lördag 21 november 2026
Novellkalender 2026
fredag 20 november 2026
Grattis Selma
Det är Selma Lagerlöfs födelsedag och jag firar genom att tipsa om fem (egentligen sex) favoritromaner.
Löwensköldska ringen är en ödesmättad spökhistoria där de allra mörkaste känslor svallar. I romanen skildras de fattigas hunger och utsatthet samt överhetens svek och hämndgirighet. Handlingen centreras kring en stulen ring, som drar olycka över alla som har den i sin ägo. Stämningen i Charlotte Löwensköld är ljusare och de övernaturliga inslagen saknas. På många sätt är Charlotte Löwensköld en riktig såpa, som innehåller ett hopkok av svek, intriger och äkta kärlek. En såpa av högsta kvalitet, naturligtvis.
Jerusalem är en berättelse om konflikten mellan plikt och kärlek och alla olyckliga konsekvenser av en ung mans val. Detta är en enastående läsupplevelse med engagerande handling, fantastiska miljöskildringar och fängslande karaktärer - min "favoritselma".
En herrgårdssägen handlar om en ung, lite slarvig student, vars familj hamnat på obestånd. Han misslyckas med att tjäna pengar, fästmön slår upp förlovningen, vilket leder till att han förlorar förståndet. Författaren gestaltar vansinnets inneboende logik och kärlekens läkande kraft på ett mästerligt sätt.
Herr Arnes penningar är en dramatisk spökhistoria, som utspelar sig på 1500-talet i Bohuslän. Den rike herr Arne och hans husfolk dödas av främmande män, den enda som överlever är den unga flickan Elsalill. Kärlek, skuld, hämnd och övernaturliga händelser präglar denna spännande klassiker.
Kejsaren av Portugallien handlar om en fars allomfattande, eviga kärlek till sin dotter, och dotterns svårigheter att leva upp till hans fantasifulla föreställningar om henne. En oändligt sorglig och gripande skildring av hur utsatthet och förluster kan driva en person till galenskap.
torsdag 19 november 2026
Otillgänglighetens ö
"I en annan del av Stockholm sitter Gurli Linder vid sitt skrivbord. Hon har insisterat på att ha ett. Hennes make tycker inte om det. Det är så oerhört mycket Nils Linder inte tycker om, nuförtiden händer det till och med att hon undrar om han håller av henne det allra minsta, eller om han bara tycker om att hålla fast henne. Bestämma över henne, visa upp sig tillsammans med henne. Hon var nog så näpen och bedårande med alla sina tankar och sin framåtanda som elev, då när de först träffades, det tjusades han av. Men nu? Som hustru? Med egen vilja? Nej, nu hade han helt uppenbart önskat sig någon mer konventionell."
OTILLGÄNGLIGHETENS ÖFörfattare: Malin HaawindFörlag: Piratförlaget (2026)
tisdag 17 november 2026
Tisdagstrion - Småland
I dagens Tisdagstrio hos Mina skrivna ord är temat Småland och det finns verkligen många fantastiska författare med smålandsanknytning!
Agnes von Krusenstjerna föddes 1894 i Växjö och växte upp i en adlig officersfamilj, som gjorde stor affär av att hon var dotterdotterdotter till Erik Gustaf Geijer. Agnes v K fick en konventionell överklassuppfostran med inriktning på en enda sak: ett gott gifte. Som barn var hon klen och led av depressioner, vilket ledde till att skolgången blev sporadisk. Av de främsta experterna blev hon diagnosticerad som "hysterika", en stämpel hon delade med åtskilliga olyckliga medsystrar. "Sjukdomen" kan nog snarare härledas till känslor av instängdhet och vanmakt i en familj som inte tillät något eget tänkande.
Vilhelm Moberg föddes 1898 i ett soldattorp i Algutsboda socken. Hans far var soldat sedan flera släktled tillbaka och modern var av bondesläkt. Vilhelm Moberg växte upp i det så kallade ”fattigsverige”, han gick i skola i 6 år, men undervisning gavs bara 4 månader per år. Tidigt fick han börja arbeta med att bära ved på ortens glasbruk. Under uppväxten såg han både släkt och vänner utvandra till Amerika och var även själv nära att ge sig av.
söndag 15 november 2026
En smakbit ur De utvalda
Söndag igen efter en vecka som tyvärr försvann i ett morfinrus efter fruktansvärt ryggskott. Har aldrig varit med om ngt liknande ...
Dags för veckans smakbit, fler hittar ni som vanligt hos Mias bokhörna.
”Några dagar efter det att jag börjat min anställning vid barnkliniken kallade doktor Jekelius in mig på sitt ordinationsrum. Han påminde mig om min tjänsteed och det tysthetslöfte jag avgivit och förklarade att jag under inga som helst omständigheter fick yppa något om enskilda fall på anstalten eller ställa onödiga frågor. Han menade att jag vid det här laget med egna ögon kunde se i vilket eländigt tillstånd de barn befann sig som kom till kliniken och att vissa av dem inte gick att bota och berättade sedan för mig hur man på kliniken förfor med dessa fall. Också efter det att doktor Jekelius ryckte in i Wehrmacht i januari 1942 förblev jag honom nära förbunden. Jag besökte honom flera gånger och skrev till honom i fält. Något kärleksförhållande mellan oss båda förekom aldrig. Doktor Jekelius var nationalsocialist, det var inte jag. Själv har jag aldrig befattat mig med politik.”





