handlar om äktenskap och relationen mellan mor och dotter. I första delen gifter sig flickan med det enkla ursprunget med läroverksadjunkten, utan att veta att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.

  • Sigrid Undsets trilogi Kristin Lavransdotter (Kransen, Husfrun, Korset), brukar beskrivas som en av litteraturens största kärleksromaner. Den utspelar sig under medeltiden och gestaltar en jordnära relation mellan två älskade. KL bidrog i hög grad till att författaren tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928 med motiveringen ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv.

  • Herbjørg Wassmos efterkrigsberättelse (Huset med den blinda glasverandan, Det stumma rummet, Hudlös himmel) om tyskungen Tora, som växer upp i en liten norsk fiskeby på 50-talet, är en romansvit som väcker starka känslor. Tora far riktigt illa under uppväxten och utsätts för övergrepp av sin styvfar. Hon söker sig till böckernas värld och till slut in i en egen värld för att överleva. Wassmo fick Nordiska rådets litteraturpris 1987 för den tredje delen.

  • Trilogin Sagan om Turid (Korpgudinnan, Krigstid, Kungadottern) av Elisabeth Östnäs handlar om en ung flicka som lever på vikingatiden, i en tid då striderna var många och gudarna nyckfulla. Männen har makten och övergrepp är vardag, särskilt för trälarna. Turid har stora krafter och kan gå i andevärlden. Ändå är hon mest av allt sugen på att lära sig läsa och skriva. Första boken skildrar en ung flickas hemby och familjeliv, i de senare böckerna har Turid blivit vuxen och befinner sig på resande fot. Bra historisk svit för unga. Och äldre.

måndag 8 mars 2021

Romansviter på Internationella Kvinnodagen



Vill idag uppmärksamma internationella kvinnodagen med en lite uppdaterad lista över finfina romansviter med kvinnliga huvudpersoner. Listan omfattar lite av varje, bland annat unga häxor, bullbakande hemmafruar, nyblivna mammor, proletärungar, vikingatid/medeltid och de allra mest utsatta. 

  • Gerda Anttis romansvit om Astrid (Ett ögonblick i sänder, Jag reder mig nog, Bara lite roligt…) handlar om Astrid som bor på landet, har en lite fårskock (underbar födelsescen!) och ägnar sig åt att väva. Relationen till maken går på tomgång och en ny man dyker upp i Astrids liv. Men får man göra så, får man ha lite roligt?

  • Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har skrivit den bästa romanserien (Cirkeln, Eld, Nyckeln) om unga tjejer. Kortfattat handlar "Engelsforstrilogin" om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. En efter en upptäcker tjejerna att de har olika magiska krafter, samtidigt som vardagen fortsätter som tidigare. Fantastisk blandning av magi och socialrealism.

  • Suzanne Collins trilogi om den tonårstjejen Katniss Everdeen (Hungerspelen, Fatta eld, Revolt) är en spännande dystopisk berättelse om den lilla människans kamp mot förtryck. Katniss utses som deltagare i de vedervärdiga hungerspelen, lyckas manövrera sig genom tävlingen, spelar ut de styrande och blir en symbol för folkets resning. Mycket spänning och kärlek.

  • Elena Ferrantes "Neapelkvartetten" (Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går, Det förlorade barnet) skildrar en komplicerad vänskap mellan två flickor, Elena och Lila, som växer upp i Neapels fattigkvarter på 50-talet och blir vänner för livet. Elena gör en klassresa och lämnar hemstaden, medan Lila kämpar för att få ett drägligt liv på sitt eget sätt. Engagerande läsning.

  • Hanne-Vibeke Holst skriver om könsroller, jämlikhet och politik. Genombrott som författare gjorde hon med sin romantrilogi om hur det kan vara att bli mamma när man är mitt i en intensiv, spännande karriär (Thereses tillstånd, Det verkliga livet, En lycklig kvinna). Böckerna om Therese Skårup skildrar komplicerad kärlek och omvälvningen att bli förälder med både humor och allvar.

  • Elsie Johanssons romanserie (Glasfåglarna, Mosippan, Nancy) om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Berättelsen kryper under huden på läsaren och väcker starka känslor. Den unga Nancy drömmer och frihet och kärlek, men drabbas av förödmjukelser och svek. Hon ger dock aldrig upp, utan kämpar på för att förbättra sin och familjens livssituation.

  • Moa Martinsons fantastiska självbiografiska trilogi om flickungen Mia (Mor gifter sig, Kyrkbröllop, Kungens rosor) handlar om barns och kvinnors tillvaro i en värld där alla måste slita för brödfödan. En fin gestaltning av en mor-dotterrelation. Moa var den enda kvinnan bland proletärförfattarna och hennes böcker är skrivna för att ge en kvinnlig motvikt till alla de ”pojkskildringar” som skrevs.

  • Vibeke Olssons svit om sågverksungen Bricken (Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret, Glödens färger, Som ett träd i skogen) utspelar sig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet på sågverket Svartvik. Där växer den unga flickan upp, där blir hon förälskad, gifter sig, får barn och upplever personliga förluster och stora omvälvningar i samhället. Böckerna är klassiska arbetarromaner, skrivna ur barns och kvinnors perspektiv. Här skildras arbetarrörelsens, nykterhetsrörelsens och väckelserörelsens framväxt, sprungna ur vardagens behov. 

  • Kristina Sandbergs trilogi om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris) handlar om en ung osäker kvinna som, efter att ha blivit oplanerat gravid, gifter sig med en något äldre välbärgad man av ”fin” familj. Läsaren får följa Maj i hennes oro och våndor över hur hon ska räcka till, vad hon ska bjuda på till middag, hur hon ska få bort alla fläckar. En socialrealistisk ”hemmafruroman” med psykologisk skärpa. Sandberg tilldelades Augustpriset 2014 för den tredje delen.

  • Cora Sandels svit om Alberte (Alberte och Jakob, Alberte och friheten, Bara Alberte) handlar om  den försiktiga Alberte som lever instängd i en borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp.

  • Kerstin Thorvalls ”memoarliknande” romantrilogi (När man skjuter arbetare, I skuggan av oron, Från Signe till Alberte) handlar om äktenskap och relationen mellan mor och dotter. I första delen gifter sig flickan med det enkla ursprunget med läroverksadjunkten, utan att veta att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.

  • Sigrid Undsets trilogi Kristin Lavransdotter (Kransen, Husfrun, Korset), brukar beskrivas som en av litteraturens största kärleksromaner. Den utspelar sig under medeltiden och gestaltar en jordnära relation mellan två älskade. KL bidrog i hög grad till att författaren tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928 med motiveringen ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv.

  • Herbjørg Wassmos efterkrigsberättelse (Huset med den blinda glasverandan, Det stumma rummet, Hudlös himmel) om tyskungen Tora, som växer upp i en liten norsk fiskeby på 50-talet, är en romansvit som väcker starka känslor. Tora far riktigt illa under uppväxten och utsätts för övergrepp av sin styvfar. Hon söker sig till böckernas värld och till slut in i en egen värld för att överleva. Wassmo fick Nordiska rådets litteraturpris 1987 för den tredje delen.

  • Trilogin Sagan om Turid (Korpgudinnan, Krigstid, Kungadottern) av Elisabeth Östnäs handlar om en ung flicka som lever på vikingatiden, i en tid då striderna var många och gudarna nyckfulla. Männen har makten och övergrepp är vardag, särskilt för trälarna. Turid har stora krafter och kan gå i andevärlden. Ändå är hon mest av allt sugen på att lära sig läsa och skriva. Första boken skildrar en ung flickas hemby och familjeliv, i de senare böckerna har Turid blivit vuxen och befinner sig på resande fot. Bra historisk svit för unga. Och äldre.

torsdag 16 april 2020

Antikens berättelser: 10-lista

Mitt intresse för de antika berättelserna växer ju fler återberättelser jag läser. Här kommer en 10-lista över mina favoriter.



A Thousand Ships av Natalie Haynes är en engagerande roman om de många kvinnor som var inblandade i kampen om Troja. Författaren utmanar idén om den stridande mannen som hjälten, och framhåller det heroiska i att ta hand om barn och skapa en fungerande vardag.

Flickornas tystnad av Pat Barker är en oerhört fängslande, inlevelsefull och lättläst berättelse, som handlar om kvinnorna som kom i grekernas väg under deras strid mot Troja. Framför allt är det den komplexa relationen mellan slavinnan Briseis och hjälten Akilles som gör boken så läsvärd.

Herakles av Theodor Kallifatides handlar om pojken, mannen, monstret och hjälten Herakles, som genomförde 12 storverk, det ena blodigare än det andra. Författaren gestaltar en karaktär som om och om igen försöker göra goda gärningar, men som ideligen misslyckas. Utan att begripa varför.

Kirke av Madeline Miller är en engagerande berättelse om gudinnan/häxan Kirke, vars magiska krafter leder till att fadern Helios förvisar henne till en öde ö. Där skapar hon sig ett liv i harmoni och lärdom, tills en dag Odysseus skepp anländer ...

Namnens hus av Colm Tóibín bygger på myten om Agamemnon, Klytaimnestra, Ifigenia, Elektra och Orestes av bl a Sofokles. Det är en suggestiv och klaustrofobisk berättelse ur tre perspektiv om blind gudstro, vanvettig sorg och ursinnig hämnd.

Penelopiaden av Margaret Atwood handlar om Penelope, Odysseus hustru, som ensam och troget väntar på hans hemkomst under alla år han är ute på irrfärder. Penelopiaden är en skicklig gestaltning av kvinnans villkor både under antiken och i samtiden.

Slaget om Troja av Theodor Kallifatides är en grym och våldsam antikrigsroman som väver samman handlingen i Iliaden med händelser som utspelar sig på en liten ockuperad grekisk ö under andra världskriget.

Strändernas svall av Eyvind Johnson gestaltar en Odysseus som är mänsklig och som plågas av krigsminnen, en Odysseus som slits mellan längtan efter hustrun och hemmet och oro inför hur han ska bli emottagen. Romanen är en allmängiltig, tidlös berättelse om människans svårigheter att hantera sin fria vilja, benägenheten till onödig grymhet och ånger.

The Song of Achilles av Madeline Miller är en medryckande och spännande berättelse om Akilles, sedd genom bästa vännen och älskaren Patroklos ögon. Det är inte alltid lätt att älska en stor hjälte, som ibland drabbas av hybris.

Vår älskade av Kamila Shamsie är en nytolkning av Sofokles Antigone, som är minst lika dramatisk och tragisk som förlagan. Handlingen utspelar sig i nutid i ett England där utanförskap och misstro mot muslimer råder. Och där ändå kärleken övervinner allt, eller?

fredag 10 januari 2020

Tema antiken i romanform

Som många av er säkert lagt märke till gillar jag att temaläsa och antiken har varit ett hett ämne det senaste halvåret. Här kommer några tips på bra romaner, fler kommer så småningom. Har ni tips får ni jättegärna kommentera!


I Penelopiaden av Margaret Atwood berättar författaren om Penelope, Odysseus hustru som troget väntar på hans hemkomst under alla år han är ute på irrfärder. Vi får lära känna Penelope som ung och vi får följa hennes möte med Odysseus och flytten till Ithaka. Penelope berättar om den stora ensamheten och om svårigheten att handskas med de oförskämda friarna, som belägrar ön i väntan på att hon ska välja någon av dem som ersättare, då Odysseus hemkomst dröjer. Till sin hjälp har hon tolv tjänarinnor, som spionerar på inkräktarna. Då Odysseus kommer hem hänger han de tolv tjänarinnorna i tron att de varit skalkaktiga och oförskämda mot hustrun. Penelope sörjer detta och de tolv tjänarinnorna bildar en antik kör som sjunger vackra, sorgsna och bittra sånger mellan kapitlen.

Penelopiaden är en skicklig gestaltning av kvinnans situation både under antiken och i samtiden. Språket är enkelt och precist. Sammantaget är detta en suverän tolkning av den klassiska myten om Odysseus i en berättelse som kombinerar antikens förklaringsmodeller med det moderna samhällets teknik och fokus på individens hälsa och konsumtion.


I Strändernas svall återberättar Eyvind Johnson myten om Odysseus, författaren gestaltar en Odysseus som är mänsklig och som plågas av krigsminnen, en Odysseus som slits mellan längtan efter hustrun och hemmet och oro inför hur han ska bli emottagen. Via Odysseus tankar och minnen får vi ta del av berättelsen om hur sköna Helena rövades bort, vilket ledde till långvariga bittra strider mellan greker och trojaner. Till slut segrar grekerna, genom Odysseus krigslist med trähästen och kriget är äntligen slut. På hemresan råkar dock Odysseus ut för många faror och äventyr, han strider mot jättar och älskar med gudinnor. Under tiden väntar hustrun Penelope troget och uppfostrar ensam sonen Telemachos. Penelopes situation är dock mycket besvärlig, hennes hem översvämmas av påträngande friare som vill tvinga henne till giftermål. Sonen ger sig iväg för att försöka leta upp fadern och friarna lägger sig i bakhåll för honom. Odysseus kommer hem i rättan tid, besegrar och dödar alla friarna och återförenas med familjen.

Strändernas svall är en allmängiltig, tidlös berättelse om människans svårigheter att hantera sin fria vilja, benägenheten till onödig grymhet och ånger. Odysseus kan inte glömma de barbariska handlingar han deltog i efter att Troja erövrats, framför allt plågas han av tankar på de dödade spädbarnen. Minnena är påträngande och dyker upp under både sömn och vakenhet. Odysseus drömmer om ett liv i fred, en önskan som går stick i stäv med gudarnas planer. De grekiska gudarna tar stor plats i berättelsen, de ges stor makt av människorna och de roar sig ofta på människornas bekostnad. Framtiden tycks vara förutbestämd, människans lott är att leva de liv gudarna stakat ut.


Handlingen i Ulysses utspelar sig den 16 juni i Dublin, och den är intrikat baserad på Homeros Odysséen. Så intrikat att det är mycket svårt för en oskolad läsare att se parallellerna. I fjärde kapitlet dyker Odysseus alter ego, Leopold Bloom äntligen upp. Han är en mycket vardaglig, medelålders, lite ärrad Odysseus. Bloom fixar frukost åt frugan Molly, blir sugen på njure, införskaffar sagda njure och bränner vid den. Samtidigt samtalar han med katten och tänker på den begravning han ska på senare under dagen. Efter att noggrant ha tömt tarmen och torkat sig med dagens tidning ger sig Bloom ut på stan igen.

Under dagen ägnar sig Bloom åt att vandra runt i Dublin, medan han funderar över livet i allmänhet och kroppens behov i synnerhet. Judar smädas, kvinnors kön väcker fantasier och gommen frestas av allehanda läckerheter. De gamla grekerna hyllas, medan romarna beskrivs som kloakmakare. Lärda diskussioner om litteratur och filosofi förs på ett bibliotek. Efter att ha rumlat runt en hel dag och större delen av natten kommer Bloom äntligen hem hem igen. Men kanske inte till en kvinna som bara väntat troget och hängivet.


Slaget om Troja av Theodor Kallifatides är en antikrigsroman som väver samman handlingen i Iliaden med händelser som utspelar sig på en liten ockuperad grekisk ö under andra världskriget. När bomberna faller över den grekiska byn tar lärarinnan med sig barnen till en grotta och berättar för dem om händelserna i Iliaden. Detta gör att barnen får annat än sin egen situation att tänka på och rädslan blir mer hanterbar. De antika strider barnen får ta del av är dock inte alls hjältemodiga, utan grymma och blodiga.

I den grekiska byn bor greker och tyskar tätt tillsammans. Romanens berättarjag är en tonårig pojke som går i skolan tillsammans med den flicka alla förväntar sig att han ska gifta sig med. Men den unge pojken är förälskad i lärarinnan, och han är medveten om att hon i sin tur är förälskad i någon hon inte kan få. Inte endast våldet, utan även människans omöjliga förälskelser, knyter samman berättelserna från de olika tidsepokerna.


Kirke är den första häxan i litteraturen. Hon omnämns av Homeros i Odysséen där hon gestaltas som en som en häxliknande gudinna som förför Odysseus på hans hemväg från kriget i Troja. I Kirke av Madeline Miller får vi för första gången höra huvudpersonens egen berättelse. Kirke är dotter till solguden Helios och växer upp som en synnerligen obetydlig najad vid hans hov. Tidigt i livet blir Kirke nyfiken på de dödliga, hon blir så småningom förälskad i en dödlig man och använder sina nyfunna magiska kunskaper till att göra honom odödlig. Stor blir sorgen och hämnden när han sviker. Kirkes magiska krafter leder till att hon blir förvisad av fadern till ön Aiaje, där hon lever sitt liv i stor ensamhet. Hon ägnar tiden åt att lära sig mer om naturen och om sina krafter. Men då och då lägger ett skepp till, och så småningom anländer Odysseus och hans besättning på väg hem från Troja.

Kirke är en mycket mänsklig gudinna, hon tvivlar och sörjer och hon strävar efter att visa medkänsla och göra gott. Men hon drar sig inte för att hämnas när hon blivit förrådd och med moderskärleken väcks de allra starkaste känslorna till liv. Den psykologiska gestaltningen av Kirke, Odysseus och andra karaktärer i den antika gudavärlden gör romanen mycket intressant.

Just nu läser jag Namnens hus av Colm Tóibín som handlar om Agamemnon, Klytaimesta och deras barn. Efter den ska jag läsa Vår älskade av Kamila Shamsie som utgår från Sofokles tragedi Antigone. Bland mina olästa böcker hittade jag också Spår av Antigone av Christina Ouzounidis, en text som ser mycket intressant ut. Senare i vår kommer Flickornas tystnad av Pat Barker ut, den längtar jag verkligen efter.

Har ni mer tips tar jag gärna emot, jag läser helst på svenska.

onsdag 5 september 2018

Sommarens topp 3


Det blev mycket lite läst den här sommaren och inte är jag så nöjd med mina läsval heller. Därför består sommarens topplista bara av tre titlar. Men de här titlarna är å andra sidan riktigt bra (Andarnas hus kom inte med p g a att det var en omläsning, den skulle annars slå sig in på alla listor).

Guds barn av Lars Petter Sveen utspelar sig vid tiden för Jesu födelse, levnad, död och återuppståndelse. Romanen gestaltar olika personer och händelser från Nya Testamentet, den är en lågmäld, verklighetsnära skildring av mänskligt mörker där ljuset ändå emellanåt glimmar till.

I ett annat land är Mare Kandres debutroman, den gestaltar en flickas barndom genom en serie sammanhängande prosalyriska avsnitt. Författaren skapar en värld som skrämmer och lockar, en barndomsvärld jag känner igen mig i.

Judas av Amos Oz är en fantastisk roman som skildrar de stora frågorna och sammanhangen, som de ter sig i den lilla människans värld. Allt blir begripligt, om än inte enkelt. Den handlar om Judas Iskariot och om olika händelser i samband med staten Israels tillblivelse.

torsdag 23 augusti 2018

Romansviter med kvinnor - Lista



Här kommer en lista över finfina romansviter med kvinnliga huvudpersoner. Listan omfattar lite av varje, bland annat unga häxor, bullbakande hemmafruar, nyblivna mammor, proletärungar och de allra mest utsatta. Listan är en uppdaterad version av den jag ursprungligen gjorde på Kulturkollo. Har ni läst några av verken? Har ni tips på andra romansviter med kvinnliga karaktärer?

  • Gerda Anttis romansvit om Astrid (Ett ögonblick i sänder, Jag reder mig nog, Bara lite roligt…) handlar om Astrid som bor på landet, har en lite fårskock (underbar födelsescen!) och ägnar sig åt att väva. Relationen till maken går på tomgång och en ny man dyker upp i Astrids liv. Men får man göra så, får man ha lite roligt?

  • Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har skrivit den bästa romanserien (Cirkeln, Eld, Nyckeln) om unga tjejer. Kortfattat handlar "Engelsforstrilogin" om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. En efter en upptäcker tjejerna att de har olika magiska krafter, samtidigt som vardagen fortsätter som tidigare. Fantastisk blandning av magi och socialrealism.

  • Suzanne Collins trilogi om den tonårstjejen Katniss Everdeen (Hungerspelen, Fatta eld, Revolt) är en spännande dystopisk berättelse om den lilla människans kamp mot förtryck. Katniss utses som deltagare i de vedervärdiga hungerspelen, lyckas manövrera sig genom tävlingen, spelar ut de styrande och blir en symbol för folkets resning. Mycket spänning och kärlek.

  • Elena Ferrantes "Neapelkvartetten" (Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går, Det förlorade barnet) skildrar en komplicerad vänskap mellan två flickor, Elena och Lila, som växer upp i Neapels fattigkvarter på 50-talet och blir vänner för livet. Elena gör en klassresa och lämnar hemstaden, medan Lila kämpar för att få ett drägligt liv på sitt eget sätt. Engagerande läsning.

  • Hanne-Vibeke Holst skriver om könsroller, jämlikhet och politik. Genombrott som författare gjorde hon med sin romantrilogi om hur det kan vara att bli mamma när man är mitt i en intensiv, spännande karriär (Thereses tillstånd, Det verkliga livet, En lycklig kvinna). Böckerna om Therese Skårup skildrar komplicerad kärlek och omvälvningen att bli förälder med både humor och allvar.

  • Elsie Johanssons romanserie (Glasfåglarna, Mosippan, Nancy) om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Berättelsen kryper under huden på läsaren och väcker starka känslor. Den unga Nancy drömmer och frihet och kärlek, men drabbas av förödmjukelser och svek. Hon ger dock aldrig upp, utan kämpar på för att förbättra sin och familjens livssituation.

  • Moa Martinsons fantastiska självbiografiska trilogi om flickungen Mia (Mor gifter sig, Kyrkbröllop, Kungens rosor) handlar om barns och kvinnors tillvaro i en värld där alla måste slita för brödfödan. En fin gestaltning av en mor-dotterrelation. Moa var den enda kvinnan bland proletärförfattarna och hennes böcker är skrivna för att ge en kvinnlig motvikt till alla de ”pojkskildringar” som skrevs.

  • Vibeke Olssons svit om sågverksungen Bricken (Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret, Glödens färger, Som ett träd i skogen) utspelar sig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet på sågverket Svartvik. Där växer den unga flickan upp, där blir hon förälskad, gifter sig, får barn och upplever personliga förluster och stora omvälvningar i samhället. Böckerna är klassiska arbetarromaner, skrivna ur barns och kvinnors perspektiv. Här skildras arbetarrörelsens, nykterhetsrörelsens och väckelserörelsens framväxt, sprungna ur vardagens behov. 

  • Kristina Sandbergs trilogi om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris) handlar om en ung osäker kvinna som, efter att ha blivit oplanerat gravid, gifter sig med en något äldre välbärgad man av ”fin” familj. Läsaren får följa Maj i hennes oro och våndor över hur hon ska räcka till, vad hon ska bjuda på till middag, hur hon ska få bort alla fläckar. En socialrealistisk ”hemmafruroman” med psykologisk skärpa. Sandberg tilldelades Augustpriset 2014 för den tredje delen.

  • Cora Sandels svit om Alberte (Alberte och Jakob, Alberte och friheten, Bara Alberte) handlar om  den försiktiga Alberte som lever instängd i en borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp.

  • Kerstin Thorvalls ”memoarliknande” romantrilogi (När man skjuter arbetare, I skuggan av oron, Från Signe till Alberte) handlar om äktenskap och relationen mellan mor och dotter. I första delen gifter sig flickan med det enkla ursprunget med läroverksadjunkten, utan att veta att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.

  • Herbjørg Wassmos efterkrigsberättelse (Huset med den blinda glasverandan, Det stumma rummet, Hudlös himmel) om tyskungen Tora, som växer upp i en liten norsk fiskeby på 50-talet, är en romansvit som väcker starka känslor. Tora far riktigt illa under uppväxten och utsätts för övergrepp av sin styvfar. Hon söker sig till böckernas värld och till slut in i en egen värld för att överleva. Wassmo fick Nordiska rådets litteraturpris 1987 för den tredje delen.

fredag 15 juni 2018

Romaner med bibliska teman och gestalter


Jag läser gärna berättelser som är omtolkningar av Bibelberättelser. Min favorit bland dem är givetvis Barabbas av Pär Lagerkvist, den roman jag brukar säga är världens bästa. Alla kategorier. Men det finns även en hel del andra författare som inspirerats av Bibeln, här nedan är en lista på romaner/noveller som utgår från bibliska gestalter och händelser. Jag har inte läst dem alla, men jobbar på det. Och jag tar gärna emot tips på fler. Det finns naturligtvis mängder av romaner som innehåller bibliska teman och frågeställningar, men jag är mest intresserad av berättelser som även skildrar miljön och tidsperioden.

Barabbas av Pär Lagerkvist handlar om rövaren Barabbas, som blir frigiven i stället för Jesus. Detta skapar hos Barabbas en känsla av att Jesus angår honom, han kan inte bli kvitt honom.

I Guds barn av Lars Petter Sveen möter läsaren många av de karaktärer som finns med i utkanten av Bibelns berättelser, t ex soldaterna som ska döda alla nyfödda gossebarn och Petrus, som är rädd.

I Ökenbrevet av Göran Tunström är människan Jesus berättaren. Under 40 dagar vistas han i öknen och sätts på prov av djävulen.

Judas av Amos Oz handlar om förräderi. Men förrådde Judas verkligen Jesus eller fanns det andra orsaker till hans handlande?

I Enligt Maria Magdalena av Marianne Fredriksson får vi ett kvinnligt perspektiv på berättelsen om Jesus. Här berättat av den kvinna som kanske stod honom närmast.

Marias testamente av Colm Tóibín handlar om modern Maria, modern som förlorade sin son.

Boken av Niklas Rådström Niklas är en återgestaltning av de bibliska böckerna som en enda berättelse om skapande och liv.

The Liars' Gospel av Naomi Alderman är en berättelse om dagarna kring Jesu död sedd med judiska ögon.

I Den godhjärtade Jesus och Kristus bedragaren av Philip Pullman har Jesus en bror, kallad Kristus. Där Jesus är den enkle och passionerade predikanten, är Kristus en beräknande figur som står för det som ska bli kyrkan som institution.

Och Gud skapade människan : noveller inspirerade av bibelns berättelser red av Magnus Sundell innehåller noveller med bibliska teman av 12 olika svenska författare, t ex Vibeke Olsson, Kristian Lundberg och Majgull Axelsson.

Kain av José Saramago gestaltar hur Kain om och om igen konfronterar Gud.

Evangeliet enligt Jesus Kristus av José Saramago berättar om Jesu liv och död och relation till sina föräldrar och till Gud.

En tid för allt av Karl Ove Knausgård handlar om den tid då människor och änglar levde tillsammans på jorden.

fredag 29 december 2017

Topplistan 2017


Trots att jag läst färre böcker under året än jag brukar, fanns det gott om kandidater för en topplista. Jag har strukit många riktigt bra böcker för att till slut få ihop de tio allra bästa. Och då har jag ändå ett par sviter (eller delar av sviter) med. Observera att de listade böckerna är utan inbördes ordning.

Ett par av årets pristagare finns med på listan, av Ishiguro tycker jag att Återstoden av dagen är bäst (har även läst Begravd jätte och Never let me go under året). Augustprisade De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är helt enkelt en fantastisk berättelse. Arundhati Roys nya roman hade jag och många andra väntat på i 20 år. Den är magnifik om än mycket "svår".

Vilka av böckerna har ni läst och vad tyckte ni om dem?

Återstoden av dagen - Kazuo Ishiguro
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar - Johannes Anyuru
Den yttersta lyckans ministerium - Arundhati Roy
Den svavelgula himlen - Kjell Westö
My name is Lucy Barton - Elizabeth Strout
En Marialegend - Niklas Rådström
Memorys bok - Petina Gappah
Tiden är inte än - Elin Boardy
En engelsk gentleman/En trogen kvinna/De sista vännerna - Jane Gardam
Den som stannar, den som går/Det förlorade barnet - Elena Ferrante

torsdag 11 maj 2017

Feministisk kanon - läsning pågår

Jag kikar in hos Feministbiblioteket lite då och då för att kolla in listan över Feministisk kanon. Ni har väl inte missat den? Jag försöker beta av listan i min egen takt, nu är det läge att kolla lite hur många jag läst. Jag rödmarkerar dem. 24 av 50 är lästa hittills, snart halvvägs. Och tre står olästa i bokhyllan, de får jag se till att läsa under året. Hur många har ni läst?

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)
1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)
1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist (Sverige)
1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)
1856 Hertha – Fredrika Bremer (Sverige)
1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)
1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)
1885 Pengar – Victoria Benedictsson (Sverige)
1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)
1910 Pennskaftet – Elin Wägner (Sverige)
1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)
1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)
1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)
1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna (Sverige)
1934 Kris – Karin Boye (Sverige)
1936 Mor gifter sig – Moa Martinson (Sverige)
1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren (Sverige)
1949 Det andra könet – Simone de Beauvoir (Frankrike)
1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)
1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)
1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)
1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)
1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)
1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)
1973 Fräls oss ifrån kärleken – Susanne Brøgger (Danmark)
1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)
1974 Häxringarna – Kerstin Ekman (Sverige)
1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)
1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)
1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall (Sverige)
1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)
1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)
1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)
1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)
1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)
1987 Bübins unge – Mare Kandre (Sverige)
1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)
1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)
1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)
1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)
1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)
1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)
1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)
1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)
1999 Ställd – Susan Faludi (USA)
2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)
2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg (Sverige)
2007 Bitterfittan – Maria Sveland (Sverige)
2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

fredag 10 mars 2017

Tio-listan - kvinnor om kvinnor


I stället för en bästa-utmaning blir det en tio-lista idag. Gör gärna egna listor och lämna en kommentar så vi kan hitta varandra.

Här är min tio-lista över bra romaner skrivna av kvinnor om kvinnor. För en gångs skull har jag försökt göra en lista utan att ha de vanliga klassikerna med, det var svårt.

TIO-LISTA - KVINNOR OM KVINNOR

Neapelkvartetten (Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går) av Elena Ferrante skildrar en komplicerad vänskap mellan två flickor, Elena och Lila, som växer upp i Neapels fattigkvarter på 50-talet och blir vänner för livet. Elena gör en klassresa och lämnar hemstaden, medan Lila kämpar för att få ett drägligt liv på sitt eget sätt. Engagerande läsning.

I Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood har extremt konservativa, sexistiska krafter tagit över och kvinnan har reducerats till en barnalstrande varelse utan egen vilja och tankeförmåga. Världen är strikt patriarkal och hierarkisk. Och hotet om våld finns påtagligt närvarande. Det här är skrämmande, plågsam läsning som lämnar kvar upplevelser av förtvivlan och vrede.

I Quinnan och Dr Dreuf av Mare Kandre tar den kände kvinnoanalytikern Dr Dreuf emot kvinnor på löpande band. En dag dyker själva urkvinnan upp på mottagningen och börjar berätta om kvinnans livsvillkor under århundraden av förtryck och lidande. En egensinnig text som präglas av lättflyktiga associationer, underfundiga formuleringar och ett rasande tempo.

Trilogin om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris) av Kristina Sandberg handlar om en ung, osäker kvinna som "gifter upp sig", blir hemmafru i medelklassen och sliter med att vara alla till lags. Gestaltningen av Maj är äkta och trovärdig, hon blir en verklig person vars livsöde berör. Och irriterar.

Stål av Silvia Avallone är en helt underbar berättelse om tonårstid, vänskap och gryende sexualitet. Den lyhörda berättelsen av tonårens känslostormar äger rum i ett skitigt Italien, i en industristads misär. Lättläst, engagerande debutroman.

Huvudpersonerna i Vi kom över havet av Julie Otsuka är många, det de har gemensamt är att de reser över havet från Japan till USA för att gifta sig. För många blir livet inte alls som de tänkt sig. På ett poetiskt, rytmiskt språk gestaltar författaren kvinnornas upplevelser av sorg, längtan, utanförskap och ensamhet.

Darling River av Sara Stridsberg innehåller fyra berättelser om tillfångatagna honor, fyra varianter av ett och samma livsöde, det utnyttjade honbarnets öde. Romanens komposition är genialisk, språket glasklart och läsningen är som ett hårt slag i mellangärdet. Uppskakade bra!

I Utrensning av Sofi Oksanen har den unga kvinnan Zara tvingats in i prostitution och drogmissbruk. Hon flyr och hamnar hos en gammal kvinna på en liten gård, en kvinna vars historia i allra högsta grad berör Zara. En grym, angelägen historia berättad på ett unikt språk.

I Sultanbrudens skugga av Assia Djebar vill den välutbildade, emanciperade Isma lämna sin make. För att bli fri agerar hon äktenskapsmäklerska och ordnar en ny hustru till honom. Det här är en skildring av våld och förtryck, blandat med ett stråk av hopp - ett skimmer från sagans värld.

Förändringar av Ama Ata Aidoo är en lättläst, engagerande, osentimental berättelse som belyser den afrikanska kvinnans kamp för ökad frihet och självständighet. Här får vi möta tre kvinnor som på olika sätt försöker skaffa sig ökade möjligheter att styra över sina liv och samtidigt uppleva trygghet, närhet och kärlek.

lördag 28 januari 2017

Minnesdag för förintelsens offer

2005 deklarerade FN 27 januari som en internationell minnesdag för förintelsens offer. I går gästade författaren och psykologen Hédi Fried Skavlan och berättade om sina erfarenheter från Auschwitz och Bergen-Belsen. Jag har tyvärr inte läst någon av hennes böcker, men det borde jag nog göra eftersom jag tycker att ämnet är så angeläget. Här kommer årets sedvanliga lästips, i år utökat med Augustprisvinnaren De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg.

Ett kort stopp på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg är författarens berättelse om hans fars väg till och från koncentrationslägret. Med ett dröjande, vackert, poetiskt språk låter författaren läsaren få ta del av pojkens och den vuxne mannens försök att förstå och vara trogen berättelsen om faderns liv. Rosenberg ger läsaren en ny nyans av förintelsens följder, vilket gör denna bok till angelägen läsning.

I skuggan av min bror av Uwe Timm är en självbiografisk berättelse om en ung pojke i krigets Tyskland. Den äldre brodern ansluter sig som 18-åring frivilligt till Waffen-SS, han skickas till östfronten, där han blir skadad och senare avlider.  Efter broderns död och tyska rikets fall förändras fadern till en skugga av sitt forna jag. Hemmet i Hamburg har bombats och familjens firma går allt sämre. Modern  och barnen lämnas att försöka hantera sorgen, medan fadern i allt högre grad söker alkoholens lindring. Ett osentimentalt, nyanserat försök att förstå.

Är detta en människa?/Fristen av Primo Levi analyserar hur människan kan förmås att utföra otänkbara handlingar, under vissa betingelser. Författarens beskriver detaljerat en mängd olika situationer där människan ställs inför omöjliga val. Och han berättar om olika strategier att tillskansa sig fördelar och överleva i ett koncentrationsläger.

Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson är en självbiografisk roman om den utvalda flickan Cordelia. Flickans mor är berömd och besatt av sitt konstnärskap. Då raslagarna införs transporteras flickan till Auschwitz, där hon fråntas sin identitet och där hennes personlighet slutligen utplånas. Nu existerar inte längre flickan, endast A 3709. Som överlevande känner kvinnan skuld över att hon aldrig identifierat sig med de judiska offren. Priset för överlevnad är att leva med stark ångest.

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson handlar om den unga kvinnan Hedvig, som växer upp som tysk medborgare vid tiden för andra världskriget. Hedvig längtar efter att höra till, hon vill vara en del av den grupp lyckliga, glada människor som arbetar för att bygga upp det tredje riket. Romanen skildrar på ett nyanserat sätt svårigheten att skapa en identitet då man befinner sig i en konfliktfylld situation. En engagerande historia om människans behov av delaktighet.

Mannen utan öde av Imre Kertész är den mästerliga berättelsen om en ung pojkes väg till andra världskrigets koncentrationsläger och om hans vistelse där. Författaren håller läsaren i ett järngrepp genom att konsekvent avstå från känslomässiga utsvävningar och genom att mycket detaljerat beskriva hur upplevelserna i ett koncentrationsläger blir en sorts vardag.

Alla var inte mördare: en barndom i Berlin av Michael Degen handlar om den 11-årige Michael och hans mamma som går under jord i Berlin i samband med att invånarna på deras gata plötsligt börjar transporteras bort på lastbilar. Under två år tvingas därefter Michael och modern leva undangömda, medan Gestapos jakt på judar trappas upp och de allierade bombar staden. De erbjuds hjälp av grannar, bekanta, obekanta och till och med av medlemmar i Nazistpartiet. Osentimentalt och tänkvärt.

Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron handlar om Helena, som överlevde förintelsen och  nu lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. De flesta av grannarna bär också på svåra minnen från tiden i Europa, ingen är dock så ensam som Helena. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Det förflutna och nuet är ett. Många gånger försöker Helena spåra upp tänkbara släktingar, alltid med samma sorgliga resultat och frågan: Varför kom du inte före kriget? Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv.

Maus av Art Spiegelman är en välkänd klassisk serieberättelse om förintelsen, Den handlar om författarens egna föräldrar som led svårt under kriget. Boken gestaltar de olika "raserna" som olika djur, judarna är tecknade som möss, tyskarna som katter och polackerna som grisar. Inte rättvist mot djuren kan man tycka, men mycket åskådliggörande i sin enkelhet.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson handlar om en ung romsk flicka som byter identitet och antar namnet Miriam för att överleva i koncentrationslägret Ravensbrück, där romer stod allra längst ner i hackordningen. När Miriam kommer till Sverige med de Vita bussarna behåller hon den nya identiteten - även i det nya hemlandet visar det sig att förföljelse av romer och "tattare" är vanligt. Inte ens för maken berättar Miriam sanningen, vilket leder till ett liv i ständig press att dölja sitt ursprung. En oerhört gripande berättelse.

De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg utspelar sig i det judiska gettot i den polska staden Łódź och porträtterar den, av nazisterna utsedde, judiske ledaren Chaim Rumkowski. Förhållandena i ghettot är fruktansvärda och försämras hela tiden. Rumkowski fattar beslut om vilka som ska deporteras och vilka han ska försöka rädda. Hans relation till och övergrepp på barnen i ghettot skildras på ett sätt som väcker stor avsky och sorg. En mycket bra bok som upprör.

lördag 16 juli 2016

Franska favoriter

Jag skulle ha firat Frankrikes nationaldag och min pappas 110-årsdag (nej, han lever inte) häromdagen, men var utslagen av ett elakt magvirus. Sedan dess har tragiska saker hänt i världen, både i Frankrike och på andra ställen. Men jag vill ändå hylla Frankrike och alla landets fantastiska författare med en lista över franska favoriter. Gammalt och nytt i salig blandning, hoppas ni hittar några tips.

Mannen som planterade träd av Jean Giono är en av mina stora favoriter. Berättelsen om den stoiske mannen som, närmast Gudalikt, ägnar sitt liv åt att få marken att blomstra är en helt underbar "saga" om vad en människa kan åstadkomma om hon arbetar oförtrutet. Utan att låta sig påverkas av de världskrig som äger rum i närheten fortsätter mannen som planterar träd med sitt värv och resultatet blir paradisiskt. Som läsare blir man varm ända in i hjärteroten av att läsa en berättelse som visar ett alternativ till den moderna människans hektiska, egocentriska liv.

I Sal 2 av Julie Bonnie arbetar Béatrice på en förlossningsavdelning och möter varje dag de underverk och de tragedier som utspelar sig i livets och dödens väntrum. Romanen är en hyllning till kvinnokroppens livgivande, men det är en hyllning som inte romantiserar. Inte förskönar. Sal 2 är en av de vackraste, sårigaste, sorgligaste och mest kärleksfulla roman om att vara kvinna jag någonsin läst.

Älskaren av Marguerite Duras är en självbiografisk berättelse om en passionerad kärleksaffär mellan en femtonårig fransyska och hennes kinesiske älskare. Exotiskt och erotiskt, lidelse och lidande, rörigt och emellanåt (be)rörande, men egentligen inte riktigt i min smak.

Sartres debutpjäs Flugorna skrevs 1942 under den tyska ockupationen av Frankrike. Pjäsen är en version av den grekiska myten om Orestes, sonen som hämnas sin mördade far Agamemnon genom att mörda sin egen mor Klytaimnestra. I Sartres version handlar berättelsen inte om att följa sitt öde och hämnas, utan om att vara fri att välja hur man ska handla. Konflikten äger nu rum inuti människan i stället för mellan henne och gudarna.

Lilla smycket av Patrick Modiano handlar om unga Thérèse som så vitt hon vet är föräldralös. Hon lever ett mycket ensamt anonymt liv i Paris. En dag tycker hon sig se sin mor iklädd en gul kappa och följer efter henne. Modern sägs ha dött i Marocko tio år tidigare, men Thérèse känner starkt att det finns ett band mellan henne och kvinnan i den gula kappan. Läsaren får ta del av berättarjagets historia i små fragment när Thérèse börjar leta i sitt förflutna efter minnen av modern och barndomen. Berättelsen får en undflyende karaktär där en del bilder syns tydligt, medan andra blir diffusa, närmast drömlika.

Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir är en vacker roman, som skildrar hur åldrandet tvingar fram nya sätt att förhålla sig till livet och kärleken. Förutom det äktenskapliga perspektivet skildrar författaren också situationen i Sovjetunionen på 60-talet - en smärtsam upplevelse för många av dåtidens tänkare.

Såningmannen av Violette Ailhaud är en självbiografisk berättelse som utspelar sig i mitten av 1800-talet då en hel fransk by förlorar alla sina män. Ailhauds historia gestaltar starka kvinnor, kvinnor som kan överleva av egen kraft och kvinnor som både älskar och sörjer. Texten är poetisk, intensiv och sinnlig.

Igelkottens elegans av Muriel Barbery handlar om två huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Den ena är Renée Michel, en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Den andra huvudpersonen är Paloma, en brådmogen 12-åring som bor i fastigheten. En stark vänskap mellan Renée och Paloma växer fram, en vänskap som blir mycket betydelsefull för dem båda.

Hemligheten av Philippe Grimbert är en självbiografisk berättelse om uppväxten i en judisk familj i efterkrigstidens Paris, en tid som präglades av händelser under kriget, händelser som aldrig berördes i ord. Grimbert gestaltar starka känslor och oerhört sorgliga händelser på ett osentimentalt, sparsmakat sätt. Trots det lilla omfånget förmedlar författaren både en familjs och ett lands sätt att hantera obehagliga sanningar genom tystnad.

Madame Bovary av Flaubert handlar om den unga Emma som gör allt för att undkomma äktenskapets och moderskapets tristess. Ofta har hennes osedliga leverne debatterats och även hennes vana att läsa sentimentala romaner. Själv tycker jag att det i vår samtid är intressant att se hur konsumism beskrevs redan i mitten av 1800-talet. Finns i snygg pocketutgåva.

Thérèse Raquin undersöker författaren Zola likt en vetenskapsman hur två olika temperament påverkar varandra när han låter den nervösa Thérèse stöta samman med den blodfulle Laurent. Romanen är typisk för sin tid och präglas av både positivism och darwinism, men den är helt klart läsvärd än idag.

Candide av Voltaire är en satirisk pikareskroman, utgiven första gången 1759. Den driver med tanken att vi lever i den bästa av världar och betonar att man endast kan nå framgång genom hårt arbete. Detta är en av upplysningens stora romaner, som innehåller kritik mot klassamhället och kyrkan. Dessutom är romanen hysteriskt rolig med sin groteska handling.

Pawana av Le Clézio är en vacker, sorglig berättelse som på ett fint sätt speglar författarens stil och engagemang mot förstörelse och förtryck. Le Clézio kombinerar underskön prosa med skildringen av fullständigt vedervärdiga händelser. Under läsningen blir jag djupt bedrövad över människans förutbestämmelse att förgöra livets uppkomst.

Med livet framför sej av Émile Ajar handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt och här gestaltas hur kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna den. En livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.

Fallet av Albert Camus har formen av en lång monolog och texten kräver en läsare som söker förståelse. Ty, det riktigt utmanade med läsningen av denna bok är att inte distansera sig från den obehagliga huvudpersonen Clamence, utan att våga se hur allmänmänskliga en del av hans tankar och känslor är. Camus verkliga testamente, enligt Horace Engdahl.

Reaktorn av Élisabeth Filhol är en av förlaget SEKWAS obehagligaste och mest angelägna utgivning. Romanen handlar om de människor som arbetar på kärnkraftverken runt om i Europa. I Frankrike är de anställda av bemanningsföretag, deras arbetsvillkor är urusla och säkerheten blir därmed likaså. Skrämmande läsning.

Bonjour tristesse av Françoise Sagan handlar om ett sommarlov vid Rivieran. Här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och hon utformar en intrikat och grym plan för att bli kvitt den nya kvinnan. Denna insiktsfulla och ärligt skärskådande roman skrev författaren vid 17 års ålder!