Läsning pågår - Air

Jag har nyss börjat lyssna på boken Air av Christian Kracht och måste säga att hittills begriper jag inte någonting. Men den är alldeles underbar! Verkar vara en bok man ska uppleva snarare än reflektera över. Den här boken kanske jag dessutom bör läsa med ögonen. Och eventuellt köpa ...

Sameproblemet

Kathrine Nedrejord föddes 1987 i Kjøllefjord i Finnmark, Norge och bor idag i Paris. Hon har tidigare skrivit ett flertal romaner och ungdomsböcker samt varit verksam som dramatiker. Sameproblemet är den första av hennes böcker som översatts till svenska. Romanen tilldelades Bragepriset för årets skönlitterära bok i Norge 2024 och P. O. Enquists pris 2025. Under de senaste åren har jag läst många berättelser från svenska Sápmi som handlat om både historisk och samtida rasism, övergrepp, utsatthet och identitetsförlust. Nedrejords roman är mitt första möte med erfarenheter från norska Sápmi, erfarenheter som tyvärr liknar de svenska. 

Huvudpersonen Marie är författare/journalist, bor i Frankrike och har nyligen blivit mamma, när hennes áhkku (mormor) dör. Marie har inte varit hemma på många år, när hon nu lämnar sitt barn och beger sig hemåt. Under resan och hemma i Sápmi återkommer alla tidigare minnen av förtryck och Marie fylls av ett raseri som måste komma till uttryck. Hon börjar därför skriva om sin áhkkus liv och uppväxt i ett land som betonat vikten av assimilering, och därmed berövat áhkku hennes historia, identitet och språk. Genom skrivandet om áhkku tvingas Marie att möta sin ilska och förtvivlan över förlusten av den egna kulturen och historien, samt den känslomässiga ambivalensen i att både vilja omfamna och förneka sitt samiska ursprung. 

Sameproblemet är en oerhört angelägen berättelse om ett förtryck som mycket tydligt än idag. Liksom i motsvarande svenska böcker (t. ex. Ann-Helén Laestadius Sápmitrilogin) gestaltas hur ett historiskt förtryck fortplantas och påverkar kommande generationer på djupet. Intensiteten och raseriet i språket är faktiskt härligt befriande, men tyvärr är berättarstrukturen något rörig. Detta påverkar läsupplevelsen, i synnerhet om man lyssnar på en ljudbok utan kapitelindelning.

SAMEPROBLEMET
Författare: Kathrine Nedrejord
Förlag: Tranan (2026)
Översättare: Helena Fagertun
Uppläsare: Patricia Fjellgren

Läsning pågår - Den dagen Nils Vik dog

Sakta, sakta läser jag historien om Nils Viks sista dag i livet, en dag då han för sista gången reser med färjan han kört varje dag. Med på resan är den älskade hunden Luna, som avled för många år sedan. Under resan besöker Nils de platser han färdats till i hela sitt liv och han möter människor som varit viktiga - både döda och levande. Den här texten är outsägligt vemodig och vacker. 

Lucrezias porträtt

Maggie O’Farrell, född i Nordirland 1972, är en mycket populär brittisk författare och journalist. Sex av hennes romaner har getts ut på SEKWA/Etta, flera av dem står i min bokhylla. En av mina favoritromaner är Hamnet, en berättelse som är löst baserad på Shakespeares liv. För den tilldelades författaren mycket välförtjänt det prestigefyllda priset Women’s Prize for Fiction 2020. Även filmatiseringen har överösts med priser. 

Lucrezias porträtt är Maggie O'Farrells tionde roman och liksom Hamnet är det en historisk roman baserad på verkliga personer. Handlingen utspelar sig i renässansens Italien, närmare bestämt i, och i trakten kring, Florens. Lucrezia är femte barnet till Cosimo de Medici och Eleonora de Toledo, en flicka som föds med en egensinnighet modern kopplar till sina egna tankar under tillblivelsen. Lucrezia är nyfiken, konstintresserad och lättlärd samt mycket intresserad av faderns samling av vilda djur. När hon får höra att en tiger anlänt smyger hon omkring och fullständigt orädd upplever hon ett starkt möte med det vilda djuret. När Lucrezias äldre syster Maria avlider får Lucrezia lov att träda i hennes ställe som blivande brud. Med hjälp av den rådiga barnsköterskan Sofia skjuts bröllopet upp tills Lucrezia är 15 år. 1560 vigs Lucrezia med den oerhört rike och mäktige hertigen av Ferrara, Alfonso II d'Este, varefter paret flyttar till hans villa. Kort tid därefter börjar Lucrezia upptäcka mindre trevliga egenskaper hos sin make och efterhand börjar hon oroa sig för att maken planerar att röja henne ur vägen. 

Redan inledningsvis får läsaren veta att Lucrezia avlider inom det första året som gift och att det ryktas att maken lät mörda henne. Därefter växlar handlingen mellan olika tidsperioder; den ena utspelar sig i romanens nutid när Lucrezia är nygift, den andra skildrar i återblickar hennes uppväxt. Strukturen skapar ett oerhört driv i handlingen och ett starkt engagemang. Språket är vackert och målande, som läsare upplever man hur en tigerpäls känns i handen, hur tyg känns strävt, stengolv kalla och hur det känns att vara rädd för sin egen make. Konst och måleri har en viktig roll i romanen, vars omslag pryds av Lucrezias bröllopsporträtt. Tillblivelsen av detta uttrycksfulla porträtt skildras på ett mycket suggestivt sätt. Den historiska tidsperioden levandegörs genom tidstypiska detaljer gällande exempelvis mode och konststilar, vilket lockar till vidare läsning om verklighetens Lucrezia de Medici och hennes alltför korta liv.

Sammanfattningsvis är Lucrezias porträtt en uppslukande och skrämmande historisk roman om en ung kvinnas kamp för överlevnad, en oerhört stark läsupplevelse.

Av Alessandro Allori

LUCREZIAS PORTRÄTT
Författare: Maggie O'Farrell
Förlag: SEKWA (2022)
Översättare: Malin Bylund Westfelt

Läsning pågår - Sameproblemet

Lyssnar just nu på den nyligen utgivna Sameproblemet av norsk-samiska Kathrine Nedrejord. Romanen skildrar en samisk historia som tyvärr liknar den svensk-samiska, d v s en historia fylld av rasism, förtryck och kampen att få vara sig själv. Oerhört engagerande!

Fars rygg

Niels Fredrik Dahl beskrivs som en av Norges mest framstående författare och romanen Fars rygg anses vara en höjdpunkt i hans författarskap. Romanen tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2024. Niels Fredrik Dahl berättar i DN: 

”Jag saknar mina föräldrar så oerhört mycket, och samtidigt vet jag ingenting om dem.”

Berättaren i romanen är en man som försöker förstå sig själv genom att söka efter svar på frågor om fadern och delvis även farfadern. De äldre generationerna är sedan länge borta, men präglar ändå berättarens minnen och liv. Inledningsvis utspelar sig romanen i 20-talets Alexandria, där farfadern - kallad Domaren - arbetar på Justitiepalatset medan hans son (i boken kallad far) tas om hand av sin mor i hemmet. När Domaren anser att far inte har mycket mer att lära av sin mor skickas han ut i världen för att uppfostras i enlighet med Domarens värderingar. Detta innebär bland annat att bli scout i Norge och att få en ordentlig utbildning på internatskola i Schweiz. Under alla år far lever åtskild från sina föräldrar väntar han på brev från modern. Men de enda brev han får är från Domaren och de innehåller mestadels olika instruktioner och förmaningar. Far växer på detta sätt upp med en förlamande känsla av ensamhet och längtan. 

Fars rygg är en av de mest gripande och djupt sorgliga berättelser jag någonsin läst. Utan några sentimentala överdrifter eller dramatiska händelser skildrar författaren ensamhet så djup att den verkligen skaver i läsaren. Hos mig landar även berättelsen som en enastående skönlitterär gestaltning av det jag som psykolog arbetat med under många år - hur anknytning, självbild och mående förs vidare över tid, från generation till generation. 

Sammantaget är Fars rygg en episk roman som spänner över tre generationer och geografiskt utspelar sig från Egypten i söder till Norge i norr. Romanen skildrar ett utanförskap som går i arv och en innerlig längtan efter närhet och att höra till. Det är en makalöst vacker och djupt berörande text, en av de bästa romaner jag läst. 

FARS RYGG
Författare: Niels Fredrik Dahl
Förlag: Natur & Kultur (2025)
Översättare: Gun-Britt Sundström

Läsning pågår - Lucrezias porträtt

Äntligen dags för Lucrezias porträtt av Maggie O’Farrell, en bok vars läsning tidigare avbrutits p g a sjukdom. Nu ska den sent omsider läsas ut. Det är svårt att läsa boken i lagom takt eftersom den är så fängslande och spännande att jag måste få veta hur allt slutar. Längtar dessutom efter att googla verklighetens förebild. Och väntar ivrigt på att möta författaren på årets Bokmässa!

Bokmässepepp - redan i mars!

Bokmässan har börjat presentera författare som kommer i september och jag är redan alldeles till mig!

Foto: Dasha Tenditna

Brittiska författaren Maggie O’Farrell är aktuell med en ny roman, Land, och med filmatiseringen av Hamnet. Land beskrivs av förlaget som: "en episk skildring av en familj som försöker hitta sin plats i efterdyningarna av Irlands stora hungersnöd", detta är självklart en roman jag kommer att vilja läsa. Hamnet tilldelades Women’s Prize for Fiction 2020, den är inspirerad av William Shakespeares liv, utspelar sig i Stratford-upon-Avon år 1596 och handlar om en mors kamp för att alla hennes barn ska överleva. Det är en makalöst bra roman om familj, förlust och historien bakom Hamlet. Jag har tidigare recenserat och hyllat den. Dessutom har jag Lucrezias porträtt oläst i bokhyllan, den vill jag också gärna läsa!

Årets hedersgäst på Bokmässan är Québec, en provins i östra Kanada med författare som skriver i en franskspråkig tradition, författare som upplevt och skriver om migration och författare från landets ursprungsbefolkning. Flera fantastiska författare kommer att besöka Bokmässan, både några jag redan känner till och några som är nya för mig. 

 Foto: Rafal Maslow

Kanadensisk-vietnamesiska Kim Thúy kommer äntligen tillbaka till Bokmässan. Av olika tråkiga skäl missade jag hennes besök 2016, så detta gör mig verkligen glad. Jag har läst tre romaner av författaren - Ru, Mãn och Vi - som alla handlar om olika aspekter av flykt, livet i exil och skapandet av en ny identitet. Texterna innehåller lika delar skönhet och skräck, författaren är sparsam med orden och förlaget SEKWA har med stor omsorg skapat fysiska böcker som passar innehållet. Recensioner finns här: Ru, Mãn, Vi. Alldeles nyss klickade jag hem ytterligare en bok av författaren - Em - som finns med på bokrean. För den som vill veta mer finns en Babel-intervju med Kim Thúy på SVT Play.

Foto: Vient Lancer

Lise Tremblay anses vara en av Kanadas främsta författare. Sedan debuten 1990 har hon tilldelats ett flertal priser och flera av hennes böcker har översatts till svenska. Återkommande teman i hennes texter är frågor om klass, stad och land, familj, ensamhet och relationer. Jag har hittills bara läst, och recenserat, en bok - Hägern - som gavs ut på svenska 2015. Boken innehåller fem löst sammanfogade kapitel där olika bybor - eller sommargäster - delar sin berättelse om den lilla avfolkningshotade byn. Huvudperson är dock inte någon av berättarna, huvudperson är själva byn. För att inte ovan nämnda bok Em skulle behöva resa hit själv, beställde jag nyss även Tremblays senast utgivna bok Judiths syster. Läs gärna om Kulturkollos trevliga möte med Lise Tremblay.

Förutom de ovan nämnda författarna från Québec kommer även Gabrielle Filteau-Chiba, Michel Jean och Isabelle Arsenault. Dem har jag kvar att upptäcka. 

Läsning pågår - Vaxbarnet

Läser just nu Vaxbarnet av danska Olga Ravn, en roman med verklighetsbakgrund som handlar om kvinnor som anklagas för häxkonster under 1600-talet. Inte helt lättläst, men skriven på ett sanslöst vackert språk. Handlingen berättas av en vaxdocka, ett magiskt barn, en av kvinnorna tillverkat.

Haren och jag

CHLOE DALTON är en brittisk författare och utrikespolitisk specialist, vars debutroman Haren och jag blivit en bestseller, som nominerats till ett flertal priser och utsetts till Årets bok av bland andra The Sunday Times.

Under pandemin med dess strikta lockdown lämnar Chloe sitt hektiska liv London för att bosätta sig i sin ombyggda lada på landsbygden. Vid en av hennes regelbundna promenader hittar Chloe en liten harpalt, som tycks vara ensam och övergiven. När mamman inte heller senare under dagen hämtat den lilla palten, tar Chloe den med sig hem för att försöka hjälpa den att överleva. Chloe avser att låta haren förbli ett "vilt" djur och ger den därför inget namn. Med vånda beslutar hon även att den ska få röra sig fritt, trots att detta innebär att hon inte kan skydda den från faror. Mellan Chloe och haren växer en tillitsfull relation fram, trots, eller kanske just på grund av, att Chloe låter den komma och gå som den vill. 

Sammantaget är berättelsen ljuvligt rörande och varm i all sin vardaglighet, samtidigt som den på inget sätt romantiserar människans relation till djur och natur. Genom mötet med haren väcks Chloes intresse för harar, vilket leder henne vidare till ett ny syn på allt som lever runtomkring henne och människans roll i ekosystemet. Läsning rekommenderas!

HAREN OCH JAG

Författare: Chloe Dalton

Förlag: Polaris (2025)

Översättare: Amanda Svensson

Uppläsare: Livian Millhagen

Läsning pågår - Fars rygg

Jag läser just nu Fars rygg av Niels Fredrik Dahl, en lågmäld, men storslagen och oerhört gripande roman som totalt golvat mig. Kanhända blir favoritlistan lång i år. Romanen handlar om tre generationer män, där berättaren skildrar sin egen fars uppväxt hos en frånvarande farfar. En oerhört elegant gestaltning av smärtsam ensamhet. 

Förintelsens minnesdag 2026

2005 deklarerade FN 27 januari som en internationell minnesdag för förintelsens offer. Under många år har jag presenterat listor över mycket läsvärda romaner som berättar om förintelsen. I år valde jag ut några av favoriterna, de flesta svenska. 

Ett kort stopp på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg är författarens berättelse om faderns väg till och från Auschwitz, och om det nya livet i Södertälje. Med ett dröjande, vackert, poetiskt språk får läsaren ta del av pojkens och den vuxne mannens sökande efter någon form av sanning om fadern. Och om sonen. Rosenberg ger läsaren en ny nyans av förintelsens följder, vilket gör denna bok till angelägen läsning. 

Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron handlar om Helena, som överlevde förintelsen och  nu lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. De flesta av grannarna bär också på svåra minnen från tiden i Europa, ingen är dock lika ensam som Helena. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Det förflutna och nuet är ett. Många gånger försöker Helena spåra upp tänkbara släktingar, alltid med samma sorgliga resultat och frågan: Varför kom du inte före kriget? Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv.

Seminariet på årets Bokmässa med Göran Rosenberg och Lizzie Doron var helt enkel suveränt! Doron berättade om sin mentala resa från att vara barn till förintelseöverlevare och naiv sionist till att nu vara fredsaktivist och persona non grata i sitt hemland. En fantastisk kvinna! 

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson handlar om den unga kvinnan Hedvig, som växer upp som tysk medborgare vid tiden för andra världskriget. Hedvig längtar efter att höra till, hon vill vara en del av den grupp lyckliga, glada människor som arbetar för att bygga upp det tredje riket. Romanen skildrar på ett nyanserat sätt svårigheten att skapa en identitet då man befinner sig i en konfliktfylld situation. En engagerande historia om människans behov av delaktighet. 

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson handlar om en ung romsk flicka som byter identitet och antar namnet Miriam för att överleva i koncentrationslägret Ravensbrück, där romer stod allra längst ner i hackordningen. När Miriam kommer till Sverige med de vita bussarna behåller hon den nya identiteten - även i det nya hemlandet visar det sig att förföljelse av romer och "tattare" är vanligt. Inte ens för maken berättar Miriam sanningen, vilket leder till ett liv i ständig press att dölja sitt ursprung. En oerhört gripande berättelse.

De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg utspelar sig i det judiska gettot i den polska staden Łódź och porträtterar den av nazisterna utsedde judiske ledaren Chaim Rumkowski. Förhållandena i ghettot är fruktansvärda och försämras hela tiden. Rumkowski fattar beslut om vilka som ska deporteras och vilka han ska försöka rädda. Hans relation till och hans övergrepp på barnen i ghettot skildras på ett sätt som väcker stor avsky och sorg. En makalöst bra bok som upprör!

Hur ska det gå för Pinnebergs? av Hans Fallada är en roman jag redan 2014 önskade vore förlegad.  Sedan dess har tyvärr inget gått åt rätt håll. Som Ragnar Strömberg skriver i efterordet är romanen "kusligt aktuell i spekulationsekonomins, massarbetslöshetens och den nymornade fascismens Europa".

Johannes och Emma Pinneberg är unga, sorglösa och nykära. Innan de vet ordet av är en liten Klimp på väg och paret får raska på med giftermålet. Men inflationen är skyhög och arbetslösheten stiger. Johannes har svårt att behålla jobben när kraven från arbetsgivarna blir alltmer orimliga. Prestera, prestera, prestera. Och han vill ju så gärna ge den kära hustrun ett fint toalettbord. Situationen för det unga paret blir allt sämre, trots Johannes alla anstängningar. Hur ska det gå för Pinnebergs? är skriven på ett optimistiskt och humoristiskt sätt, men mellan raderna växer oron för hur det ska gå för det unga paret. Boken är en bladvändare med lättläst text och fängslande handling.

Av månsken växer ingenting

Copyright/fotograf: Aschehoug Norge

Torborg Nedreaas född 1906, var en norsk, politiskt radikal vänsterförfattare, som skrev om klasskillnader, fattigdom och förtryck. Hon hade stor betydelse i kampen för fri abort, samtidigt som hon också värnade om barnets rätt att födas in i en jämställd värld. Tidiga noveller handlade om "tyskejenter", d v s norska kvinnor som under kriget hade förhållanden med tyska soldater. Nedreaas ställde sig på kvinnornas sida i en situation där de ofta utsattes för trakasserier. 

Av månsken växer ingenting från 1947 blev det stora genombrott. Romanen handlar om en ung kvinnas förälskelse/besatthet av en äldre man och de ohyggligt smärtsamma konsekvenserna av deras kärleksmöten. Handlingen berättas av en huvudperson som kräver uppmärksamhet, vilket leder till en mycket hetsig läsning. Sammantaget är detta en oerhört drabbande roman som säkerligen kommer att finnas med på årets bästa-lista. Läs gärna min recension på Kultrkollo. 

Golden Globe Awards till Hamnet

Maggie O'Farrell vann mycket välförtjänt det prestigefyllda priset Women’s Prize for Fiction 2020 med romanen Hamnet. Nu har filmatiseringen tilldelats Golden Globe Awards för både bästa film och bästa kvinnliga skådespelare. Ser mycket fram emot att se filmen! 

Hamnet utspelar sig i 1500-talets England där en ung latinlärare förälskar sig i byns mycket speciella unga kvinna. Latinläraren blir sedermera en av världens allra största diktare och dramatiker, den unga kvinnan blir stadens kloka kvinna som hjälper till vid sjukdomar och andra besvär. Passionerad kärlek uppstår mellan de unga tu och efter en del komplikationer blir de lagligen vigda. Agnes flyttar till makens familj, där allt inte är frid är fröjd. Paret får tre barn; först en flicka, därefter tvillingar. Den äldre av tvillingarna, pojken Hamnet, är robust och stark. Den yngre tvillingen Judith är liten och klen och en konstant källa till moderns omsorger och oro. Agnes har i en syn sett två barn stå vid hennes dödsbädd och hon kämpar därför outtröttligt för att de alla tre ska överleva. I en tid då pesten härjar visar sig detta vara en omöjlighet, en dag insjuknar unga Judith i feber. 

Handlingen i romanen skulle kunnat utspela sig var som helst och när som helst. Att den är förlagd till en historisk period ger en illusion av avstånd som krävs för att jag ska orka läsa om föräldrar som förlorar ett barn. Samtidigt överbryggar författaren detta illusoriska avstånd med en gestaltning av huvudpersonerna som väcker genklang i mitt inre. Hamnet är en roman som berör, den är vacker, den är sorglig, den är helt enkelt magnifik.

HAMNET
Författare: Maggie O'Farrell
Översättare: Malin Bylund Westfelt
Förlag: Etta/Sekwa (2020)

Stargate. En julberättelse

Ingvild H. Rishøi har hyllats av en samlad norsk och svensk kritikerkår och hon är dessutom älskad av en stor mängd läsare. Huvudpersonerna i hennes berättelser är ofta barn som lever i utsatthet, otrygghet och fattigdom. Författaren har prisats för sin förmåga att gestalta barns känslor och upplevelser på ett "barnnära" språk. Rishøi skriver med stor klassmedvetenhet, hon är tydligt inspirerad av Astrid Lindgren och hon jämförs ibland med både  H. C. Andersen och Charles Dickens. 

Långnovellen alt kortromanen Stargate. En julberättelse handlar om berättaren Ronja och hennes storasyster Melissa, som växer upp hos hos en alkoholiserad pappa. Någon mamma finns inte i hemmet. När pappa är nykter är han kärleksfull och varm, han ger flickorna smeknamn och Ronja drömmer om att han ska köpa en stuga i skogen till familjen. Men alltför ofta hänger han på puben Stargate, där han umgås med likasinnade och spenderar matpengarna. Inför julen lyckas Ronja hjälpa pappa att få jobb som julgransförsäljare. Hoppet väcks att pappa den här gången ska lyckas behålla jobbet så att familjen i år kan få en egen julgran. Men så en dag sitter han på Stargate igen, förskottslönen är uppdrucken och jobbet borta. Melissa lyckas dock få överta pappas jobb och snart  börjar även Ronja tjäna pengar genom att sälja pynt "till förmån för fattiga barn". Allt kommer att gå bra om bara inte den elake chefen Eriksen upptäcker dem ...

Stargate är en oerhört gripande och fängslande berättelse, som mycket exakt balanserar på rätt sida om gränsen till det smetigt sentimentala. Här kombineras vardagsnära beskrivningar av skrynkliga lucialinnen, baconlukt och huvudvärk med en finstämd och magisk känsla. Det dyker upp män - vaktmästaren, grannen och arbetskamraten - som hjälper till och ger stöd, medan omhändertagande kvinnor saknas. Berättelsen har kallats en modern variant av H. C. Andersens Flickan med svavelstickorna, och likheten är påtaglig. Sammantaget är berättelsen obarmhärtigt realistisk i sin skildring av barns utsatthet och när verkligheten blir för smärtsam tar en magisk föreställningsvärld vid. Oerhört bra, läsning rekommenderas starkt!

STARGATE. EN JULBERÄTTELSE
Författare: Ingvild H Rishøi
Förlag: Flo förlag (2025)
Översättare: Marie Lundquist

Novellkalendern 24 - Sömnlösa

Jon Fosse, född 1959 på norska Vestlandet, är en dramatiker och författare som skriver poesi, prosa, essäer och barnlitteratur. Han är mest uppmärksammad internationellt för sin dramatik. Fosse berättar ofta om sorg, förluster, utsatthet och kärlek utifrån bibliska motiv. Han tilldelades Nobelpriset 2023 för en ”nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara”. 

Berättelsen Sömnlösa är första delen i en trilogi och en variation av berättelsen om Josef och Maria som letar efter någonstans att vila och föda barnet. Asle och hans gravida flickvän Alida har tvingats lämna sin hembygd och söker husrum i Bjørgvin. Men ingen vill ta emot dem. Berättelsen tar hela tiden omtag, de långa meningarna väller fram och fyller sida efter sida, gränsen mellan nu och då, insida och utsida suddas ut. Här är mörkt och kargt. Och det börjar regna. Och ingen förbarmar sig över de hemlösa.

"... och nu hade de gått omkring på Bjørgvins gator i flera timmar och försökt få tag på husrum, men det var rent omöjligt att få hyra rum någonstans, nej, sa man, vi har tyvärr inget att hyra ut, nej, sa man, det vi har till uthyrning är redan uthyrt, så sa man och då fick Asle och Alida fortsätta att gå omkring på gatorna och knacka på dörrar och fråga om de inte kunde få hyra ett rum där i huset, men inte i något av husen fanns det rum att få hyra, så vart skulle de då ta vägen, ..."

Novellen berättas i en flödande, böljande text med många omtagningar, varvat med mycket korthuggna meningar, vilket leder till en rytmisk läsupplevelse. Den febriga, stressiga känslan i läsningen samverkar med och förstärker innehållet i berättelsen. En omläsning bekräftar första intrycket; det här är fantastisk litteratur. 

SÖMNLÖSA
Författare: Jon Fosse
Förlag: Albert Bonniers (2015)
Översättare: Urban Andersson

Novellkalendern 22 - Såningsmannen

Violette Ailhaud, 1835 - 1925 var 17 år när hennes hemby 1852 berövades alla sina män. Många år senare, 1919, berättade hon om sina upplevelser i den självbiografiska novellen Såningsmannen. Då hade byn återigen förlorat alla sina män.  

Violette växer upp i en liten by i bergen i Provence. Hon är mycket förälskad i sin trolovade Martin och redo att fullborda deras kärlek. Männen i Provence har gjort uppror mot Napoleons ändrade lagar och straffet är hårt, de blir tillfångatagna eller avrättade. Alla män i Violettes by förs bort, kvar blir kvinnorna som under flera år lever helt avskurna från omvärlden. De vet inte vart deras män förts eller om de ännu lever. I sorg och väntan utför de arbetet på gårdarna för att överleva och för att försäkra sig om byns överlevnad kommer de överens om att dela på den förste man som dyker upp. Så en dag dyker en kringvandrande hovslagare upp.

"Ingen har kommit upp till byn sedan i februari 1852. ... Framförallt väntade vi på den halva av mänskligheten som hade slitits bort från våra fält, våra hus, våra hjärtan."

Ailhauds historia gestaltar starka kvinnor, kvinnor som kan överleva av egen kraft och kvinnor som både älskar och sörjer. De lever och uttrycker sin frustration, sorg och vrede i symboliska, trotsiga handlingar. De arbetar, längtar och planerar inför framtiden.

"Mitt hjärta och min kropp är tomma. Hjärtat sörjer mannen som försvann. Kroppen sörjer mannen som inte kommer. I två år har jag skrikit i protest för att jag, en ung kvinna, blev berövad min trolovade just när tiden var inne för mig att bli hustru och mor. I två år har jag gått havande med smärta i stället för med barn."

Texten är poetisk, intensiv och sinnlig. Som få gestaltar Ailhaud den fysiska kärleken, de erotiska inslagen berör med sin känslostyrka. Sammantaget är Såningsmannen en helt fantastisk liten text som gestaltar livets ytterligheter: våld, död, sorg, kärlek och liv.

SÅNINGSMANNEN
Författare: Violette Ailhaud
Översättare: Anna Säflund-Orstadius
Förlag: Elisabeth Grate (2014)

Novellkalendern 21 - Historien om det gamla barnet

Jenny Erpenbeck, född 1967 i Östberlin, är bosatt i Österrike och arbetar som författare, dramatiker och regissör. Historien om det gamla barnet är hennes debut. Ett flertal av författarens böcker finns översatta till svenska och fyra av de tidiga verken finns i denna samling. 

I Historien om det gamla barnet hittas en ung flicka med minnesförlust en natt av polisen. Allt hon äger är en tom hink. Flickan berättar att hon är fjorton år, därutöver minns hon ingenting. Efterforskningar finner inga svar på gåtan om flickans identitet, hon blir därför placerad på ett barnhem. På barnhemmet utvecklar flickan en levnadsstrategi som gör henne närmast osynlig. Samtidigt finns dock en längtan efter att bli sedd, tilltalad, delaktig. Vem är flickan egentligen och vad har hänt henne? 

Redan i inledningen av boken blir jag betagen. Här kommer ett litet smakprov på det rytmiska språket och beskrivningen av flickan:

"Flickan kunde bara inte minnas det, hon kunde inte minnas början. Hon var totalt föräldralös, och allt hon hade och kände till var den tomma hinken som hon höll i handen, alltjämt höll i handen medan hon blev utfrågad av polisen."

"Flickan har ett stort, fläckigt ansikte som ser ut som en måne med skuggor på, hon har breda axlar likt en simmerska, och från axlarna och neråt är hon som huggen i ett enda stycke, det finns varken någon upphöjning där som brösten borde vara eller någon inbuktning i höjd med midjan... Flickan vet att hon är för storväxt, därför drar hon in huvudet. Hon kröker kroppen som om hon på det viset måste hålla tillbaka en väldig kraft som rasar i hennes inre."

Historien om det gamla barnet är en fascinerande, mytisk berättelse om en flicka som inte vill bli vuxen. Det är en berättelse som innehåller många frågor och få svar. Handlingen, beskrivningen av huvudpersonen, det poetiska språket och det existentiella temat är exakt i min smak. Sammantaget är detta en kort, udda och mycket läsvärd berättelse.

HISTORIEN OM DET GAMLA BARNET
Författare: Jenny Erpenbeck
Förlag: Albert Bonniers (2017)
Översättare: Ulrika Wallenström

Novellkalendern 20 - I senaste laget

Claire Keegan, född 1968, är en irländsk författare som inte slösar med orden. Hon har uppmärksammats för sina noveller, som ofta utspelar sig på den irländska landsbygden. Hennes berättelser skildrar fattigdom, utsatthet och katolsk trångsynthet, men även modiga personer som står upp för sig själva. Flera av hennes böcker har nominerats till och tilldelats priser. I Sverige är hon kanske mest känd för Det tredje ljuset, som kallats en av 2000-talets främsta noveller och uppföljaren Små ting som dessa.

Novellen I senaste laget handlar om en medelålders man, Cathal, som en fredag mitt i sommaren tar bussen hem från kontoret. Hemma i lägenheten väntar bara hans katt, men fram tills nyligen bodde även Cathals fästmö där. Cathal kommer hem, släpper ut katten, öppnar en flaska champagne och funderar över varför hans fästmö dumpade honom alldeles innan bröllopet. Sabine var förvisso aldrig lätt att förstå sig på, mycket krävde hon och lite var hon villig att ge. Men varför hon dumpade Cathal är för honom obegripligt.

Under ett tidigare samtal mellan Cathal och Sabine, berättade hon om en diskussion hon haft med en kvinnlig bekant, en diskussion om vad irländska män egentligen vill ha av sina kvinnor:

"Jag vet inte, sade han sanningsenligt. Jag har faktiskt aldrig funderat på det.

Men om jag nu frågar kan du väl fundera på det?

Han lyfte handen och sträckte sig efter hennes tallrik, reste sig och satte tallriken på diskstället under sin egen innan han lutade sig tillbaka och höll sig i kanten på arbetsbänken.

Jag vet faktiskt inte, sade han. Vad sade hon?

Hon sade att det kanske var annorlunda nu, men att en hel del män i din ålder bara vill att vi ska hålla käft och ge er det ni vill ha, att ni är bortskämda och ilsknar till när allt inte går er väg.

Jaså?

Han ville förneka det, men det kändes obehagligt nära en sanning som han aldrig ens tänkt på."

På några få sidor och med ett glasklart språk gestaltar författaren den komplexa relationen mellan en rutinbunden man med bristfällig inlevelseförmåga och en kvinna som begär mer. Styrkan ligger i författarens förmåga att gestalta den typ av man som ofta retar gallfeber på kvinnor, på ett empatiskt, icke-dömande sätt. Oerhört givande läsning.

I SENASTE LAGET
Författare: Claire Keegan
Förlag: Wahlström & Widstrand (2024)
Översättare: Erik Andersson

De sista smekningarna

De sista smekningarna av Kjersti Anfinnsen är den inledande delen i en trilogi om den pensionerade hjärtkirurgen Birgitte Solheim. Romanen handlar om de sista åren i livet, en tid när kroppen och minnet sviker, vänner faller ifrån och den egna betydelsen tycks minska. 

Birgitte bor ensam i en lägenhet i Paris, efter att ha haft en framgångsrik karriär som hjärtkirurg. Hon har levt sitt (arbets)liv i en mansdominerad miljö, vilket krävt hela hennes engagemang. Familj och barn valdes bort, men än har Birgitte inte gett upp hoppet om kärleken. Kan den dyka upp på ålderns höst? Numera tillbringar dock Birgitte större delen av tiden i sin lägenhet, där hon då och då samtalar digitalt med systern i Norge. Kontakterna med andra blir allt färre och ansträngningen att lämna lägenheten allt mindre lockande. 

Birgitte är en mycket intressant och komplex karaktär, som inte är alltigenom sympatisk. Hon har livet genom fokuserat på framgång och arbete på bekostnad av djupa relationer och kärlek. Med en växande sorg, kombinerad med självdistans och bitsk humor, ser hon tillbaka på sitt liv och funderar över sina livsval. 

Det kunde ha blivit oerhört dystert, men författaren balanserar tyngd och sorg med en osentimental gestaltning, skoningslös ärlighet, och ett envist hopp. Sammantaget en mycket fin berättelse, skriven i kortfattad stil, och en karaktär jag längtar efter att återse.

DE SISTA SMEKNINGARNA
Författare: Kjersti Anfinnsen
Förlag: Flo förlag (2025)
Översättare: Marie Lundquist