måndag 31 augusti 2009

Favoritböcker

Amy Tan - Köksgudens hustru
Astrid Lindgren - Mio, min Mio
Chinua Achebe - Allt går sönder
Cormac McCarthy - Vägen
Ernest Hemingway - Den gamle och havet
Fatima Mernissi - Drömmar om frihet
Franz Kafka - Förvandlingen
Gun-Britt Sundström - Maken
Göran Tunström - Ökenbrevet
Hjalmar Söderberg - Den allvarsamma leken
Imre Kertész - Mannen utan öde
Inger Alfvén - s/y Glädjen
Isabel Allende - Andarnas hus
J.K. Rowling - Harry Potter och...
J.R.R. Tolkien - Sagan om ringen
John Steinbeck - Öster om Eden
Kerstin Thorvall - När man skjuter arbetare
Majgull Axelsson - Aprilhäxan
Margaret Atwood - Alias Grace
Michael Ende - Momo - eller kampen om tiden
Moa Martinson - Mor gifter sig
Per Anders Fogelström - Mina drömmars stad
Pär Lagerkvist - Barabbas
Roberto Bolaño - Om natten i Chile
Selma Lagerlöf - Jerusalem
Vibeke Olsson - Molnfri bombnatt
Vilhelm Moberg - Utvandrarserien
Vladimir Nabokov - Lolita

Jorden Runt - Sammanfattning Oceanien

Här är direktlänkar till alla resenärernas inlägg om böcker från resstoppet i Oceanien. Jag hoppas att ni tar er tid att besöka, läsa och kommentera hos varandra.

Om Tant Theodora har följande resenärer skrivit:

Amoroso
Camillas blogg
H:s boksida
Ingrids boktankar
Lyrans Noblesser


Om Benfolket har följande resenärer skrivit:

H:s boksida
Mikaelas läs- och matblogg
Sofies Place


Om Rabbit-Proof Fence har följande resenärer skrivit:

Camillas blogg
Cecbers blogg
Ett hem utan böcker
Lilla O
Lyrans Noblesser
Paulas bokblog
Theresans

Vänligen påminn mig om jag missat att länka till någon!

Tematrio - Ursprungsbefolkning

Under veckan läste jag om aboriginernas historia i Australien och kom att fundera över romaner om ursprungsbefolkningar. Och vips var temat för denna veckas Tematrio givet. Jag skulle gärna vilja ha tips på böcker som berättar om indianernas och om samernas situation.


Berätta om tre romaner som skildrar ursprungsbefolkningar och kolonisation!

1. Rabbit-Proof Fence av Doris Pilkington handlar om hur aboriginerna drivs från sin mark i och med att landet koloniseras av européerna. Även om boken rent litterärt inte är något att hurra för, är temat intressant.

2. Utvandringens tid, av Tayeb Salih, är en fantastisk roman som skildrar det post-koloniala Sudan. Här får vi lära känna människorna i den lilla byn Wad Hamid och man börjar förstå de svårigheter många unga afrikanska länder står inför. Korruptionen är omfattande och skillnaden mellan det moderna livet i städerna och den traditionella livsstilen på landsbygden är stor.

3. Mahasweta Devi är en 83-årig rebell och författare till novellsamlingen Branden i hjärtat. Hon kämpar dagligen för de allra mest förtryckta i sitt hemland och hon ger röst åt de som annars inte skulle höras. I sina noveller beskriver Mahasweta Devi olika sorters förtryck. Här finns det ohyggliga våldet, skuldslaveriet, unga kvinnor som säljs och människor som inte kan komma ur sin livssituation på grund av uråldriga seder och bruk. Här kan man också läsa om hur skövlingen av djungeln slutligen förintar stamfolkens värld.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

söndag 30 augusti 2009

Rabbit-Proof Fence

Rabbit-Proof Fence av Doris Pilkington.

Rabbit-Proof Fence handlar om ett dystert kapitel i Australiens historia, det är en historia som i hög grad liknar andra berättelser om länder den vite mannen koloniserat. Under början av 1900-talet tränger européerna allt längre in i den australiska vildmarken och driver därmed bort ursprungsbefolkningen, aboriginerna. I takt med att de vita männen skapar ny bebyggelse föds också "halvblodsbarn". De vita anser att "halvblodsbarnen" behöver skyddas från den svarta befolkningen och man samlar ihop dem i ensligt belägna interneringsläger för att uppfostra och förbereda dem för ett liv i den vita "världen". Detta drabbar de tre unga systrarna/kusinerna Molly, Daisy och Gracie. Flickorna förs till en "skola" där de bor och äter mycket spartanskt, förbjuds att tala sitt eget språk och låses in på kvällarna. Flickorna beslutar sig för att fly och att följa kaninstängslet (som byggts för att hindra spridningen av oönskade kaniner) hem. De vandrar mycket lång sträcka genom svårtillgängligt landskap, hungriga, törstiga och jagade av polisen. Efter tre månader når de sina hem. I efterordet får man dock veta att ingen av flickorna undgick sitt öde, de blev senare åter forslade till läger, upplärda och utskickade att arbeta som hembiträden i vita familjer.

Den här boken berättar en intressant historia, men den har stora litterära brister. Boken är dels en dokumentär över en historiskt viktig period, dels en biografi om flickornas strapatsfyllda flykt. Berättelsen känns dock platt och trist, trots att handlingen egentligen är spännande och borde väcka mer engagemang. Romanen är skriven av Mollys dotter Doris Pilkington, som tyvärr inte alls lyckas "levandegöra" huvudpersonerna. Ämnet är dock intressant och jag skulle gärna vilja läsa något annat om Australiens ursprungsbefolkning.

lördag 29 augusti 2009

Fiktionistas finurligheter

Här kommer mina svar på Fiktionistas svåra och därmed roliga enkät.

1. Infoga en bild av det snyggaste bokomslaget du har i din bokhylla. Förklara varför du tycker det är så snyggt.

Jag tycker om olika typer av omslag, här är två ytterligheter som passar fint till innehållet.


2. Vilka tre böcker vill du köpa härnäst?
Hitom himlen av Stina Aronson, Huset vid moskén av Kader Abdolah och Svindlaren Felix Krulls bekännelser av Thomas Mann är tre böcker jag gärna skulle vilja köpa.

3. Vad skulle titeln vara till din egen självbiografi?
Jag vill verkligen inte skriva någon självbiografi!

4. Om du fick bjuda hem valfri författare i ett dygn, vem hade du bjudit och vad hade ni gjort under dygnet?
Jag känner ingen större längtan efter att träffa författare, jag är nöjd med att läsa deras böcker. Men det vore intressant att träffa Mare Kandre eftersom vi växte upp under samma tidsperiod (här tolkar jag, som synes, valfri bokstavligt).

5. Hur ser din läsritual ut (hur förbereder du din lässtund)?
Jag drar ner byxorna. Jag läser ofta på toa.

6. Föredrar du färdiga/definitiva slut eller öppna slut? Varför?
Jag tycker ofta om lite öppna slut så att jag själv kan tänka ut en fortsättning. Fast om det är en deckare vill jag så klart veta vem mördaren är.

7. Vilken bok hoppas du blir film, och vem ska i så fall regissera filmen?
Den utsatte av Sadie Jones tror jag blir bra som film, har inga åsikter om val av regissör.

8. Infoga en sångtext som du gillar och musikvideon om du kan hitta den på t.ex. YouTube.

Vackrast av dem alla!

Ack Värmeland, du sköna
Du härliga land
Du krona bland Svea rikes länder!
Och komme jag än mitt i det förlovade land
Till Värmland jag ändock återvänder
Ja, där vill jag leva
Ja, där vill jag dö
Och en gång ifrån Värmland
jag tager mig en mö
Så vet jag, att aldrig jag mig ångrar



9. Nämn en rolig litteraturrelaterad internetsida som du brukar vara inne på (helst något annat än en bokblogg).
Jag läser ofta på Macondo för att lära känna fler författare från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern.

10. Hur många böcker läser du i genomsnitt på ett år?
I fjol läste jag lite drygt 60, i år blir det närmare 100. Räkna själv!

Håller tummarna

Jag är med och tävlar om en helt underbart snygg och praktisk liten bokhylla från Design Online. Tävlingen är utlyst av bloggen Proforma. Jag brukar aldrig vara med i utlottningar, för jag har aldrig tur, men den här gången kunde jag inte motstå möjligheten att vinna en så fin och smart liten hylla till den pågående läsningen.

fredag 28 augusti 2009

Ny utmaning

Jag har börjat skissa på en ny utmaning, som jag hoppas att ni kan tänkas tycka om. Jag har missat de olika alfabetsutmaningarna, som förekommit i bloggosfären och har nu bestämt mig för att göra en egen. Framför allt är jag inspirerad av Maria på Paperback Lover, som gillade min idé. Det funkade inte för mig att vara med på Krim-alfabetet, eftersom jag läser för lite kriminallitteratur. Men Nobelpristagare läser jag, både de som redan fått sitt pris och de framtida. Om dem tänkte jag att min utmaning skulle handla. Har ni lust att vara med?


Soffläsning

Idag blir det soffläsning :-)

Kvällsshopping

Sent igår kväll slog jag till igen. Jag vet inte varför jag inte köpt Roberto Bolaños Om natten i Chile tidigare. Jag hade väl en tanke att kanske inte läsa den, men det var ju en riktigt korkad idé. Så nu är den beställd. De sönderrivna bilderna/Tillbaka till Iran är en självbiografisk roman av Azar Mahloujian, som handlar om en hur hon tvingades fly undan khomeiniregimen. Alla var inte mördare är också självbiografisk och den handlar om hur författaren Michael Degen och hans mor höll sig gömda undan Gestapos judejakt. En väninna har rekommenderat denna bok, så jag känner mig rätt så säker på att den är bra. Sista boken i detta gäng blev Sara Stridsbergs Drömfakulteten, en bok jag förstått att man nästan "måste" läsa.

torsdag 27 augusti 2009

Läsupplevelser

Jag är hemma sjukskriven några dagar och ägnar nästan all tid åt att läsa. Jag har nu läst ut Den sista läsaren av David Toscana, en roman jag tyckte oerhört mycket om. Jag tror inte att första recensionsdatum var än på ett tag, men jag ska kolla upp det. I vilket fall är detta en mycket speciell bok jag gärna rekommenderar.

Nu läser jag Pilkingtons Rabbit-Proof Fence och där är upplevelsen annorlunda. Det här är en bok om en viktig tidsperiod och om ett grymt förfarande med ursprungsbefolkningen, men litterärt är boken inte godkänd. Den pendlar mellan att vara sentimental och att vara en lärobok. Recension kommer inom kort.

Castor-priset

Ni har väl inte missat tävlingen om Castor-priset? (Eller att läsa böckerna om Castor av Lars Klinting, för den delen?)

Alfabeta anordnar en stor bilderbokstävling och intiftar Castor-priset i syfte att finna "fler bilderböcker i Castors och Lars Klintings anda. Fakta och fantasi i skön förening."

Läs mer om tävlingsreglerna här!

Harens årsbok

Harens årsbok av Helena Olofsson Heshmatpasand, utgiven av Rabén & Sjögren.

Harens årsbok utgår från den välkända årstidsdikten:

"Januari börjar året, februari kommer näst.
Mars, april har knopp i håret, maj och juni blommar mest.
Juli, augusti och september rika härliga framgå.
Men oktober och november och december, de är grå."


I boken får vi följa Haren och hans vänner under ett år och ta del av årstidernas växlingar och firandet av helgdagar. I början av året åker Haren och hans vänner skridskor, skidor, kälke och pulka. Det är kallt och de leker i snön. När våren kommer leker och plaskar vännerna i slasket och de firar påsk i ett vackert påskpyntat hem. Under sommaren pågår arbete med att gräva, plöja, plantera och så, däremellan badar Haren sköna sommarbad. Under sensommaren tar Haren hand om skogens guld och förbereder sig för de långa grå höst- och vintermånaderna. Som tur är kommer snart jul och nyår med nya fester.

Texten är relativt begränsad, mycket lättläst och på rim:

"Maj och juni blommar mest. Då har Haren blomsterfest.
Han dukar bord med stol vid stol och bakar paj på nattviol
och kokar saft och gör pastej på klöverblom och timotej."


Illustrationerna är helt fantastiska; de är färgrika, detaljerade och fängslande. Dottern som nu är 4 år kan sitta hur länge som helst och studera bilderna; det händer oerhört mycket på dem, de är lärorika och de är fantasifulla.

Dottern är mycket förtjust i denna bok och hon vill gärna lära sig om månader och årstider. Harens årsbok är en mycket fin bok, som jag gärna vill rekommendera till alla förskolebarn.

onsdag 26 augusti 2009

Manifest och motmanifest

Manifest om litteraturens innehåll och icke-innehåll har skrivits och publicerats i DN. Författarna till manifestet vill fokusera på berättandet. De är kritiska till att:

"Det realistiskt förankrade berättandet har ­annekterats av kriminal- och chick-lit-romanen.

Gränsen mellan den fiktiva och den själv­biografiska prosan har suddats ut.

Det renodlade berättandet med konstnärliga anspråk har av såväl författare som kritiker nästan helt satts på undantag.

Den unga prosa som däremot har lyfts fram som den konstnärligt mest intressanta visar gång på gång upp samma drag: ett tydligt ­fokus på undersökningar av nästan enbart form och/eller språk."

Nu har jag dessvärre inte läst mycket av "unga" svenska författare, men lite åsikter har jag allt ändå.

Första kommentaren om att det realistiska annekterats av kriminal- och chick lit-genren kan kan jag faktiskt känna igen. Jag har själv ibland tänkt att samhällskritik bara tycks finns i deckare, men att den där ofta är så ytlig att den blir ointressant. Vem vill inte ha bättre vård? Mer realism i berättelser önskar således jag också.

Ja, gränsen mellan det fiktiva och det självbiografiska har suddats ut, men vem kan, efter att ha läst Svinalängorna eller Mig äger ingen, vara negativ till det?

Om det renodlade berättandet satts på undantag har jag svårt att uttala mig om, eftersom jag, som sagt, läst ganska lite nyare svensk litteratur.

Att det finns ett fokus på experimentellt språk och form känner jag igen, men jag har svårt att se det som negativt, även om jag personligen föredrar ett mer renodlat episkt berättande.

Jag håller med om en hel del av vad författarna till det första manifestet skriver, men kan inte låta bli att tycka att hela manifestet är lite förmätet. Fast om de kan skriva som sina förebilder Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg är detta dem förlåtet. Dock missade de att ha med Per Anders Fogelström bland sina förebilder, och det förlåter jag dem inte.

Ett motmanifest har naturligtvis skrivits och även detta kan läsas i DN. Författarna till detta vill inte begränsa skrivandet alls. Allt är tillåtet och med korsbefruktning kan man åstadkomma mirakel (nåja detta var min formulering). På många sätt håller jag med författarna till motmanifestet, även om deras inställning leder till att romaner som inte intresserar just mig skrivs. Hellre mångfald än enfald!

Tant Theodora

Tant Theodora av Patrick White

"Men gamla mrs Goodman dog ändå till sist." Detta är en inledningsmening värdig en Nobelpristagare, en inledningsmening helt i klass med "Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte." (Camus) eller "När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt." (Kafka). Den gamla mrs Goodman, som omtalas i inledningsmeningen, är Theodoras mor, en kvinna som sällan sade något positivt om dottern. Ändå stannade Theodora hos modern och vårdade henne till slutet.

Theodora växer upp på australiska landsbygden tillsammans med systern, Fanny. Hon är sin fars flicka, i moderns ögon är hon udda och kommer ständigt till korta. Theodora har svårt i sociala sammanhang, hon är klumpig och är mer intresserad av jakt än av mer passande kvinnliga sysselsättningar. Theodora växer upp med en känsla av att hon är oduglig och misslyckad. Under skoltiden finns vissa möjligheter att etablera nära vänskapsband, men Theodora lyckas aldrig nå riktigt fram till någon. Den pojke hon i ungdomen intresserar sig för väljer att gifta sig med systern. Theodora blir således gående hemma som ungmö.

När modern väl dör (fadern har då varit död sedan länge) beger sig Theodora ut på en resa i Europa. Samtidigt tycks hon i allt högre grad förlora taget om verkligheten. Mot slutet beslutar sig Theodora för att återvända hem, men under denna hemresa raseras det sista av Theodoras verklighetsuppfattning.

Tant Theodora är skriven i tre delar, där den första handlar om uppväxten i Australien, den andra om tiden i Europa och den tredje om hemresan. Delen som handlar om barndomen är, i mitt tycke, helt mästerlig. Författaren skapar ett så inträngande, inkännande porträtt av en ung, sårbar, ensam flicka att det är rent smärtsamt att läsa boken. Den andra delen är mycket svårläst då den gestaltar hur Theodoras verklighetsuppfattning upplöses. Den tragiska avslutande delen lyfter boken igen och sammantaget måste jag säga att detta varit en fantastisk läsupplevelse.

Den absolut största behållningen med Tant Theodora är det unika, underbara språket. Jag har försökt hitta ord för att beskriva det, men det närmaste jag kan komma är att säga att språket är pregnant och betydelse-fullt. Språket bjuder ett rejält tuggmotstånd, det är vackert, poetiskt och fyllt av symbolik. Man blir ibland överrumplad över ordvalen och associationerna; sedan ser man hur perfekta meningarna blev.

Tyvärr tycks Patrick White vara en av de "bortglömda" Nobelpristagarna. Tant Theodora är på intet sätt lättläst, men jag önskar att fler skulle upptäcka denne fantastiske språkkonstnär.

tisdag 25 augusti 2009

Toscana

Nu har min läsleda förbytts till läslust igen - tack vare David Toscana. Halvvägs in i Den sista läsaren är jag så där småputtrande nöjd. Romanen är mysig, rolig och allvarsam. Lucio är bibliotekarie i en liten bortglömd mexikansk by. Han ägnar dagarna åt att läsa och censurera undermålig litteratur. Han är mycket kritisk och låter kackerlackorna käka upp det som inte faller honom i smaken. En dag finner hans son Remigio en ung, död flicka i sin brunn. Finns kanske lösningen på gåtan i någon av Lucios böcker?

måndag 24 augusti 2009

Tematrio - Yrken

Denna veckas tema fick jag fundera länge över, både för att komma på det och för att hitta tre passande böcker. Vi har haft gäster under helgen och då bland annat pratat om de olika yrkeserfarenheter vi haft. Det visade sig att vi täckte av ganska stora delar av arbetsmarknaden.

Berätta om tre böcker som skildrar huvudpersonernas yrken.

1. I den nyligen utlästa romanen Igelkottens elegans av Muriel Barbery är en av huvudpersonerna portvakt i ett tjusigt hus i Paris. Man får en liten inblick i de plikter som ingår i arbetet, men framför allt berättas det om alla fördomar som finns om just portvakter.

2. I den underbara romanen Mig äger ingen får vi lära känna en dotter och hennes far. Fadern arbetar som härdarmästare inom metallindustrin, vilket skapar förutsättningarna för hans liv. Det är ett tungt, smutsigt arbete som leder till förslitningsskador och förlust av förmågan att planera och besluta.

3. I Ian McEwans Lördag får vi följa neurokirurgen Perowne under ett dygn i hans liv. Vid flera tillfällen förekommer långa, mycket detaljerade beskrivningar av olika operativa ingrepp. Yrket och yrkeserfarenheterna organiserar också i hög grad Perownes tänkande och hela hans världsbild.



"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

fredag 21 augusti 2009

Nästa bok

Nu har jag efter lång tid äntligen läst ut Tant Theodora. Det kommer dock att krävas lite eftertanke för att få till en recension. Det är inte så lätt att sammanfatta Theodoras liv och det är heller inte lätt att skriva om en bok där språket är så speciellt och tvetydigt.

Som någon form av reseledare borde jag nu naturligtvis läsa Rabbit-Proof Fence. Men jag har stort behov av att läsa precis vad jag har lust med just nu, så jag kanske sticker emellan med något svenskt eller så reser jag lite före er andra till Sydamerika. Jag måste erkänna att jag känner ett sug efter något mexikanskt (d v s David Toscana).

Vi ses senare :-)

torsdag 20 augusti 2009

Läsenkät

Här är Vixxtorias enkät, som jag kände mig nödsakad att besvara :-)

De här frågorna rör endast läsning, och böcker som du läser utanför ditt arbete eller dina studier.

(1) Varför läser du böcker? Avkoppling? Information? Spänning? Annat?
Eftersom jag med största sannolikhet bara får leva en gång är läsningen den bästa möjligheten att utforska andra liv. Jag vill helt enkelt uppleva så mycket som möjligt.

(2) Vad för slags böcker gillar du? Deckare, hästböcker, romaner, science fiction, historiska romaner, facklitteratur, biografier...
Jag gillar s.k. världslitteratur just för att livet där är annorlunda än här. Av samma skäl tycker jag om svenska klassiker. Jag läser enbart skönlitteratur.

(3) Vilka böcker har du läst på sista tiden? (1-3 titlar)
Senaste favoriten är Igelkottens elegans.

(4) Finns det någon bok eller någon typ av bok som du aldrig skulle läsa? Varför?
Jag tror inte att jag kommer att läsa de nu så populära vampyrböckerna. Jag undviker också chick lit och deckare av dålig litterär kvalitet.

(5) Finns det någon bok/några böcker som du skulle vilja läsa, men inte har läst?
Hur många som helst, jag har 150 olästa böcker i min bokhylla.

(6) Säg en riktigt bra bok, som du har läst!
Mina drömmars stad är fantastisk!

(7) Var får du tag på böckerna du läser? Bokhandel? Present? Bibliotek? I mammas och pappas bokhylla? Lån av kompisar? Annat?
Köper på Bokus, AdLibris eller CDON. Handlar också en del begagnat, både på nätet (Tradera, Gojaba, Bokbörsen, Antikvariat.net) och irl. Lånar också mängder av ljudböcker på biblioteket.

(8) Har du många böcker hemma? Hur många hyllmeter ungefär?
Jag har lite drygt 500 skönlitterära böcker. Därtill kanske jag har 5 hyllmeter facklitteratur hemma och 2-3 meter på jobbet. Även dottern har redan 2-3 hyllmeter.

(9) Kommer du ihåg om någon brukade läsa högt för dig när du var liten? Vem? När?
Mamma läste på kvällarna.

(10) Hur ofta skulle du säga att man läste för dig? Välj mellan aldrig, ibland, ofta, varje dag/kväll.
Varje dag/kväll, tror jag.

(11) Kommer du ihåg vad man läste för dig?
Min mamma läste tyvärr sedelärande, skuldbeläggande religiösa berättelser som ofta handlade om stygga barn, som det gick illa för.

(12) Brukar du själv läsa högt för någon ibland? Vem? När?
Jag (eller maken) läser för dottern varje dag. Ibland bara på kvällen, men många dagar blir det även en bok på eftermiddagen.

(13) Vad läser du då?
Just nu är det Boken om Stina som gäller. En annan favorit är Mamma Mu.

Nyskaffning

Några nya små vänner har kommit hem till mig för att flytta in i hyllor. Dödssynden (To Kill a Mockingbird) av Harper Lee hittade jag på bokbörsen.se, den har jag letat efter ett tag. Från CDON köpte jag några böcker på rean. Svinalängorna och Ormens väg på hälleberget har jag nyligen läst; jag greps dock av ägandebegär och köpte dem nu. P.O. Enquist har jag faktiskt inte alls läst, Boken om Blanche och Marie hoppas jag kan vara intressant.

Från bokförlaget Atlas har jag fått mina första recensionsböcker. Bookerprisvinnaren Alice Munro blev jag mycket nyfiken på då jag läste alla lovord om henne. Tidsmässigt mycket lägligt (vi Jorden Runt-resenärer far till Sydamerika i september) ger Atlas ut en mycket intressant författare: David Toscana. Han anses vara en av samtidens viktigaste författare i Mexico, han har har nominerats till fina priser och han har fått lysande recensioner för sin förra bok. Romanen Den sista läsaren (vilken titel!) handlar om en bibliotekarie, hans son och en ung, död flicka. Den här boken har jag höga förväntningar på.

onsdag 19 augusti 2009

Tant Theodora - Citat

Tant Theodora är, som jag tidigare bloggat om, skriven på ett helt fantastiskt språk. Det blir dock lite tungt i längden. Men jag vill ändå dela med mig av några fina, underfundiga citat:

"Det finns ögonblick, medgav hon, då vi måste återvända till de lådor som vi är gjorda för." (sid 202)
"Samtal, Ludmilla, är en antydan om verklighet." (sid 209)

Boken om Stina

Boken om Stina av Lena Anderson, utgiven av Rabén & Sjögren.

På somrarna bor Stina hos sin morfar, i ett litet grått hus på en skärgårdsö. Tillvaron på ön är idyllisk och handlingen kretsar kring vardagliga ting. Men ibland händer det spännande saker; en gång går Stina ut ensam på kvällen för att titta på en storm. Det är otäckt, men morfar kommer så klart till hjälp. I ett oväder ska man vara två, säger morfar och delar den spännande upplevelsen med Stina. På ön bor också morfars barndomsvän Stortruten. Han har varit med om de mest fantastiska äventyr man kan tänka sig.

Skildringen av den uppfinningsrika, nyfikna och kreativa Stina är mycket fin. Jag uppskattar verkligen ett porträtt av en flicka som inte är varken "pojk- eller flickaktig". Stina är verkligen ett barn. Och hon är precis lagom kavat, lagom rädd och lagom företagsam. Även skildringen av den varma relationen mellan morfar och Stina är underbar.

I Boken om Stina ingår både berättelsen om Storm-Stina och Stina och Stortruten. Sidorna innehåller relativt lite text och generöst med underbara akvarellbilder. Illustrationerna förstärker både det varma, hemtrevliga och det mörka, otäcka. Texten är vardaglig och lättläst.

Boken tar upp flera teman som dottern intresserat sig för. Att man måste vara två när något farligt händer är självklart, tycker hon. Och tanken att närhet till någon vuxen innebär trygghet har hon också anammat. Men, det är ändå mysigt att återuppleva rädsla och tröst i böckernas värld. Däremot har dottern en hel del funderingar kring Stortrutens berättelser. Hon anar att de inte är sanna, men vet ju också att man inte får ljuga. Detta är ett tema hon får begrunda ett tag. Boken om Stina tar således upp intressanta ämnen som passar barn i förskoleåldern.

Sammantaget är detta en alldeles ljuvlig bok som barn tycker mycket om. För ett intresserat barn går det att läsa hela boken vid en nattning, annars kan man ju lätt dela upp det på två kvällar. Boken är varm, spännande och vacker. Den passar de allra flesta barn och vuxna.

tisdag 18 augusti 2009

Står och stampar

Den senaste veckan har jag ägnat större delen av min vakna tid åt att jobba och åt att renovera dotterns rum. Vi blev nästan klara och så småningom ska jag visa lite bilder.

Men med läsandet är det inte mycket bevänt. Jag håller fortfarande på med Tant Theodora. Språket, som var en sådan källa till glädje under första hälften av boken, börjar nu kännas mastigt och betungande. Att tanten dessutom verkar ha blivit psykotisk gör inte saken lättare. Men i slutet av veckan ska boken nog vara utläst,

Förra veckan lyssnade jag också på Mörkrets hjärta av Joseph Conrad. Uppläsare var den magnifike Max von Sydow. Men, jag lyckades aldrig engagera mig i berättelsen. Jag tror inte att det var fel på boken, utan på min koncentration. Nu lyssnar jag på Nattvakten av Sarah Waters och kommer ingenstans. Jag blandar ihop personerna och tappar tråden. Jag är ju en van boklyssnare och detta brukar inte drabba mig. Jag hoppas verkligen att det snart släpper.

Vad brukar ni göra när läsningen går i stå? Tips emottages tacksammast.

måndag 17 augusti 2009

Tematrio - Kalas

Denna veckas tema är inspirerat av det omfattande födelsedagsfirande vi ägnat oss åt under en dryg vecka. Festandet fick mig att fundera över olika kalas i litteraturen.

Berätta om tre böcker där man firar något; en födelsedag, en speciell händelse eller högtid eller något annat.


1. Vem kommer inte ihåg Pippis födelsedagskalas? Paket i träden till ALLA barn och sockerdricka gömd i ett hål i stammen. Det går ganska vilt till på Pippis kalas, lite vildare än på våra.

2. Sagan om Ringen inleds med Bilbos 111-årskalas, och detta kalas innebär starten på Frodos stora färd med ringen. Tack vara några busiga hobbitar blev fyrverkerierna till och med lite mer spektakulära än Gandalf planerat.

3. I det antika Rom firades en mycket speciell fest för att ära åkerbrukets Gud - Saturnus. Under saturnalierna rådde inga klasskillnader och husbondfolket passade upp på sina slavar. De här festligheterna skildrar Vibeke Olsson i sin serie om slavinnan Callistrate och hennes ättlingar.



"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

torsdag 13 augusti 2009

Hallå där i Oceanien

Hur går det med läsandet av månadens böcker? Jag har förstått att det varit svårt att få tag på både Benfolket och Tant Theodora, men hoppas att ni lyckats. Själv läser jag Tant Theodora just nu och är positivt överraskad. Den här romanen är mycket bättre än jag väntat mig, men den är inte särskilt lättläst. Jag har också köpt Rabbit-Proof Fence och kommer nog att hinna läsa de också.

När vi är färdiga med månadens böcker är vi faktiskt halvvägs på resan. Det har gått fort, tycker jag, och jag har inte på långa vägar hunnit läsa allt jag planerat. Men vid månadsskiftet tar vi båten runt en stor del av klotet och landar i Sydamerika. Där finns hur mycket som helst att läsa, men årets september lär väl inte vara längre än fjolårets.

Berätta lite om vad ni läser nu och vad ni tycker!

onsdag 12 augusti 2009

Äntligen Astrid

Nu börjar vi närma oss kapitelboksåldern och eftersom det är bäst att vara väl förberedd har jag köpt några av Astrid Lindgrens underbara böcker. Jag tycker om den här utgåvan av Rabén & Sjögren och skulle helst vilja ha dem alla. Fast det finns nog närmare 30 böcker i utgåvan, så det blir kanske svårt att motivera. Vi har i alla fall startat med de viktigaste, och kommer att börja läsa så smått under hösten. Det var lite rea på dem för närvarande på CDON om det finns fler hugade spekulanter.

Svält

Nu kan jag lägga ytterligare en Nobelpristagare bland de lästa, har just avslutat Knut Hamsuns debutroman Svält, från 1890. Den här romanen är i princip en lång inre monolog, möjligen med vissa självbiografiska element. Romanen handlar om en ung man, som kämpar för att överleva och för att etablera sig som författare i Kristiania. Det går inte så bra för den unge mannen, han svälter och får hungersdelirium. Han raglar omkring på gatorna, pendlar mellan djup melankoli, aggressiva utbrott och storhetsvansinne. Romanen påminner mig till stor del om Dostojevskijs Brott och straff, men trots att den är bra håller den inte riktigt samma klass. Sett med psykologens ögon är Svält en genialisk beskrivning av en ung högmodig man, som kämpar för att bibehålla sin moral, samtidigt som hunger, kyla och elände bryter ner hans jag.

tisdag 11 augusti 2009

Språkligt tuggmotstånd

Halvvägs in i Tant Theodora, av den australiske Nobelpristagaren Patrick White, är jag rätt tagen. Boken bjuder ett rejält tuggmotstånd, men den vill inte släppa taget om mig. Språket är vackert, poetiskt och påminner i viss mån om Herta Müllers Hjärtdjur. Man blir ibland överrumplad över ordvalen och associationerna; sedan inser man hur perfekta meningarna blev. Författaren tycks dessutom vara besatt av färger, allt beskrivs i olika kulörer. Här är en underbar beskrivning av den unga tjänsteflickan Pearl:

"Trots sin ålder tittade Pearl ner en hel del, för hon var fortfarande blyg, och man tittade upp genom Pearl och det var som att titta genom en gyllene skog där solen sken. Pearl var vacker. Pearl var stor och gyllene. Håret var tjockt och tungt, strävt som en märrs flätade svans. Det hängde och svängde, gyllene och tungt, när hon släppte ner det.
.....
Hon skrattade och rodnade. Hos Pearl rann blodet nära ytan och flödade ofta under huden. Men när Pearl blev lämnad ifred var hon vit, i synnerhet halsen i blusens öppning. Pearl svällde inuti blusen och var vit och stor. Hon tilltog och svämmade över. Det gick inte att hålla Pearl inom vanliga skrankor. Hon var gjord för att svälla och mogna och brista."
(sid 36)

Igelkottens elegans

Igelkottens elegans av Muriel Barbery, utgiven av Sekwa Förlag, 2009.

Igelkottens elegans handlar om två, mycket speciella, huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Den ena huvudpersonen är Renée Michel, en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Renée har sedan barndomen varit en särling och hon ägnar nu sitt liv åt att dölja vem hon egentligen är. Den andra huvudpersonen är Paloma, en brådmogen 12-åring som bor i fastigheten. Paloma är mycket besviken på sin familj och på livet som helhet. Hon ägnar sig åt att studera tillvaron och skriva små betraktelser om den, i väntan på 13-årsdagen, då hon planerat att begå självmord och tända eld på huset. En dag förändras dock tillvaron för alla i huset. En av invånarna dör, lägenheten säljs och den skarpsynte japanen Kakuro Ozu flyttar in. Jämvikten är rubbad, flera av invånarna i huset förändras och livet blir aldrig mer sig likt. En stark vänskap mellan Renée och Paloma växer fram, en vänskap som blir mycket betydelsefull för dem båda.

Författaren Muriel Barbery är lärare i filosofi, vilket tydligt märks i boken. Insprängt här och var finns lärda filosofiska resonemang, diskussioner om konst, musik och film, samt bitsk kritik mot det fördummande, ytliga överklasslivet. Jag uppskattar mycket författarens satiriska tonfall och skrattar flera gånger högt åt hennes betraktelser om filosofiska inriktningar och högreståndsmässiga konventioner. Att låta en portvakt och en ung flicka framföra åsikterna är genialiskt. Särskilt förtjust är jag i avsnittet där Renée totalsågar Husserl och fenomenologin (möjligen p g a att jag själv aldrig förstod mig på den här inriktningen):
"Sådan är alltså fenomenologin: en ändlös ensammonolog som mal i medvetandet, ren och skär autism av ett slag som ingen riktig katt någonsin kan rucka på."
Nåväl, åter till huvudpersonerna i Igelkottens elegans. Både Renée och Paloma är psykologiskt trovärdiga, även om deras karaktärsdrag är lite tillspetsade och i viss mån stereotypa. Framför allt Renée beskrivs på ett engagerande sätt, hon väcker läsarens intresse, nyfikenhet och empati. Den brådmogna Paloma utlöser säkerligen omvårdnadsinstinkten hos fler än mig och man bekymrar sig över att hon tycks vara så osynlig i sin familj. Allteftersom får vi veta mer om huvudpersonerna och vi får följa hur de utvecklas och förändras.

Mötet med Igelkottens elegans blev för mig en oerhört positiv upplevelse. Jag hade förväntat mig en bra bok, men jag var oförberedd på att huvudpersonerna skulle ta så stor del av min vakna tid i anspråk. Den här romanen är förtjusande, charmerande, satirisk, hejdlöst underhållande, sorglig och nästan, men bara nästan, av feel-good karaktär. Författaren är dock för klok att låta boken bli endast ytterligare en i raden av en mängd feel-good böcker; berättelsen är språkligt och tankemässigt utmanande, och liksom igelkotten är taggig har även romanen sina taggar. Den här boken rekommenderas å det varmaste, själv kommer jag att hålla ögonen öppna efter mer av Muriel Barbery.

måndag 10 augusti 2009

Mina femton

Petra utmanar oss att skapa en lista på femton minnesvärda böcker. Här är min. Vissa av böckerna väckte läslust i barndomen och andra visade hur man kunde gå vidare. En del av böckerna gav flyktmöjligheter under tuffa perioder i livet, andra visade på det allmängiltiga i mina tankar och känslor. Många av böckerna handlar om människor som söker och en del om människor som finner. Någon bok provocerar, någon leder till förståelse, och andra är helt enkelt goda berättelser. Alla var läsvärda.

Carolyn Keene - Kitty och ...
Eric Williams - Trähästen
Gun-Britt Sundström - Maken
Moa Martinson - Mor gifter sig
Per Anders Fogelström - Mina drömmars stad
Pär Lagerkvist - Barabbas
Michael Ende - Momo - eller kampen om tiden
Inger Alfvén - s/y Glädjen
John Steinbeck - Öster om Eden
J.K. Rowling - Harry Potter och...
J.R.R. Tolkien - Sagan om ringen
Göran Tunström - Ökenbrevet
Vibeke Olsson - Molnfri bombnatt
Imre Kertész - Mannen utan öde
J.M. Coetzee - Onåd

Vilka är era femton?

Tematrio - Språk

Emellanåt ramlar man över böcker där inte bara handlingen är central, utan där språkbehandlingen blir ett viktigt element. För en del av oss är nog språket till och med viktigare än handlingen. Själv har jag några favoritböcker jag främst minns för dess språkliga skönhet.

Berätta om tre romaner/texter du tycker mycket om på grund av dess språkliga utformning.


1. Tant Theodora av Patrick White läser jag för närvarande och det är denna bok som inspirerat till dagens temaval. Romanen är inte särskilt lättläst, författaren gör lite oväntade associationer och använder inte de självklara ordvalen. Men något i språket väcker läslust hos mig.

2. Hjärtdjur av Herta Müller är en annan roman med ett svårgenomträngligt, poetiskt språk. Här används orden ofta symboliskt och resultatet blir slående vackert. Vissa meningar kommer jag att citera ofta: "Hur skulle man egentligen leva, frågar jag mig, för att passa ihop med det man just tänker."

3. Nässlorna blomma av Harry Martinson är, språkligt sett, den vackraste svenska roman jag har läst. Texten är poetisk, vardagsnära och naken. Läsupplevelsen blir närmast sensuell, trots den tragiska handlingen.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

söndag 9 augusti 2009

Och vinnaren är...

Vinnaren av utlottningen av ett par nummer av Vi LÄSER är klar. Dottern studerade noga de olika deltagarnamnen och pekade sedan bestämt på -- fiaisreading. Grattis!

Jag har mailat dig Fia med förfrågan om din adress. Meddela mig på bloggen om något med mailen krånglar.

Alla andra deltagare önskar jag bättre lycka i andra utlottningar.

lördag 8 augusti 2009

Månadssummering - Juli

I juli blev en hel del läst, men med Asientemat blev det lite si och så.


Mig äger ingen av Åsa Linderborg

Det här är Åsas berättelse om hennes uppväxt med en ensamstående pappa, en pappa med alkoholproblem. En osentimental skildring av en torftig barndom och en kärleksförklaring till en pappa som gjorde sitt bästa, trots begränsningar i föräldraförmågan. Värd att läsas både för dess innehåll och dess litterära kvalitéer.


Bittert arv av Kiran Desai

Denna roman gestaltar på ett initierat sätt människors svårigheter då de inte har någon självklar tillhörighet i tillvaron och den innehåller intressanta samhällsteman som t ex globalisering, kolonisation och nationalism. Förutom de stora samhällsfrågorna skildras en fantastisk, komplicerad kärleksrelation, allt på ett vackert språk.


Djur av Joyce Carol Oates

Gillian studerar på college och förälskad i den i karismatiske läraren Andre Harrow, gift med en exotisk konstnär, Dorcas. Både Dorcas och maken dyrkar "det djuriska", och lockar mängder med kvinnliga studenter att tänja på gränserna för det tillåtna. Intressant,obehaglig skildring av en unga flickors utsatthet.


Babettes Gästabud av Karen Blixen

En berättelse om två prästdöttrar på 1800-talet i en liten norsk by. Systrarna får i ungdomen möjlighet att välja kärlek och berömmelse, men avstår för att leva ett enkelt kristet liv i i sin barndoms by. En dag kommer en ung fransk kvinna till dem för att söka hjälp; Babette är på flykt undan oroligheter i Paris. En vacker historia om kärleken, Gud och konsten.


Murphy av Samuel Beckett

Murphy är en en mycket begåvad fars, som handlar om den arbetsskygge Murphy och dennes relationer till olika damer. Murphy har lämnat (minst) en fästmö i Dublin och befinner sig för närvarande i London där han har införskaffat en ny flickvän. Hon ställer krav på Murphy att skaffa ett arbete, till slut får han anställning på ett mentalsjukhus.


Parfymen av Patrick Süskind

Den nyfödde föräldralöse Grenouille saknar kroppslukt och det skrämmer alla i omgivningen. Han växer upp ensam, i en kärlekslös miljö och överlever endast för att han kan kapsla in sig, likt en fästing. Han har dock världens finaste luktsinne och är besatt av dofter. Den mest fantastiska doft han känt kommer från en ung kvinna. Spännande.


En ensam människas bibel av Gao Xingjian

Detta är en självbiografisk roman, som följer två parallella tidsskeenden. I dåtid redogör författaren för sitt liv under kulturrevolutionen och de olika roller ha spelade då. I nutid skildrar boken huvudpersonens motstånd mot att minnas och redogöra för tiden i Kina. Samtidigt berättar författaren om framgångar och kvinnoerövringar.


Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren

Det här är en berättelse från 1800-talets andra hälft, platsen är en by i Västerbottens inland. Huvudpersonen, det fattiga änkan Thea bor i ett avsides arrendetorp, och arrendet betalas till byns handelsman, i fållbänken. Skulder går i arv och allt tycks vara förutbestämt. Av Gud, kanske? Den här romanen är oerhört bra, och betungande realistisk.


Mot fyren av Virginia Woolf

Familjen Ramsay har en sommarvilla på ön Skye, där de vistas med alla sin barn och inbjudna gäster. Under morgondagen ska de, till yngste sonen James' stora glädje, göra en båtutflykt till fyren. Men resan blir inte av den dagen, första världskriget kommer emellan och när utflykten väl blir av, tio år senare, har mycket i familjen förändrats.


Ett moln på min himmel (Bonjour Tristesse) av Françoise Sagan

Romanen skildrar ett sommarlov vid Rivieran; här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och utformar en plan att bli kvitt den nya kvinnan.


Den utstötte av Sadie Jones

I Den utstötte får vi följa två familjer, vars öden griper in i varandra på ett avgörande sätt. Romanen skildrar den förljugenhet som präglar ett samhälle och där allt handlar om att hålla skenet uppe. Här berättas om alkoholism, familjevåld och självdestruktivitet på ett otäckt, realistiskt sätt. Sträckläsning.

fredag 7 augusti 2009

Svinalängorna

Svinalängorna av Susanna Alakoski, utgiven av Albert Bonniers Förlag, 2007.

I det nybyggda bostadsområdet Fridhem i Ystad bor de som inte har råd med egen villa. Här samlar kommunen de som inte riktigt platsar i samhället; de arbetslösa, socialfallen, invandrarna, de ensamstående och missbrukarna. Snart kommer området att gå under namnet Svinalängorna. För Leena, hennes bröder och föräldrar är den nya lägenheten dock nästan ofattbart lyxig. Här finns rinnande varmt vatten och inomhustoalett. Även om familjen saknar pengar lyckas de skaffa det mesta de behöver; Leenas pappa är en riktig fixare. Tiden är 60- och 70-tal, framtiden ser ljus ut. Leenas föräldrar kommer ursprungligen från Finland och de har svårigheter att anpassa sig i det nya landet. Livet i den nya lägenheten blir inte vad man hoppats. För att söka tröst börjar föräldrarna supa och deras missbruk eskalerar snabbt till en ohållbar situation.

Det gjorde fysiskt ont att läsa den här boken som är skriven ur ett barns perspektiv. Leena beskriver i detalj allt som sker; spyorna, skiten, bråken, misshandeln, smutsen, bristen på mat och rädslan. Rädslan som gör att man går med hårt knäppta händer och en bön på läpparna hela tiden - trots att man nog inte tror på Gud. Eftersom perspektivet är barnets är språket enkelt och konkret.

Den här romanen handlar om de utsatta barnen, barnen som är i behov av akut hjälp, barnen som ingen tycks veta hur man ska hjälpa. För in i det längsta håller barnen masken och skyddar sina föräldrar från myndigheterna. Och in i det längsta väljer skolan att tro på tillfälligheter. Och in i det längsta ger socialtjänsten stöd som innebär att barnen bor kvar i familjen. För föräldrar har rättigheter. Så ser situationen ut även i nutid.

Svinalängorna är annars ett tidstypiskt dokument. Författaren föddes 1962 (samma år som jag) och vi delar många erfarenheter under uppväxten. Romanen berör mig också p g a att jag minns en flicka som gick i parallellklassen i skolan. Idag förstår jag att hon hade det som Leena, då tyckte jag tyvärr bara att flickan var underlig.

Romanen är dock inte bara en dyster, tragisk uppväxtskildring. Här finns också utrymme för kamratskap, kärlek och humor. Under de nyktra perioderna är Leenas föräldrar lika kärleksfulla och omtänksamma som vilka föräldrar som helst. Och bland kamraterna finns två flickor som lever i liknande omständigheter som Leena, de är till stort stöd för varandra. Författaren skriver också med ett barns humor om vissa ämnen, på ett sätt som gör att man småler under läsningen.

Sammantaget är detta en mycket angelägen bok som skildrar ett barns utsatthet och klassamhällets baksida. Författaren undviker inte att skildra de vidriga detaljerna i en missbrukarfamilj, men gestaltar också ett barns enorma överlevnadsförmåga.

Avkopplad

Tillgången till TV, telefon och internet kommer och går idag. Ibland är det kanske inte så bra att ha samma leverantör till allt... Vi får väl se om det är möjligt att blogga lite mer i kväll, jag har ju böcker att berätta om.

torsdag 6 augusti 2009

Intensivläsning

I kväll har jag faktiskt inte haft tid att blogga. För jag har läst. Först lyssnade jag färdigt på Svinalängorna av Susanna Alakoski och sedan läste jag ut Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Av berättelserna känner jag mig starkt påverkad, omtumlad och tagen. Båda romanerna är mycket, mycket bra och kommer att recenseras inom kort.

Nu ska jag välja nya böcker, det är alltid svårt. Jag lånade Knut Hamsuns Svält som ljudbok häromdagen, ska nog se om den faller mig i smaken. När det gäller "läsböcker" är det nog dags att förflytta sig till Australien och bekanta sig med Patrick White. Hm, två Nobelpristagare samtidigt? Tja, varför inte.

Kultur och Kepler

Här är veckans Kulturfyra från Kulturbloggen:

1. Vem tror du är Lars Kepler?
Har ingen aning och kan inte påstå att jag bryr mig.

2. Tycker du det är bra att en författare skriver under pseudonym?
Det är väl upp till var och en, och en klar fördel att det finns alternativ till mediahysterin kring kändisförfattare. Fast ju nu skapas det i stället hysteri kring pseudonymer. Historiskt sett har det dessutom varit nödvändigt för kvinnliga författare att skriva under pseudonym.

3. Skulle du kunna tänka dig skriva under pseudonym?
Hallå-å, hur många tror att Lyran är mitt vanliga namn?

4. Hypnotisören handlar om en läkare som hypnotiserar en tonåring. Vad tänker du om hypnos, har du varit hypnotiserad?
Hypnos är seriös metod att använda i ett psykologiskt behandlingsarbete. Jag har stor respekt för kollegors kunskap, men vill betona att metoden endast skall användas av specialutbildade terapeuter. Att hypnotisera en tonåring ställer jag mig tveksam till och tror att det kanske till och med kan falla under kvacksalverilagen. Jag har inte varit hypnotiserad, men däremot försatt i ett sänkt medvetandetillstånd (d v s inte helt under hypnos, men mycket avslappnad) i samband med att jag gick i psykoterapi. Metoden fungerade utmärkt för mig.

Läs andra bloggares inlägg om

onsdag 5 augusti 2009

Pixiböcker med förhinder

Häromdagen visade Jessica på Bokhora en Pixiboksautomat, vilket fick mig att börja längta efter mina egna gamla Pixiböcker. Idag plockade jag fram dem och de är lika fina som jag mindes. Men, de är inte Pixiböcker! De allra flesta av mina heter Mini; ett fåtal heter Pixie. Kanske har man förenklat stavningen till Pixi idag?

Jag tänkte också titta lite i dotterns Pixiböcker och jämföra innehåll och stil med mina. Men, det var lättare sagt än gjort. För det som är Pixiböckers fördel är också dess nackdel. De är små och mycket enkla att ta med sig, men de försvinner lätt. I renoveringsröran här hemma kan jag inte hitta dotterns böcker. Därför får detta väl bli ett inlägg med en uppföljare.

Här är i alla fall min söta böcker. De flesta ärvde jag efter min kusin som föddes i början av 50-talet.

Inköp av bokhylla

Vi ska köpa en ny bokhylla och jag har många olika idéer om vad jag skulle vilja ha. Evighetshyllan ter sig ganska lockande, måste jag medge.



Bland moderna bokhyllor kan man välja minimalistiskt (åtminstone om man varit förutseende nog att bara köpa vita böcker) eller satsa på en röd trädliknande sak (möjligen till och med gjord i plast).



Det finns mängder av fina färgglada bokhyllor i olika former, undrar bara om de matchar resten av möblemanget.



Eftersom vi har ont om utrymme har jag övervägt att köpa en flerfunktionsmöbel. Av de här måste jag erkänna att jag fallit pladask för fåtöljbokhyllan med belysning och möjlighet att rulla runt i rummet.





De här mänskliga hyllorna är charmiga, men de verkar ta rätt stor plats i förhållande till antalet böcker de rymmer.



Det finns också bokhyllor vars funktion övergår min fattningsförmåga. Hur ställer/hänger man in böckerna i de här hyllorna, tro?





För den som vill uttrycka sin personlighet och visa sin särprägel finns mängder av unika hyllor.



Men, bokhyllan som ska köpas är till dottern och hon verkar ha ganska vardaglig smak. Här är den bokhylla vi till slut valde, vi återkommer med bilder med böcker i, när vi fått den på plats.

tisdag 4 augusti 2009

En gammal tokfjolla

Nu har jag läst ett sjuttiotal sidor i Igelkottens elegans av Muriel Barbery, och är stormförtjust. Vilket underbart språk, så utmanande tankegångar. Här är ett utdrag jag önskar att jag själv skrivit:

"Jag har läst så många böcker...
Som alla autodidakter är jag dock osäker på hur mycket jag egentligen förstått. Ena stunden tycker jag mig överblicka allt vetande i ett enda ögonkast, som om det plötsligt bildades osynliga förgreningar med vars hjälp min spridda kunskaper flätades samman - men i ett slag är allt som bortblåst, jag tappar tråden och läser förgäves samma rader om och om igen, men tycker att de verkar alltmer obegripliga för var gång och känner mig som en gammal tokfjolla som tror man blir mätt av att studera matsedeln ingående. Att vara studiebegåvad men samtidigt famla i blindo tycks vara ett utmärkande drag för autodidakter". (sid 47)

Av detta drar jag slutsatsen att jag nog borde studera litteraturvetenskap lite mer formellt. Jag känner exakt igen mig i beskrivningen som tokfjolla. Huvudpersonen Renée resonerar dock inte som jag.

Vinn Vi LÄSER

I samband med att Vi LÄSER utsåg min blogg till månadens läsblogg i augusti (ja, det är jag mäkta stolt över och det kommer jag att påminna er om regelbundet) erbjöd de mig två nummer gratis av tidningen. Eftersom jag redan prenumererar vill jag i stället ge någon annan chansen att stifta bekantskap med tidningen.

Vi LÄSER innehåller en härlig blandning av intressanta reportage och läsvärda författarintervjuer. Här finns också tips om kommande evenemang och till och med reklamen är av intresse. Detta är en perfekt tidning för människor med ett brett intresse för litteratur.

Om du vill vinna ett par gratisnummer av tidningen ska du helt enkelt kommentera i denna tråd. Man får naturligtvis gärna skriva på sin blogg om utlottningen, men det är inget krav. Man behöver dessutom inte ha någon blogg för att få vara med i utlottningen. Lämna inte namn och adress i kommentaren, det räcker om vinnaren lämnar sin mailadress när jag berättar vem som vunnit.

Vinnaren dras av den opartiska (och dessutom icke-läskunniga) dottern på söndag, 9/8. Hoppas ni vill delta och lycka till!

måndag 3 augusti 2009

Kupan-köp

Slank in på Röda Korsets Kupan häromdagen och gjorde två fina fynd. Mario Vargas Llosa har jag varit intresserad av ett bra tag och dessutom måste jag läsa lite peruansk litteratur när min vän Philip snart kommer hem från sin långa vistelse i landet. Romanen Paradiset Finns Om Hörnet handlar om konstnären Paul Gaugins liv och den verkar mycket intressant. Tawni O'Dell har jag läst lite om på olika bloggar och blivit nyfiken på. 20 kr för ett fint exemplar av Avvägar verkar vara ett fynd. Romanen beskrivs som en mörk och intensiv skildring av en ung mans liv i "det andra Amerika".

Tematrio - Outläst

Det händer ju oss alla att vi börjar läsa böcker, som inte faller oss i smaken. På senare tid har jag slutat tvinga mig igenom de här böckerna, de lämnas outlästa. Ibland tycker jag inte om språket i en bok, det kan vara torftigt eller för överlastat. Oftast är det sentimentala berättelser som inte blir färdiglästa.

Berätta om tre böcker du lämnat outlästa och fundera lite kring varför du inte läste ut dem.

1. Röda rummet av August Strindberg försökte jag läsa förra året. Men jag blev så irriterad på författaren, som bara ville visa upp hur oerhört spirituell, intelligent och ironisk han kunde vara. Ingenting i boken fick mig att intressera mig för huvudpersonen eller handlingen.

2. Den som vässar vargars tänder av Carina Rydberg måste vara något av det mest obehagliga jag försökt läsa. Jag avslutade då det blev mer och mer uppenbart vad som komma skulle. Och utifrån vad jag efteråt läst om boken av andra bloggare blev historien bara värre och värre.

3. Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät av Paulo Coelho har beskrivits som "En magisk historia om två unga älskande och deras kamp för att finna kärleken och livets mening. Hon är en modern ung kvinna som har lärt sig att kontrollera sina känslor och se rationellt på tillvaron. Han är en man som kan göra under och som har sökt sig till religionens värld." En del tycker att detta är poetiskt och "djupt", jag tycker att det är tramsandlig prettosmörja.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

söndag 2 augusti 2009

Lästa böcker 2008

Läst 2008

* Jan Guillou – Tempelriddaren
* Hjalmar Söderberg – Martin Bircks ungdom
* Mary Ann Shaffer - Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap
* Anuradha Roy - En karta över omöjlig längtan
* Jan Guillou - Vägen till Jerusalem
* Hjalmar Söderberg - Den allvarsamma leken
* Abraham B. Yehoshua - Kvinnan i Jerusalem
* Hjalmar Bergman - Markurells i Wadköping
* Karin Brunk Holmqvist - Sirila gentlemän sökes
* Jan Guillou - Men inte om det gäller din dotter
* Xiaolu Guo - Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande
* Harry Martinson - Nässlorna blomma
* Per Anders Fogelström - Stad i världen
* Salman Rushdie - Midnattsbarnen
* Kerstin Ekman - Guds barmhärtighet
* Clarice Lispector - Stjärnans ögonblick
* Selma Lagerlöf - Charlotte Löwensköld
* Karin Boye - Kallocain
* Bengt Ohlsson - Gregorius
* Jonas Hassen Khemiri - Ett öga rött
* Per Anders Fogelström - I en förvandlad stad
* Selma Lagerlöf - Löwensköldska ringen
* Per Anders Fogelström - Minns du den stad
* Per Anders Fogelström - Barn av sin stad
* Anchee Min - Kejsarinnan Orkidé
* Per Anders Fogelström - Mina drömmars stad
* Orhan Pamuk - Snö
* Diane Wei Liang - Jadeögat
* John Steinbeck - Öster om Eden
* Hjalmar Söderberg - Doktor Glas
* Kristina Lugn - Stulna juveler
* Håkan Nesser - En helt annan historia
* Pär Lagerkvist - Dvärgen
* Anne Tyler - Ett amatöräktenskap
* Pär Lagerkvist - Barabbas
* Karin Fossum - Den som älskar något annat
* Majgull Axelsson - Långt borta från Nifelheim
* Selma Lagerlöf - Jerusalem
* Doris Lessing - Ben, ute i världen
* J.M. Coetzee - Onåd
* Diana Abu-Jaber - Nymåne
* Ernest Hemingway - Och solen har sin gång
* Karin Fossum - Jonas Eckel
* Doris Lessing - Det femte barnet
* T. Morrison - De blåaste ögonen
* Yang Erche Namu - Döttrarnas rike
* Ernest Hemingway - Den gamle och havet
* Jerome K. Jerome - Tre män i en båt
* Lena Einhorn - "Ninas resa
* Vibeke Olsson - Molnfri bombnatt
* Imre Kertész - Mannen utan öde
* Majgull Axelsson - Den jag aldrig var
* A. Indridason - Vinterstaden
* Arthur Golden - En geishas memoarer
* Hanne-V. Holst - Kungamordet
* V. Olsson - Krigarens sköld
* V. Olsson - Sabina och Alexander
* V. Olsson - Sabina
* V. Olsson - Kvarnet och korset
* V. Olsson - Hedningarnas förgård
* Torey Hayden - Skymningsbarn
* Yann Martel - Berättelsen om Pi


Lästa Nobelpristagare 2008

* Selma Lagerlöf - Julklappsboken ur Nobeller
* Naguib Mahfouz - Två berättelser ur Nobeller
* Harry Martinson - Nässlorna blomma
* Nadine Gordimer - Amnesti ur Nobeller
* Alexandr Solzjenitsyn - Att andas ur Nobeller
* Selma Lagerlöf - Charlotte Löwensköld
* Selma Lagerlöf - Löwensköldska ringen
* Orhan Pamuk - Snö
* John Steinbeck - Öster om Eden
* Pär Lagerkvist - Dvärgen
* Pär Lagerkvist - Barabbas
* Imre Kertész - Mannen utan öde
* Doris Lessing - Ben, ute i världen
* Selma Lagerlöf - Jerusalem
* Toni Morrison - De blåaste ögonen
* Doris Lessing - Det femte barnet
* Ernest Hemingway - Och solen har sin gång
* J.M. Coetzee - Onåd
* Ernest Hemingway - Den gamle och havet

Min vistelse i Asien

Mitt resstopp i Asien blev inte så omfattande som jag hoppats. Jag hann inte läsa de tre utvalda böckerna, än mindre allt annat jag planerat. Men två böcker blev i alla fall lästa under månaden.

En ensam människas bibel av Gao, Xingjian.

En ensam människas bibel är en självbiografisk roman, som följer två parallella tidsskeenden. I dåtid redogör författaren för sitt liv under kulturrevolutionen. Han var då, i tur och ordning, politisk aktivist, offer och passiv iakttagare. I nutid skildrar boken huvudpersonens motstånd mot att minnas och redogöra för tiden i Kina. Tyvärr saknades till stor del resonemang kring människornas förhållningssätt och tankar under kulturrevolutionen.

Bittert arv av Kiran Desai.

Denna roman gestaltar på ett mycket initierat sätt människors svårigheter då de inte har någon självklar tillhörighet i tillvaron. Bittert arv innehåller många intressanta teman som t ex globalisering, kolonisation och nationalism. Författaren lyckas dessutom med konststycket att berätta om personer ur alla läger med empati. Förutom de stora samhällsfrågorna skildras i romanen en fantastisk, komplicerad kärleksrelation.

Jag har tidigare läst och bloggat om en del kinesiska och indiska böcker jag nu vill ta tillfället i akt att puffa lite för.

De dödas fjärilar av Diane Wei Liang

De dödas fjärilar är bok nummer två om den unga, kvinnliga privatdetektiven Mei Wang, och i den berättas en historia om kärlek, sorg och hämnd. Via en ganska enkel kriminalberättelse får vi en inblick i hur Kinas historia fortfarande håller landet i ett järngrepp. Den stora behållningen är skildringarna av hur det är att leva i Beijing idag, här kan man läsa om de enorma klyftorna mellan fattiga och rika och om hur staden förändras i snabb takt.

Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok... av Xiaolu Guo

Den unga Zhuang, från kinesiska landsbygden, kommer till London för att studera engelska. Med ett lexikon i handen försöker hon orientera sig i det främmande landet. Snart träffar hon en man, de flyttar samman och försöker skapa en gemensam tillvaro, trots att de har mycket olika uppfattningar om vad ett förhållande är och bör vara. Detta är en lättsam, humoristisk beskrivning av kulturkrockar och en vacker, sorglig berättelse om kärlek.

Döttrarnas rike av Yang Erche Namu

I avlägsna trakter i södra Kina bor Mosofolket i ett samhälle som styrs av kvinnor. Här växer Namu upp. Hennes liv kommer dock inte följa de uråldriga traditionerna. Som 16-åring rymmer Namu hemifrån och lyckas skapa en fantastisk karriär som sångerska och ungdomsidol. Döttrarnas rike är en fascinerande berättelse om ett annorlunda samhälle och om de universella konflikter och kärleken som präglar relationen mellan mödrar och döttrar.

Främmande jord av Jhumpa Lahiri

Främmande jord är en novellsamling, som består av fem noveller och tre "kapitel" i en kortroman. I alla berättelserna skildras exilproblematik och de svårigheter som uppstår mellan generationerna i anpassningen till en ny kultur. Fokus ligger på nyanserade beskrivningar av familjerelationer. Författaren skriver lågmält och har stor förmåga att berätta om det vardagliga utan att det upplevs som trivialt. Lättläst, engagerande och mycket läsvärt!

 Branden i hjärtat av Mahasweta Devi

Berättelserna i den här novellsamlingen är realistiskt och osentimentalt utformade. De utspelar sig bland de olika stamfolken i Bengalen och utan stora åthävor gestaltas vardagen och livsvillkoren. Mahasweta Devi ger röst åt de som annars inte skulle höras, de allra fattigaste och mest utsatta, kvinnorna och de kastlösa. Hon beskriver ett ohyggligt förtryck, men också mod och list i kampen mot förtryckarna. Lättläst och viktigt!

En karta över omöjlig längtan av Anuradha Roy

Denna mångfacetterade roman handlar om en bengalisk familj i tre generationer under den första hälften av 1900-talet. Samtidigt som vi följer familjen, får vi också ta del av Indiens historia med dess kolonialstyre, självständighet, patriarkala tradition och kastväsendet. Detta är en roman om kärlek, om både den passionerade och den vardagliga kärleken mellan man och hustru och om kärleken till barnen. Välskrivet med fantastiska personbeskrivningar.

Midnattsbarnen av Salman Rushdie

Den 15 augusti år 1947 blir Indien självständigt och under dygnets första timme föds 1001 barn med magiska gåvor. Midnattsbarnen är en allegori över Indiens och Pakistans historia skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infallsrikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje.

En av de allra bästa indiska böcker jag läst är De små tingens Gud av Arundhati Roy. Den läste jag långt innan jag börjat blogga, men ni kan läsa mer om boken här hos Hermia.

lördag 1 augusti 2009

Fin utnämning

Lyrans Noblesser har blivit utsedd till månadens läsarblogg i augusti av tidningen Vi LÄSER! Och för det är jag så klart jätteglad. Jag prenumererar på Vi LÄSER och tycker att tidningen är perfekt för oss med ett brett intresse för litteratur. Tusen tack för den fina utnämningen!

Jorden Runt - Oceanien

Dags att fara vidare! Planerade stopp görs i Australien och på Nya Zealand. Men man kan ju, som sagt var, också stanna lite där man har lust. Hoppas att den bok ni valt passar er smak! Nedan följer korta beskrivningar av böckerna, de är lånade från förlagen och bokhandeln.

Tant Theodora av Patrick White (Australien)

"Men gamla mrs Goodman dog ändå till sist." Så börjar romanen om Theodora Goodman, den fyrtioåriga ungmön och hemmadottern som har stått i skuggan av sin dominerande och hänsynslösa mor. Nu är modern död och Theodora kan äntligen leva sitt eget liv. Redan i barndomen på den australiska landsbygden förstod Theodora att hon var annorlunda - hon såg klarare och djupare än andra och de föraktade henne och stötte bort henne. Modern var inget undantag, men trots det stannade Theodora vid hennes sida ända till slutet. Nu lämnar hon hemlandet och reser till Europa. Efter några års kringflackande - det är förkrigstid, slutet av trettiotalet - hamnar hon bland en samling udda och vinddrivna existenser på ett sjabbigt hotell på en fransk badort. Theodora kan inte längre skilja mellan fantasi och verklighet, och i den febriga atmosfären rycker katastrofen allt närmare. Theodora bestämmer sig för att återvända hem. Men har hon längre något hem? Hon fattar ett ödesdigert beslut.

Ännu ett storslaget och inträngande människoporträtt av den australiske Nobelpristagaren.


Rabbit-Proof Fence av Doris Pilkington (Australien)

Australien 1931. Regeringen utlyser ett dekret med rashygieniska förtecken. Halvblodsbarn (oftast med vit pappa och aboriginsk mamma) ska samlas ihop i ensligt belägna interneringsläger för att uppfostras och förberedas för ett, som man säger, bättre liv i den vita gemenskapen. Trettonåriga Molly Kelly, hennes lillasyster och en yngre kusin är tre av de tiotusentals barn som på detta sätt spärras in för att assimileras och berövas sin kulturella identitet. Förbjudna att tala sitt eget språk, misshandlade och ofta placerade i isoleringsceller bestämmer sig Molly och hennes kamrater att fly. De tar vägen längs det kaninstaket som byggts för att hindra spridningen av oönskade kaniner. De vandrar nästan tvåhundra mil genom ödemarken, ständigt hotade av törst och hunger och de polisstyrkor som jagar dem. Efter tre månader når de sitt hem.


Rabbit-Proof Fence är ett skakande dokument om ett av de skamligaste kapitlen i Australiens nutidshistoria. Boken har filmatiserats.

Molly Kelly avled i januari 2004, 86 år gammal. Berättelsen om hennes och kamraternas flykt är skriven av dottern Doris Pilkington.


The Bone People (som jag tyvärr inte längre kan hitta på svenska) av Keri Hulme (Nya Zeeland)

A story of Kerewin, a despairing part-Maori artist who is convinced that her solitary life is the only way to face the world. Her cocoon is rudely blown away by the sudden arrival during a rainstorm of Simon, a mute six-year-old whose past seems to hold some terrible trauma.

Set in the harsh environment of the South Island beaches of New Zealand, this masterful story brings together three singular people in a trinity that reflects their country's varied heritage. Winner of the 1985 Booker-McConnell prize for fiction.

Integrating both Maori myth and New Zealand reality, The Bone People became the most successful novel in New Zealand publishing history when it appeared in 1984. Set on the South Island beaches of New Zealand, a harsh environment, the novel chronicles the complicated relationships between three emotional outcasts of mixed European and Maori heritage. Kerewin Holmes is a painter and a loner, convinced that "to care for anything is to invite disaster." Her isolation is disrupted one day when a six-year-old mute boy, Simon, breaks into her house. The sole survivor of a mysterious shipwreck, Simon has been adopted by a widower Maori factory worker, Joe Gillayley, who is both tender and horribly brutal toward the boy. Through shifting points of view, the novel reveals each character's thoughts and feelings as they struggle with the desire to connect and the fear of attachment.

Compared to the works of James Joyce in its use of indigenous language and portrayal of consciousness, The Bone People captures the soul of New Zealand. After twenty years, it continues to astonish and enrich readers around the world.