måndag 27 oktober 2008

Maken - Gun-Britt Sundström

Maken av Gun-Britt Sundström.

Martina och Gustav träffas under studietiden, blir förälskade och bestämmer sig för att leva tillsammans. Men det är inte så lätt att skapa ett idealt förhållande när samhällets normer luckrats upp och man har näst intill total frihet att själv forma sitt liv. Samtidigt måste man hantera släkt och vänners förväntningar och försöka anpassa sig till varandras behov. Under ett antal år försöker Martina och Gustaf få sitt samliv att fungera, de ger upp, skiljs åt, och börjar om från början igen.

Maken kom ut för första gången år 1976 och den speglar på många sätt sin tidsanda. Berättelsen utspelar sig på 1960- och 70-talet, under en tid då samhället förändrades och kärnfamiljen ifrågasattes. Samtidigt upplever jag romanen som tidlös i sin beskrivning av människans längtan efter närhet och rädsla att förlora sig själv.

Kan man vara fri tillsammans med en annan människa? Kan man leva ihop om man har olika åsikter om hur ett förhållande bör vara? I boken dissekeras dessa och liknande frågeställningar av Martina, som kompromisslöst vägrar att anpassa sig till förlegade normer, konventioner och könsroller. Samtidigt hamnar Martina och Gustaf lätt i ett klassiskt känslomässigt maktspel som handlar om att vara (eller verka vara) oberoende. Boken beskrivs ofta som en feministisk vardagsroman, vilket är en mycket passande benämning.

Språket och tonfallet i boken är alldeles lysande. Man engageras och berörs av parets kärleksgrubblerier och man delar deras upplevelser. Här finns inget utrymme för romantisk jolmighet, boken är snarare något galghumoristisk och cynisk i sin framställning. Här finns inte heller utrymme för några förenklingar från författarens sida, hon ger oss inga svar utan låter oss dra egna slutsatser.

Första gången jag läste Maken var i början av 80-talet, då jag var knappt 20 år. Och romanen påverkade mig starkt. Det var första gången jag förstod att mina funderingar och svårigheter var universella, de delades av andra människor! Vid denna tidpunkt försökte jag, liksom Martina, hitta ett sätt att leva tillsammans med en man. Kanske överdriver jag något, men jag tror faktiskt att boken Maken har bidragit till att jag fortfarande lever tillsammans med samme make. Det var förlösande att inse att andra brottades med samma besvärliga känslor som jag.

Det här är en bok jag varmt vill rekommendera alla att läsa. Det är en klok bok, som samtidigt är lättläst och underhållande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar