tisdag 13 oktober 2026

Tisdagstrion - Indien


Veckans Tisdagstrio med temat Indien hos Mina skrivna ord var för en gångs skull inte så svår. Jag har läst och framför allt älskat en hel del indiska författare/böcker. 


Jhumpa Lahiri
är en en amerikansk författare av indisk/bengalisk härkomst. Författaren skriver i hög grad om andra generationens amerikanska indier, en grupp som ofta har avancerade akademiska utbildningar, men ändå marginaliseras i samhället. Jhumpa Lahiri tilldelades Pulitzerpriset år 2000 för Den indiske tolken.

Novellsamlingen Främmande jord innehåller fem noveller och en kortroman, vari författaren skildrar välutbildade indiska invandrarfamiljer i USA. Under ytan finns spänningarna mellan hemlandets traditioner och det nya landets krav på anpassning. I olika livssituationer blir de här konflikterna mer tydliga och författaren gestaltar mycket lyhört huvudpersonernas längtan efter tillhörighet. Fokus i alla novellerna ligger på det individuella känslolivet. Berättelserna skildrar lågmält och nyanserat hur exilproblematiken gestaltar sig under olika perioder i livet. Man kan ana att huvudpersonerna på olika sätt brottas med ett visst främlingskap och en kulturell rotlöshet. 

Titelnovellen "Främmande jord" är min favorit i samlingen. Här skildras hur familjerelationerna förändras i samband med födelse och död. Rumas mor avled när Rumas son var liten och nu är Ruma återigen gravid. Hennes make har ett arbete som innebär att han är hemifrån en del och Ruma leker med tanken att be sin far komma och bo hos dem. Enligt traditionen är det självklart att fadern flyttar till något av sina barn då hans hustru avlider. Ruma har tidigare utbildat sig och levt som en modern, självständig kvinna. När hennes mor dör och hon själv blir mor återvänder hon dock i allt högre grad till de indiska sedvänjorna. Hennes far har däremot, sedan han blev änkling, kommit att i högre grad anpassa sig till amerikanska vanor och han blir nu bekymrad när han ser sin dotter bli allt mer osjälvständig.

Sankmark (översättning av Meta Ottosson) från 2014 är en episk roman som sträcker sig över flera generationer och utspelar sig både i Indien och USA. Jag har beskrivit romanen som "en riktig bok" och med det menar jag att den belyser relationen mellan den lilla människans inre och de stora världsfrågorna. En riktig bok måste engagera läsaren, beröra på djupet och efterlämna en upplevelse av att ha fått ny insikt, en djupare förståelse av vad det innebär att vara människa. 

De två bröderna, Subhash och Udayan, växer upp i 1960-talets Calcutta, i ett Indien som blivit självständigt från den brittiska kolonialmakten. Många indier lever dock i misär, vilket utgör en grogrund för revolutionära rörelser. Den yngre brodern Udayan är redan som barn upprorisk och äventyrlig, medan den äldre brodern Subhash är försiktig och mer anpasslig. Udayan ansluter sig tidigt till den maoistiska gerillarörelsen Naxaliterna och genomför en del uppdrag åt rörelsen. Subhash håller sig undan de politiska aktiviteterna och fokuserar i stället på sina studier, vilket leder honom till en akademisk karriär i USA. En tragedi inträffar dock som förändrar livet för hela familjen och kommande generationer.

Salman Rushdie är en produktiv författare, som trots detta kanske är mest känd för sin roman Satansverserna och händelserna i samband med, och som konsekvens av, denna utgivning. Hans bästa - kanske faktiskt väldens bästa - roman är dock Midnattsbarnen (översättning av Cai Melin och Hans Berggren). Romanen är Bookerprisets mest hyllade roman och har tilldelats inte mindre än tre Booker-priser (Winner 1981, Booker of Bookers 1993, Best of the Booker 2008). 

Den 15 augusti år 1947 blir Indien självständigt och under dygnets första timme föds 1001 barn med magiska gåvor. Dessa är de så kallade midnattsbarnen och romanens berättare, Saleem Sinai, föds först av dem. Om honom uttalas många profetior och han får en unik roll i landets historia. Berättelsen börjar dock två generationer innan Saleems födelse, när hans morfar, doktor Aadam Aziz, slår näsan i marken och bestämmer sig för att aldrig mera tillbe någon gudom. Därefter får läsaren vara med när Aadam, i egenskap av läkare, kallas till Saleems blivande mormor Naseem för att om och om igen undersöka alla hennes skadade och/eller värkande kroppsdelar genom ett hål i ett lakan. Ljuv kärlek uppstår och äktenskap ingås. Berättelsen för oss därefter vidare på vindlande stigar genom Indiens historia och geografi.

Midnattsbarnen är en allegori över Indiens och Pakistans historia skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infallsrikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje. 

Arundhati Roy tilldelades 1997 Bookerpriset för sin roman De små tingens gud (översättning av Gunilla Lundborg). Berättelsen kretsar kring en välbärgad familj i Kerala och dess sönderfall. Tvillingarna Rahel och Estha råkar ut för en mycket tragisk händelse i barndomen, varefter familjen splittras. Tvillingarna separeras från varandra och växer upp med bestående traumatiska symtom. Romanen är skriven på ett alldeles fantastiskt språk, med mantraliknande upprepningar och nykonstruerade ord. 

Den efterlängtade andra romanen - Den yttersta lyckans ministerium (översättning av Peter Samuelsson) - handlar inledningsvis om ett barn med oklart kön, som senare utvecklas till en transkvinna. Hon förskjuts av fadern, tvingas flytta och försörja sig som prostituerad. Senare i livet flyttar hon till en begravningsplats i Delhi och skapar en plats som välkomnar samhällets utstötta. En annan central del av romanen skildrar en kärlekshistoria mellan Musa, en kashmirisk separatist, och Tilo, en ung kvinna som älskas av många. Deras relation utvecklas under svåra omständigheter och präglas av personliga tragedier och offer. Många olika röster hörs i boken, som gestaltar fattigdom, förtryck, konflikter, och den ständiga kampen för frihet. Sammantaget är Den yttersta lyckans ministerium en grandios roman som utmanar föreställningar om hur en berättelse "ska" berättas, det är en roman med storhetsvansinne som rymmer allt som är viktigt i livet.

Författarens självbiografi Mitt skydd och min storm (översättning av Peter Samuelsson) - på engelska Mother Mary Comes to Me - utkom på svenska 2025 och påminner i hög grad om hennes romaner; handlingen är till brädden fylld av drastiska beslut, dramatiska händelser, intressanta personer och en vildsint längtan efter frihet från förtryck. Porträttet av modern är både lyhört och fängslande, och deras relation ger en begriplig bakgrund till Arundhati Roys utforskande och passionerade inställning till livet. 

söndag 11 oktober 2026

Banned Books Week Sverige - William Golding

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

William Golding tilldelades Nobelpriset i litteratur 1983 ”för hans romaner som med den realistiska berättarkonstens åskådlighet och med mytens mångtydiga allmängiltighet belyser mänskliga villkor i dagens värld”. 

Författarens mest kända roman - Flugornas herre - handlar om en grupp pojkar, som överlever en flygkrasch och tvingas leva, utan några vuxna, på en liten ö. Pojkarna försöker skapa ett sätt att överleva på ön, men snart uppstår en maktkamp mellan två av ledarna. Skräcken för öns vilddjur växer, vilket skapar kaos och fokus på behovet av starka jägare, snarare än demokratiska beslut. Rädslan, den totala friheten och bristen på trygghet och struktur lockar fram våldsamma attacker och gränslös grymhet.

Romanen visar tydligt hur rädsla kan utnyttjas av tyranner för att tillskansa sig makt, och ställer frågor om den mänskliga naturen och om vad som händer när all kontroll försvinner. 

Flugornas herre har diskuterats och kritiserats sedan den gavs ut 1954. I USA har boken vid upprepande tillfällen plockats bort från skolbibliotek, med hänvisning till våldet och att romanen skildrar människans natur på ett negativt sätt. I Toronto i Kanada bedömdes romanen vara rasistisk (den innehåller n-ordet) och plockades bort från skolorna av den anledningen. 2024 var Flugornas herre en av ett mycket stort antal böcker, som plockades bort från skolorna i ett distrikt i Florida, med anledning av en delstatslag som styr hur sex får behandlas i skolmiljön.

En smakbit ur Vera


Senaste veckan har varit rätt bedrövlig. Sedan jag gick i pension har jag haft covid, dragit ut en tand och gjort gastroskopi. På gastroskopin blev jag totalt sönderstucken i båda armarna och dessutom sprutades det lugnande medlet in i armen och inte in i en ven. Har nu ont överallt och känner mig rätt gnällig. MEN de GODA nyheterna är att man inte såg några tecken på cancerceller i magsäcken. Får svar på alla prover om drygt en vecka. 


Tänkte läsa några av författarna i Nobelkommittén inför utdelandet av nobelpriset i december och börjar lite slumpmässigt med romanen Vera av Anne Swärd. En bit in är jag mållös över att jag missat den här författaren tidigare, och själaglad över läsningen. Inledningen är dramatisk så det förslår och jag gissar att detta kommer att vara en roman med extra allt. 

Mer smakbitar finns som vanligt hos Mias bokhörna.
När jag mötte Ivan första gången var jag sexton och ett halvt och hade hela livet bakom mig. Jag kommer aldrig att bli äldre än jag var då. Det var i en trappa på Vitemölla badhotell ett par veckor efter att jag anlänt, jag passerade honom och av en outgrundlig anledning lät jag min hand nudda hans ljusa skrynkliga linnebyxor.
...

Han hade tre tyger att välja mellan, Ivan beställde en klänning i varje och ett laxrosa nattlinne i Bembergsiden, några ljusblå benkläder och en underklänning av finaste blanktyg. Aldrig hade jag känt något så lent mot min kropp, kände mig nästan naken, måste låta handen glida ner över det glatta tyget för att försäkra mig om att jag inte var det. Jag hade aldrig tidigare haft någonting nytt, uppsytt bara åt mig – inget som inte redan var både använt och återanvänt, urvuxet, trådslitet, lappat, avlagt och sedan omsytt. Aldrig haft så fina klänningar, och ändå … jag saknade känslan av andras kroppar i dem, att tyget nötts inifrån av mina systrar före mig.

lördag 10 oktober 2026

Banned Books Week Sverige - Mary Shelley


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Mary Shelleys Frankenstein gavs ut redan 1818 i Storbritannien och räknas ofta som den första science fiction-romanen. Huvudpersonen Victor Frankenstein är en modern, ung vetenskapsman som söker svaret på den största av alla frågor; den om livets uppkomst. Han studerar naturfilosofi med en sällan skådad frenesi och passion och hans experimenterande leder honom till den makalösa bedriften att skapa liv. Den varelse Frankenstein skapar väcker dock endast fasa hos honom. Medan han lyckats med att skapa liv, har han misslyckats med att skapa något vackert. Varelsen är oerhört ful, ihopsatt av olika likdelar som han är. Han är dessutom ofantligt stor. Frankenstein flyr från sin skapelse och upptäcker till sin lättnad när han återvänder hem att den försvunnit. Snart inträffar dock andra händelser som vittnar om att varelsen existerar och vill ha kontakt med sin skapare.

Frankenstein har förbjudits flitigt sedan den kom ut, ofta med religiösa motiv. Den har ansetts vara blasfemisk utifrån att huvudpersonen ”spelar gud” genom att skapa liv. I vissa skolor i USA har boken dessutom ifrågasatts utifrån sitt ”skräcktema”.

Banned Books Week Sverige - Astrid Lindgren


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren är en av författarens mest populära böcker. Berättelsen handlar om bröderna Karl och Jonatan, som båda dör unga och därefter återförenas i landet Nangijala. Där tvingas de kämpa för sin frihet och strida mot den onde tyrannen Tengil. Teman som skildras är syskonkärlek och nödvändigheten att visa mod och kämpa för det som är viktigt.

Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i det forna Tjeckoslovakien ­eftersom den ansågs ­inspirera befolkningen till att göra uppror mot makten. Boken spreds dock underjordiskt och läsning av den var en aktiv upprorshandling.