Favoritförfattare på Bokmässan - Maggie O'Farrell

Äntligen är vi inne i Bokmässeveckan, nu är det bara några få dagar kvar till årets största festlighet. Passar på att presentera några av de favoritförfattare jag ser mest fram emot att se/lyssna på. 

Foto: Dasha Tenditna

Maggie O’Farrell, född i Nordirland 1972, är en omåttligt populär brittisk författare och journalist. Sex av hennes romaner har getts ut på SEKWA/Etta, medan senaste romanen Land gavs ut på Historiska Media. Flera av dem står i min bokhylla. 

Min favorit är Hamnet, en berättelse som är löst baserad på Shakespeares liv. För den tilldelades författaren mycket välförtjänt det prestigefyllda priset Women’s Prize for Fiction 2020. Även filmatiseringen har överösts med priser. Hamnet utspelar sig i slutet av 1500-talets England, närmare bestämt i Stratford-upon-Avon, där en ung latinlärare förälskar sig i en mycket speciell ung kvinna, Agnes. Latinläraren blir sedermera en av världens allra största diktare och dramatiker och den unga kvinnan blir stadens "kloka kvinna", som hjälper till vid sjukdomar och andra besvär. Agnes flyttar till makens familj, där allt tyvärr inte är frid och fröjd. Paret får tre barn; först en flicka, därefter tvillingar. Den äldre av tvillingarna, pojken Hamnet, är robust och stark. Den yngre tvillingen Judith är liten och klen och en konstant källa till moderns omsorger och oro. Agnes har i en syn sett två barn stå vid hennes dödsbädd och hon kämpar därför outtröttligt för att de alla tre ska överleva. I en tid när pesten härjar visar sig detta vara en omöjlighet, en dag insjuknar unga Judith i feber. Hamnet är en roman som berör, den är vacker, den är sorglig, den är helt enkelt magnifik.

Även Lucrezias porträtt är en historisk roman baserad på verkliga personer. Handlingen utspelar sig i renässansens Italien, i trakten kring Florens, där den nyfikna och egensinniga flickan Lucrezia växer upp som femte barnet till Cosimo de Medici. Flickan är konstintresserad, nyfiken på pappans samling av vilda djur samt lättlärd. När Lucrezias äldre syster Maria avlider, tvingas Lucrezia träda i hennes ställe som blivande brud. 1560 gifts således Lucrezia bort med den oerhört rike och mäktige hertigen av Ferrara, Alfonso II d'Este, varefter paret flyttar till hans villa. Kort tid därefter börjar Lucrezia upptäcka mindre trevliga egenskaper hos sin make och efterhand börjar hon oroa sig för att maken planerar att röja henne ur vägen. Handlingen växlar mellan olika tidsperioder; den ena utspelar sig i romanens nutid när Lucrezia är nygift, den andra skildrar i återblickar hennes uppväxt. Strukturen skapar ett enormt driv i handlingen och ett starkt engagemang hos läsaren. Sammanfattningsvis är Lucrezias porträtt en uppslukande och skrämmande historisk roman om en ung kvinnas kamp för överlevnad.

Handlingen i senaste romanen Land utspelar sig på Irland under andra halvan av 1800-talet, d v s under och efter den stora svälten. Tomás och hustrun Phina förlorade tidigt sina familjer och lämnades som barn till fattighuset, där de fick kämpa för att överleva. De svåra upplevelserna skapade en stark drivkraft att senare i livet beskydda sina barn. Som vuxen arbetar Tomás som kartritare åt brittiska myndigheter i ett stort kartläggningsprojekt, tillsammans med sonen Liam. En dag råkar han ut för en omskakande och mystisk upplevelse vid en källa i en skogsdunge. Tomás drabbas av en djup kris och den 10-årige Liam tvingas ta över uppdraget att färdigställa kartan. Efter händelsen vid källan förmår Tomás inte längre arbeta åt engelsmännen. Han börjar se kartorna som kolonialiseringsverktyg, som måste förstöras, och vill i stället skapa egna kartor, som visar sanningen om den katastrof som drabbat landet. Tomás och Phinas barn bär alla med sig arvet efter föräldrarnas trauman och tvingas kämpa för att klara livets utmaningar. Förutom den inlevelsefulla skildringen av en familj, innehåller romanen även djupt berörande avsnitt om mordet på en forntida ung flicka. Sammantaget är Land en storslagen episk berättelse om en familjs kamp för att överleva kolonialt förtryck och stor hungersnöd.

Alla romanerna är skickligt och lyhört översatta av Malin Bylund Westfelt.

Nu är frågan: vilken av böckerna ska jag ta med till Bokmässan för att få signerad?

En smakbit ur Fotografens skugga

Nu är det bara dagar kvar till Bokmässan och jag väntar ivrigt! Under veckan har jag jobbat ett par dagar och därefter haft semester. När jag kommer hem från Bokmässan har jag två arbetsdagar kvar! 

Jag ramlar just nu över den ena författaren efter den andra, som jag inte tidigare läst, och upptäcker är fantastiska. Senast i raden är Agnes Lidbeck, vars Fotografens skugga jag bjuder på en liten smakbit ur. Fler smakbitar hittar ni som vanligt hos Mias bokhörna. 

”Jag blev sittande där länge, på halster. Det spelade ingen roll att jag sa: jag är hennes pappa, det har varit en olycka. Utan ett komplett personnummer fick jag inte veta något.
…

Jag satt där med andra familjer. Sådana som kan varandras personnummer. Kvinnan med tofflor och tonårsdottern vilande mot sin arm. Mannen med bilnycklarna bredvid henne. Det gamla paret där han hela tiden reste sig, medan hon satt med slutna ögon.

Jag prövade de där siffrorna Jenny rabblat för att låsa upp Eddies telefon. Hade en vag tanke om att kontakta fler som borde veta. Den där killen, kanske? Och såg mitt eget senaste meddelande: vi ses sju då. Kontakten var »gubbjäveln«."

Läsning pågår - Alla nattens älskare

Det dyker hela tiden upp fler tips på intressanta författare som kommer till Bokmässan. Senast i raden är Mieko Kawakami, författare till den omtalade Bröst och ägg. Jag väljer i stället att läsa Alla nattens älskare, den beskrivs som: en stillsam roman om en vilsen kvinnas inre värld, skriven av en av Japans största författare. Låter minst sagt lovande!

Sommaren 1986: Lovisa och Melinda

John Ajvide Lindqvist beskrivs ofta som Sveriges skräckmästare. Skräck är ju egentligen inte min favoritgenre, men jag har ändå läst många av John Ajvide Lindqvists böcker, med högst blandade omdömen. 2012 skrev jag i ett inlägg om författaren: "Jag gillade Låt den rätte komma in, trots en del otäcka scener. Jag tyckte att Hanteringen av odöda var bra, även om jag önskade lite vassare samhällskritik. Jag tyckte inte att Människohamn var bra, kunde inte alls ta till mig det övernaturliga i den boken. Och Lilla stjärna gjorde mig bara gråtfärdig". Under senare år har jag läst/lyssnat på den spännande och actionfyllda serien "Blodstormen" (Skriften i vattnet, Rummet i jorden, Anden i maskinen) och på Verkligheten och Vänligheten. Vänligheten kretsar kring en låst container som på oklart sätt dykt upp i Norrtäljes hamn och skildrar en handfull människors liv. Detta är kanske författarens bästa bok. Jag har också både läst och tittat på filmatiseringen av Sommaren 1985 och verkligen gillat båda!

Medan sommaren 1985 var den fantastiska Live-Aidsommaren, är sommaren 1986 den skrämmande Tjernobylsomma­ren med stor oro för radioaktivt nedfall. Trots allt underbart som skedde 1985 inträffade dock också Helenas tragiska dödsfall, vilket fortfarande påverkar alla på Särsö. Berättelsen om sjöjungfrun, som möjligen orsakade Helenas död, lockar och drar de 11-åriga bästisarna Lovisa och Melinda till den skrämmande, mytomspunna ön Svärtan. Tjejerna går i samma klass, men Melindas prestationsinriktade föräldrar planerar att dottern ska hoppa över en årskurs, och lägger in en massa pluggtid under sommarlovet. Lovisa oroar sig mycket över hur hon ska klara sig utan Melinda, och hur Melinda ska stå ut utan sin bästis till hösten. Det lite äldre tonårsgänget har förändrats efter Helenas död, för dem består livet nu av  förälskelser, mystik och "lek" med ouijabräde. Till slut klarar Lovisa och Melinda inte längre motstå Svärtans lockelse, de seglar iväg och upptäcker att den sjöjungfru som hittades året innan inte var den enda av sin art ...

Liksom den föregående romanen kan även Sommaren 1986 jämföras med en kombination av Vi på Saltkråkan och Stranger Things. Här finns idyllen från Saltkråkans miljöer och de underliggande ohyggliga faror som skildras i Stranger Things. Den nostalgiska stämningen fungerar perfekt för en läsare i min ålder, en läsare som minns stämningen efter mordet på Palme och Tjerbobylolyckan. Och som dessutom har en längtan tillbaka till ett något mjukare samhällsklimat. Styrkan i romanen  är den nyanserade och lyhörda skildringen av vänskaps- och familjerelationer i en ålder där trygghet betyder så mycket, samtidigt som lusten att upptäcka och erövra är så stor.

SOMMAREN 1986: LOVISA OCH MELINDA

Författare: John Ajvide Lindqvist

Förlag: Ordfront (2026)

Tisdagstrion - Vita bokryggar

Veckans tema i tisdagstrion är vita bokryggar och fler tips hittar ni som vanligt hos Mina skrivna ord.

Jag hittade en del böcker med vita ryggar i bokhyllan och de tre jag valde är dessutom författare jag har sett/lyssnat på.

Arundhati Roy erhöll 1997 det prestigefulla Bookerpriset för sin roman De små tingens gud. Därefter fick vi vänta 20 år på en ny roman, Den yttersta lyckans ministerium. I mellantiden skrev författaren politiska texter och ägnade sig åt att kämpa för miljön och de utsatta i sitt hemland. Ofta citeras dessa fantastiska ord: "En annan värld är inte bara möjlig, hon är redan på väg. Under en lugn dag kan du, om du lyssnar noga, höra henne andas." I samband med den nya romanen besökte Arundhati Roy Bokmässan. Jag lyssnade, blev star stuck och fick boken signerad. På seminariet sa hon bland annat: "There is no such thing as a crowd. Everybody has a name." 

Den yttersta lyckans ministerium handlar inledningsvis om ett barn - som bland annat kallas Anjum - med oklart kön, som senare utvecklas till en transkvinna. Hon förskjuts av fadern, tvingas flytta och försörja sig som prostituerad. Senare i livet flyttar Anjum till en begravningsplats i Delhi och skapar en plats som välkomnar samhällets utstötta. En annan central del av romanen skildrar en kärlekshistoria mellan Musa, en kashmirisk separatist, och Tilo, en ung kvinna som älskas av många. Deras relation utvecklas under svåra omständigheter och präglas av personliga tragedier och offer. Många olika röster hörs i boken som gestaltar fattigdom, förtryck, konflikter, och den ständiga kampen för frihet. Delar av romanen är fragmentarisk, satirisk, politisk och våldsam. Sammantaget är Den yttersta lyckans ministerium en grandios roman som utmanar föreställningar om hur en berättelse "ska" berättas, det är en roman med storhetsvansinne som rymmer allt som är viktigt i livet.

Tessa Hadley hyllas av kollegor som Hilary Mantel och Chimamanda Ngozi Adichie och är helt enkelt fantastisk. Jag lyssnade på henne vid flera tillfällen under Bokmässan 2019 och blev helt golvad. I Bokmässans program benämndes hon skämtsamt som "en Justin Bieber för medelålders kvinnliga läsare", en mycket träffande beskrivning. 

Sent på dagen handlar om två medelålders par, som varit vänner sedan ungdomen. När en av vännerna hastigt avlider rubbas balansen och gamla känslor väcks åter till liv. Tessa Hadley skriver eleganta formuleringar som mycket precist gestaltar känslonyanser och detaljer. Under läsningen blir jag först förtjust i den sparsmakade prosan, därefter häftigt indragen i de dramatiska händelserna i inledningen, när vännerna försöker handskas med dödsbeskedet. Chocken och den förlamande sorgen skildras utan tillstymmelse till kletig sentimentalitet. Sammantaget skriver författaren om det som sker inom och mellan människor, om det vi kanske helst vill dölja, om de små osanningar vi använder oss av för vår bekvämlighets skull. Det är komplexiteten, de många lagren, författarens lyhördhet i gestaltningen och förmågan att hitta exakt rätt ord, som gör Sent på dagen till en fantastisk läsupplevelse. 

Margaret Atwood skriver samhällskritisk litteratur som fokuserar på kvinnors villkor. Hennes intriger är ofta dubbelbottnade och texterna lockar till sträckläsning. Hon är mest känd för romanen Tjänarinnans berättelse, som filmatiserats och numera oftast benämns med sin engelska titel The Haidmaid's Tale. Margaret Atwood besökte Stockholm 2024, det var en oförglömlig kväll. 

Oryx och Crake (första delen i Maddaddam-trilogin) är en vass samhällsskildring, en spekulativ postapokalyps som gestaltar hur en ensam människa försöker överleva i en värld av faror. Huvudpersonen Snöman är möjligen den enda människan som överlevt i en ödelagd värld. Han har svårt att hitta mat och skydd, faror hotar överallt, insekter förökar sig snabbt och nassonger och varjundar härjar vilt. Innan katastrofen kallades Snöman för Jimmy och levde tillsammans med sin familj bland forskareliten i ett reservat. Utanför reservaten fanns plebsområden med vanliga människor, vars uppgift det var att konsumera allt som forskarna uppfann. Föga anade de vanliga människorna att forskarna även uppfann nya virus och bakterier. Och en ny människoart. Mycket kortfattat skulle man kunna säga att Margaret Atwood på ett skrämmande realistiskt sätt gestaltar vår framtid om inte moral och etik tillåts styra över den (natur)vetenskapliga utvecklingen.