Idag, nionde augusti, firas Mumindagen, d v s Tove Janssons födelsedag. Tove Jansson är framför allt känd för sina böcker och tecknade serier om mumintrollen. Huvudpersonen i muminberättelserna är ofta det nyfikna Mumintrollet. Andra viktiga figurer är den generösa Muminmamman, den självupptagna Muminpappan, den fåfänga Snorkfröken, den ilskna Lilla My och Mumintrollets bästa vän Snusmumriken. Historierna handlar ofta om att hantera katastrofsituationer och de utspelar sig vid havet. Tove Jansson är en fantastisk skildrare av människans behov av att bli sedd och uppskattad.
Under krigsvintern 1939 påbörjar Tove Jansson sitt storverk och 1945 publiceras första delen i berättelsen om Mumintrollet och hans familj, Småtrollen och den stora översvämningen. I denna är Mumintrollet och hans mamma på vandring för att söka efter den försvunna pappan. Till slut finner de honom och en mycket vacker liten dal.
I Kometen kommer är katastrofen är nära, mumintrollen hotas av en komet som är på väg rakt mot Mumindalen. Trollen reagerar på olika sätt, en del blir dystra och ger upp, medan andra ger sig iväg på äventyr. Muminmamman behåller dock sitt vanliga lugn. Här träffar vi för första gången Snusmumriken och Snorkfröken. Kometen kommer är en härlig, spännande berättelse om hur man kan hantera olika "farligheter" i livet.
I Trollkarlens hatt har sommaren kommit till Mumindalen och med den en hatt som ställer till med oreda. Saker förvandlas till oigenkännlighet, varje dag händer spännande, upprörande saker. Trollkarlens hatt är en fantastisk berättelse som illustrerar att allt inte är vad det tycks vara. Läsaren får också lära sig att man måste tänka sig noga för innan man önskar saker.
I Muminpappans memoarer är Muminpappan sjuk och för att sysselsätta sig börjar han skriva sina memoarer. Muminpappan berättar om sina ungdomsäventyr, som utspelade sig under den tid då "drontarna var mycket större, ovädren farligare och solskenet varmare än nu". Möjligen kryddar han berättelserna något för att göra allt lite extra spännande. Underfundigt, ironiskt och roligt, var mitt intryck.
Farlig midsommar handlar om en katastrof som hotar Mumindalen en varm sommar. Det eldsprutande berget rör på sig och vattnet börjar stiga. En stor översvämning tvingar Muminfamiljen att flytta till en teater, som kommer flytande förbi. Mystiska saker försiggår på teatern, som inte verkar vara helt övergiven. Det här är en mycket humoristisk berättelse om regler, förbud och överträdelser. Som Filifjonkan säger:
"Men varför skulle hon egentligen oroa sig? Katastrofen hade ju äntligen kommit."
I Trollvinter vaknar Mumintrollet ur sitt ide mitt i smällkalla vintern och kan inte somna om. Och det är tur för nu får han lära känna nya vänner som förfadern i kakelugnen, Too-ticki, hunden Ynk, knyttet Salome och den skidåkande Hemulen. Boken innehåller en hel del äventyr, en stor portion värme och en fantastisk gestaltning av barnets/människans utveckling.
Det osynliga barnet innehåller nio korta berättelser om Muminfamiljen. Här kan man läsa om Muminfamiljens första jul, om Mumintrollets obesvarade kärlek till en drake och naturligtvis om hur man gör en osynlig liten unge synlig igen. Berättelsen om det osynliga barnet som blir synligt igen då hon utvecklat en trygg anknytningsrelation till Muminmamman är helt fantastisk. ALLA barn borde få läsa den här boken. Tove Jansson beskriver smärtsamma psykologiska skeenden på ett sätt som gör att barn kan ta till sig berättelserna och bearbeta sin egen livssituation. Hon lyckas med konststycket att förmedla den djupaste visdom på ett lättillgängligt, opretentiöst sätt.
Pappan och havet är min personliga favorit bland böckerna. Boken inleds i Mumindalen, där Muminpappan går omkring och känner sig onödig. Han vill ut på äventyr och lyckas få med sig familjen på en resa till en ö där han ska bli fyrvaktare. Boken handlar om att forma en identitet och skapa mening med sitt liv. Det kan man behöva göra även i vuxen ålder. Den handlar också om att övervinna sin rädsla. Oförklarliga saker händer på ön, vilket leder till att alla i familjen drar sig undan varandra och familjen riskerar att falla samman. Sammantaget finns kärlek, nyfikenhet och farligheter i en fin blandning i berättelsen.
Det är höst i Mumindalen i Sent i november. Muminfamiljen tycks inte vara hemma, upptäcker Filifjonkan, Hemulen, Mymlan, Onkelskruttet, lilla homsan Toft och Snusmumriken, som alla sökt sig dit för att de förlorat något. I muminhuset brukar man bli omhändertagen, men nu får de som samlats där försöka hantera sina förluster, svårigheter och relationer till varandra på egen hand. Författaren gestaltar som vanligt psykologiska processer på ett lättillgängligt och lättbegripligt sätt. Sent i november avslutar berättelserna i Mumindalen på ett mer stillsamt, moget, lite melankoliskt sätt.
