Mödramärg

Författaren Tina Harnesk har svensk-samiskt ursprung, är uppvuxen i Jokkmokk, och arbetar till vardags som biblioteksassistent i Arvidsjaur. Folk som sår i snö, utgiven 2022, var hennes debutroman. I september 2023 röstades den fram som Årets bok av Bonniers Bokklubbars medlemmar. Jag älskade bokens minnesvärda karaktärer och beskrev den som en: "unik blandning av absurd humor, bitsk samhällskritik och en finstämd och lyhörd gestaltning av hur kapade rötter och utanförskap gör människan sjuk i själen".

I Mödramärg, från 2024, får läsaren följa två kvinnors liv i olika tidsåldrar: Nienna och hennes lulesamiska släkt på 1600-talet, och den gravida Majalis, som i nutid återvänder till sitt barndomshem. Nienna och hennes familj har drabbats av en förbannelse på grund av att hennes make, efter att ha blivit hotad, berättat för svenskarna om silvret i berget. Nienna försöker sona sin makes brott och rädda det heliga fjället genom att ta tjänst som tolk hos den maktfullkomlige Bergmästare Amadeus Spiut. Majalis återvänder hem för att ta hand om familjens hus efter mammans död. Hon har då bott utomlands i många år och inte haft någon kontakt med sin mamma. När hon finner och läser mammans dagböcker börjar hon inse att hennes bild av föräldrarnas liv är byggd på lögner och svek. Samtidigt som Majalis har fullt upp med att hantera sin egen sorg och förvirring, dyker nya hot mot naturen och moder jord upp, i form av ett planerat gruvprojekt. 

Romanen gestaltar det komplexa moderskapet och ansvaret för såväl avkomman, som det heliga i vår natur. Majalis mamma har, i sin iver att skydda dottern, begått misstag som hon får betala dyrt för. När Majalis upptäcker detta rämnar hennes värld, men ett yttre hot mot berget - urmodern - leder till att hon förmår ta sig samman och ta kampen mot överheten. Stora delar av handlingen kretsar kring både dåtida och nutida exploatering av Sápmi, om konflikten mellan att utvinna bergets skatter och skydda samernas rennäring och markerna. Författaren uppvisar en obändig berättarglädje som känns igen från debutromanen, även om jag i någon mån saknade den burleska humorn.

Sammantaget är Mödramärg både en mycket läsvärd berättelse om de många nyanserna i moderskap och en angelägen skildring av övergrepp och svek i den svenska hanteringen av "samefrågan" - då och nu. 

MÖDRAMÄRG

Författare: Tina Harnesk

Förlag: Bokfabriken (2024)

Förintelsens minnesdag 2026

2005 deklarerade FN 27 januari som en internationell minnesdag för förintelsens offer. Under många år har jag presenterat listor över mycket läsvärda romaner som berättar om förintelsen. I år valde jag ut några av favoriterna, de flesta svenska. 

Ett kort stopp på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg är författarens berättelse om faderns väg till och från Auschwitz, och om det nya livet i Södertälje. Med ett dröjande, vackert, poetiskt språk får läsaren ta del av pojkens och den vuxne mannens sökande efter någon form av sanning om fadern. Och om sonen. Rosenberg ger läsaren en ny nyans av förintelsens följder, vilket gör denna bok till angelägen läsning. 

Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron handlar om Helena, som överlevde förintelsen och  nu lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. De flesta av grannarna bär också på svåra minnen från tiden i Europa, ingen är dock lika ensam som Helena. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Det förflutna och nuet är ett. Många gånger försöker Helena spåra upp tänkbara släktingar, alltid med samma sorgliga resultat och frågan: Varför kom du inte före kriget? Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv.

Seminariet på årets Bokmässa med Göran Rosenberg och Lizzie Doron var helt enkel suveränt! Doron berättade om sin mentala resa från att vara barn till förintelseöverlevare och naiv sionist till att nu vara fredsaktivist och persona non grata i sitt hemland. En fantastisk kvinna! 

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson handlar om den unga kvinnan Hedvig, som växer upp som tysk medborgare vid tiden för andra världskriget. Hedvig längtar efter att höra till, hon vill vara en del av den grupp lyckliga, glada människor som arbetar för att bygga upp det tredje riket. Romanen skildrar på ett nyanserat sätt svårigheten att skapa en identitet då man befinner sig i en konfliktfylld situation. En engagerande historia om människans behov av delaktighet. 

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson handlar om en ung romsk flicka som byter identitet och antar namnet Miriam för att överleva i koncentrationslägret Ravensbrück, där romer stod allra längst ner i hackordningen. När Miriam kommer till Sverige med de vita bussarna behåller hon den nya identiteten - även i det nya hemlandet visar det sig att förföljelse av romer och "tattare" är vanligt. Inte ens för maken berättar Miriam sanningen, vilket leder till ett liv i ständig press att dölja sitt ursprung. En oerhört gripande berättelse.

De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg utspelar sig i det judiska gettot i den polska staden Łódź och porträtterar den av nazisterna utsedde judiske ledaren Chaim Rumkowski. Förhållandena i ghettot är fruktansvärda och försämras hela tiden. Rumkowski fattar beslut om vilka som ska deporteras och vilka han ska försöka rädda. Hans relation till och hans övergrepp på barnen i ghettot skildras på ett sätt som väcker stor avsky och sorg. En makalöst bra bok som upprör!

Hur ska det gå för Pinnebergs? av Hans Fallada är en roman jag redan 2014 önskade vore förlegad.  Sedan dess har tyvärr inget gått åt rätt håll. Som Ragnar Strömberg skriver i efterordet är romanen "kusligt aktuell i spekulationsekonomins, massarbetslöshetens och den nymornade fascismens Europa".

Johannes och Emma Pinneberg är unga, sorglösa och nykära. Innan de vet ordet av är en liten Klimp på väg och paret får raska på med giftermålet. Men inflationen är skyhög och arbetslösheten stiger. Johannes har svårt att behålla jobben när kraven från arbetsgivarna blir alltmer orimliga. Prestera, prestera, prestera. Och han vill ju så gärna ge den kära hustrun ett fint toalettbord. Situationen för det unga paret blir allt sämre, trots Johannes alla anstängningar. Hur ska det gå för Pinnebergs? är skriven på ett optimistiskt och humoristiskt sätt, men mellan raderna växer oron för hur det ska gå för det unga paret. Boken är en bladvändare med lättläst text och fängslande handling.

Game Changer - Heated Rivalry och The Long Game

Böckerna i serien Game Changer av kanadensiska Rachel Reid har blivit omåttligt populära bland läsare världen över, än mer så efter att en filmatisering haft premiär på HBO Max. Böckerna kategoriseras som Young Adult Queer Romance och är, enligt dottern, ganska explicita. Hittills har sex böcker getts ut och en sjunde är på gång. Alla böcker i serien hör ihop, men handlar om olika kärlekspar. 

Heated Rivalry och The Long Game handlar om handlar om två killar - Shane Hollander och Ilya Rozanov - från rivaliserande hockeylag, som förälskar sig i varandra. Böckerna skildrar förälskelsens alla överväldigande känslor och svårigheter som uppstår utifrån behovet att dölja kärleken i en tuff sportmiljö. Även den kommande boken, Unrivaled, handlar om Shane och Ilya. 

Jag gissar att de här böckerna är dagens motsvarighet till Hästarnas dal av Jean M Auel och Hollywoodfruar av Jackie Collins, och hoppas att de på sikt skapar samma intensiva läsintresse hos dottern, som föregångarna gjorde hos mig. 

Litteraturens ABC - H

Dags för bokstaven H i litteraturens ABC, säger Linda och jag inser att jag återigen missat flera bokstäver ... Idag vill hon att vi berättar om en bok och en författare på H och att vi tipsar om en hyllad bok av en hyllad författare.

Det är omöjligt att välja ngn annan författare än Hemingway, jag älskar hans minimalistiska stil, isbergstekniken, där inte ett ord skrivs i onödan och där jag som läsare behövs för att skapa förståelse och mening. Favoritromanen är Den gamle och havet, utgiven 1952, den sista av Hemingways böcker som publicerades under hans livstid. För denna magnifika berättelse tilldelades han Pulitzerpriset och den var även en bidragande orsak till att han erhöll Nobelpriset 1954.

Romanen handlar om Santiago, en gammal fiskare som varit ute på havet under lång tid utan att få fisk. På den åttiofemte dagen nappar det. Svärdfisken, som den gamle har på kroken, är stor och stark. I stället för att låta sig halas in, drar fisken den gamle allt längre ut till havs. Santiago börjar förstå att det här kommer att bli en kamp på liv och död, mot den största fisk han någonsin skådat. Berättelsen är enkel, men även storslagen. Språket är stramt och återhållsamt, samtidigt som det uttrycker stor ömhet. Det här är en tidlös, dramatisk berättelse om människans vilja att överleva.

Det är inte länge sedan jag senast skrev om Hamnet av Maggie O'Farrell, det visar väl hur mkt jag älskar den romanen. Hamnet utspelar sig i 1500-talets England där en ung latinlärare förälskar sig i byns mycket speciella unga kvinna. Latinläraren blir sedermera en av världens allra största diktare och dramatiker, den unga kvinnan blir stadens kloka kvinna som hjälper till vid sjukdomar och andra besvär. Passionerad kärlek uppstår mellan de unga tu och efter en del komplikationer blir de lagligen vigda. Agnes flyttar till makens familj, där allt inte är frid och fröjd. Paret får tre barn; först en flicka, därefter tvillingar. Den äldre av tvillingarna, pojken Hamnet, är robust och stark. Den yngre tvillingen Judith är liten och klen och en konstant källa till moderns omsorger och oro. Agnes har i en syn sett två barn stå vid hennes dödsbädd och hon kämpar därför outtröttligt för att de alla tre ska överleva. I en tid då pesten härjar visar sig detta vara en omöjlighet, en dag insjuknar unga Judith i feber. 

Handlingen i romanen skulle kunnat utspela sig var som helst och när som helst. Att den är förlagd till en historisk period ger en illusion av avstånd som krävs för att jag ska orka läsa om föräldrar som förlorar ett barn. Samtidigt överbryggar författaren detta illusoriska avstånd med en gestaltning av huvudpersonerna som väcker genklang i mitt inre. Hamnet är en roman som berör, den är vacker, den är sorglig, den är helt enkelt magnifik.

Vinternoveller av Ingvild H Rishøi hyllades av alla och därför tog det mig rätt lång tid att läsa den. Nu stämmer jag in i hyllningskören och vill påstå att detta är en författare som verkligen kan jämföras med Astrid Lindgren, H. C. Andersen och Charles Dickens utan att komma till korta. Huvudpersonerna i hennes noveller är ofta barn som lever i utsatthet och hon har prisats för sin förmåga att gestalta barns känslor och språk. Rishøi skriver med stor klassmedvetenhet, hon ställer sig solidariskt på den svagares sida och påkallar uppmärksamhet.

Den första novellen i samlingen Vinternoveller, "Vi kan inte hjälpa alla", handlar om en ung, ensamstående mamma, som hämtar sin dotter på förskolan. Hon har inte pengar som räcker vare sig till hyran, kläder eller en bussresa hem. Men dottern kissar på sig i kylan och behöver antingen nya trosor eller få åka buss hem. Mamman, berättaren i novellen, är ensam med ansvaret och hon vet så väl hurdan hon borde vara. Ändå är det ibland så svårt, så svårt när man är trött och inte räcker till. Sammantaget är författarens tonsäkra och lyhörda gestaltning av både mamman och barnet makalöst bra. 

Av månsken växer ingenting

Copyright/fotograf: Aschehoug Norge

Torborg Nedreaas född 1906, var en norsk, politiskt radikal vänsterförfattare, som skrev om klasskillnader, fattigdom och förtryck. Hon hade stor betydelse i kampen för fri abort, samtidigt som hon också värnade om barnets rätt att födas in i en jämställd värld. Tidiga noveller handlade om "tyskejenter", d v s norska kvinnor som under kriget hade förhållanden med tyska soldater. Nedreaas ställde sig på kvinnornas sida i en situation där de ofta utsattes för trakasserier. 

Av månsken växer ingenting från 1947 blev det stora genombrott. Romanen handlar om en ung kvinnas förälskelse/besatthet av en äldre man och de ohyggligt smärtsamma konsekvenserna av deras kärleksmöten. Handlingen berättas av en huvudperson som kräver uppmärksamhet, vilket leder till en mycket hetsig läsning. Sammantaget är detta en oerhört drabbande roman som säkerligen kommer att finnas med på årets bästa-lista. Läs gärna min recension på Kultrkollo.