Läsning pågår - Samlade verk

Lydia Sandgren besöker i sommar Litteraturfestivalen på Mårbacka, vilket återigen aktualiserar hennes böcker hos mig. Trots Augustpris och ett fint mottagande har jag lyckats undvika både Samlade verk och Artens överlevnad - naturligtvis p g a omfånget. Jag ogillar starkt romaner som överstiger ett visst antal sidor, det spelar i princip ingen roll hur bra de är, jag brukar i alla fall uppleva dem som pladdriga. 

Men jag kan ju inte gå och lyssna på en psykologkollega utan att ha läst henne så jag tar tag i läsning av Samlade verk och hoppas på ett smärre mirakel. Min första reaktion består så klart av en massa igenkännanden, jag pluggade ju till psykolog i Göteborg under 80- och 90-talet. I romanen skildras mängder av samtal kring Freuds teorier och pretto-litteratur som jag kan utan och innan. Några hundratal sidor in i boken är jag dock positivt överraskad och engagerad i Martins och Rakels liv. Men det är mkt text kvar ...

Slutartid

Maja Lunde är en av Norges mest lästa författare, född och bosatt i Oslo. Hon har skrivit barnböcker samt manus till barnprogram för TV, men är mest känd som författare till romanerna Binas historia, Blå, Przewalskis häst och Drömmen om ett träd - vilka utgör fristående delar i romankvartetten om vår tids skrämmande klimatförändringar. Även i den nya romanen Slutartid finns ett klimatperspektiv invävt i historien, om är inte lika dominerande som i klimatkvartetten.

En dag i juni stannar plötsligt tiden. Ingen föds, ingen dör, ingen åldras och sjukdomsförlopp hejdas. Människorna tvingas förhålla sig till en helt ny situation, där de plötsligt har tid i överflöd. Hur ska man använda denna? Och varför har tiden stannat? Runt omkring människorna fortsätter naturens kretslopp som tidigare, och utan tiden som en yttre ram för människornas livsvillkor växer nu oro och tristess. Att leva tillsammans i evighet får plötsligt en ny, påfrestande dimension, vilket påverkar människornas relationer. Och som vanligt i orostider formuleras många konspirationsteorier, vilket leder till demonstrationer och oroligheter. 

"Människan uppför sig som ett virus, sa anhängarna till teorin om Gaia 2, och nu hade immunförsvaret kickat in. Stilleståndet var jordens försök att göra sig kvitt den parasitära människan. Målet var en ny och bättre värld. Bara genom att närma sig naturen och på så sätt friskförklara organismen jorden, kunde stilleståndet hävas. Men det var inte mycket som tydde på att det var dit man var på väg."

Som vanligt i Maja Lundes romaner får läsaren följa ett antal huvudpersoner, som på olika sätt drabbas av att tiden tagit slut. Det pensionerade paret Margo och Otto dras åt olika håll i den nya situationen, fotografen Jennys sjukdomsförlopp hejdas, den blivande pappan Jacob kämpar för att hitta sätt för sitt barn att födas och barnmorskan Anne får ett nytt uppdrag eftersom inga barn längre föds.

Sammantaget väcker Slutartid många tankar kring jordens ändlighet och människans behov av tidsramar för att kunna vara i nuet. Romanen är lättläst, fängslande och belyser en situation som är - eller åtminstone borde vara - oroande och engagerande för alla. En sträckläsare!

SLUTARTID

Författare: Maja Lunde

Översättare: Lotta Eklund

Förlag: Natur & Kultur (2026)

Litteraturfestival Mårbacka - fredag

I år ska jag verkligen inte missa Litteraturfestivalen på Mårbacka, 31/7-1/8, dags nu för läsplanering och andra förberedelser. Programmet som helhet är oerhört intressant och kan ses här. Jag kommer att skriva lite om de programinslag som lockar mig mest.

Lydia Sandgren - ja vad ska jag skriva om varför jag inte läst varken Samlade verk eller Artens överlevnad? Lydia är en psykologkollega, hon verkar mogen, klok och kunnig i intervjuer och har tilldelats Augustpriset. Men jag ogillar starkt romaner som överstiger ett visst antal sidor! Det spelar i princip ingen roll hur bra de är, jag brukar i alla fall uppleva dem som pladdriga. Nu får jag väl ändå ta tag i läsning av Samlade verk och hoppas på ett smärre mirakel.

Elin Persson, författare till underbara romanen Pizzeria Roma, har valt att överlämna Stafettpinnen till Faiaz Dowlatzai, en ny bekantskap för mig. Hassan: Blattejäveln, som handlar om en ung föräldralös, afghansk flykting, lockar verkligen!

Författaren, akademieledamoten och 2024 års mottagare av Selma Lagerlöfpriset, Steve Sem-Sandberg, pratar med Yvonne Ihmels om den europeiska 1900-talshistorien och de lidanden som orsakats av kampen mellan ideologier. Otroligt intressant programpunkt!

Malin Lindroth, aktuell med den furiösa romanen En annan Doktor Glas samtalar om sitt författarskap med Marit Kapla. Den här boken är jag nyfiken på, jag får tydligen aldrig nog av böcker som på något sätt utgår från Hjalmar Söderberg och hans Doktor Glas.

Nytt i hyllan - Land och Dödsverk

Inspirerande paket med två snygga nya romaner av favoritförfattare i postlådan idag!

Land av Maggie O'Farrell är författarens nyutkomna historiska roman. Den utspelar sig under 1800-talets svältperiod på Irland och handlar om en familj som har i uppdrag att skapa landets kartor. Den vill jag få signerad på Bokmässan!

Dödsverk av Kjersti Anfinnsen är den efterlängtade tredje delen i trilogin om den pensionerade hjärtkirurgen Birgitte Solheim. Böckerna handlar om de sista åren i livet, en tid när kroppen och minnet sviker, vänner faller ifrån och den egna betydelsen tycks minska. Älskade de två första delarna.

En smakebit ur Anna Karenina

Det har varit mkt de senaste veckorna och jag glömde helt bort att dela en smakbit hos Mias bokhörna igår. 

Passar därför idag på att dela några rader ur Anna Karenina, en bok många älskar, men som jag fick kämpa mig igenom för ett antal år sedan. Tyvärr drunknade jag i författarens kloka sanningar om vikten av ett hårt arbete och sunt leverne på landet och tappade helt fokus på "huvudstoryn". 

Båda citaten handlar om familjer; ett består av den välkända inledningen, ett är ur slutet av romanen.

"Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.”

"För att man ska kunna företa sig någonting inom en familj krävs antingen fullkomlig misstämning eller kärleksfull harmoni makarna emellan. När emellertid förhållandet mellan makarna är obestämt och varken det ena eller det andra går det inte att företa sig någonting alls."

När Tolstoj är som bäst fångar han familjens inre liv och förutsättning på ett genialiskt sätt. Det var behållningen av Anna Karenina för mig.