Novellkalendern 3 - Ni lyser i mörkret

Liliana Colanzi, född 1981 i Bolivia, betraktas som ett av den latinamerikanska samtida litteraturens stora löften. I hennes noveller blandas realism med magisk realism, skräck, science-fiction och absurdism. Colanzi anses ofta tillhöra vågen av "andinsk gotik" som utgörs av en yngre generation kvinnliga författare. Ni lyser i mörkret är hennes internationella genombrott.

De flesta berättelserna i novellsamlingen skildrar olika typer av katastrofer, antingen drabbas någon enskild eller hela samhället. Ett par av novellerna kretsar kring strålnings- och kärnkraftsolyckor, tyvärr ett aktuellt tema i Bolivia (och överallt!). ”Atomito”, handlar om ett antal ungdomar, som varje kväll träffas för att berusa sig i ett ett hus i närheten av Anläggningen. På Anläggningen arbetar deras föräldrar, eller arbetade de tills de dog av strålningen de utsattes för. Flickan Kurmi bor ensam sedan hennes mamma gick bort. 

"Det var Kurmi som hittade henne när hon kom hem från universitetet, modern satt i en köksstol med vidöppna ögon och ett matekrus i den stelnade handen, hon hade inte ens försökt ta sig till sjukhuset. Kurmi förstod att hon varit död i flera timmar eftersom hennes hand var iskall, och när hon fattade den smet kölden in också i Kurmis kropp, den kröp in under huden som en mask och byggde bo i hennes hjärna."

Atomito är det gulliga namnet på Anläggningens lilla maskot, ett leende, fräknigt barnansikte i blå mantel och vita stövlar, en perfekt gosedjur för stadens barn. En kväll slår blixten ner i Anläggningen, eller utsätts den för ett attentat (?), och inget blir sig längre likt. 

Läsningen är omskakande galenskap där människovärdet är noll och undergången säkrad. Människans åverkan på jorden gestaltas med absurd humor och ett unikt, bildrikt språk. Hur man kan läsa om jordens/mänsklighetens undergång och mer fascineras än förfäras kan jag inte förklara, men så är det att läsa Colanzi. 

NI LYSER I MÖRKRET

Författare: Liliana Colanzi

Förlag: Wahlström & Widstrand (2025)

Översättare: Hanna Nordenhök

Tisdagstrion - Berg

Dags för veckans Tisdagstrio hos Robert, idag handlar frågan om Berg. Det fanns en hel del i hyllan, jag väljer att fokusera på böcker med olika typer av berg i titeln. Besök Mina skrivna ord för fler tips!

Bleknande berg av Nobelpristagaren Kazuo Ishiguro är författarens debutroman. Kortfattat handlar den om en äldre kvinna som sörjer sin bortgångna dotter och tänker tillbaka på sitt liv. Romanen är lågmäld och stillsam, samtidigt som den skildrar oerhört dramatiska skeenden. Jag blev omedelbart fängslad av huvudpersonen och hennes berättelse och tycker att detta kanske är den bästa av de romaner jag läst av författaren. 

Med bergens andetag av Therese Widenfjord är författarens oerhört omtyckta debutroman. Handlingen utspelar sig i trakten kring bergskedjan Appalacherna i USA. Hit återvänder den framgångsrike fotografen Nick när hans far blir sjuk och här möter han Ellie, en kvinna som levt en mycket torftigt och hårt liv. Mötet blir givande för dem båda i den här mycket engagerande bladvändaren.

Historien om Fru Berg av Ingvild H Rishøi är en nykomling i min bokhylla som jag ännu inte läst. Allt annat av författaren har jag dock fullkomligt älskat. Liksom författarens tidigare böcker innehåller Historien om Fru Berg berättelser som ställer sig på det utsatta barnets sida och kombinerar vardagsrealism med en gnutta magi. En av de allra bästa samtida författarna!

Novellkalendern 2 - Damen med hunden

Anton Tjechov (1860–1904) var en rysk novellförfattare, dramatiker och läkare. Han anses vara fader till den moderna novellen och han var en av de första att använda sig av inre monologer för att ge läsaren en djupare inblick i en karaktärs tankevärld. Hans noveller är till synes enkla, men samtidigt mycket uttrycksfulla och gripande. Tjechovs pjäser Måsen, Onkel Vanja, Tre systrar och Körsbärsträdgården spelas ständigt runt om i världen. Tjechov arbetade som läkare under större delen av sin litterära karriär, och beskrev sin situation för en författarkollega på följande sätt: ”medicinen är min äkta hustru och litteraturen min älskarinna”.

Novellen Damen med hunden handlar om den medelålders kvinnokarlen Gurov, som är på semester i Jalta och där träffar en ung dam med en hund. Gurov har redan tidigare haft mängder av älskarinnor, han anser inte att kvinnor är honom likvärdiga, men har tråkigt utan deras sällskap.

"Han tyckte att han av bittra erfarenheter hade fått lära tillräckligt för att kalla dem för vad han ville, men utan denna "lägre ras" skulle han dock inte ha kunnat leva två dagar i sträck."

Gurov och den unga Anna inleder en kärleksaffär, trots att de båda är gifta. Att skiljas från varandra och återgå till den vanliga tillvaron blir inte så lätt som Gurov tänkt sig och slutligen söker han upp Anna igen. 

Stämningen i novellen är oändligt vemodig och vacker, den påminner om livets skörhet, längtan och lidande samt gestaltar vad som sker, när det som börjat som en lekfull förförelse övergår i oroande fantasier, besatthet och dubbelliv. 

DAMEN MED HUNDEN

Författare: Anton Tjechov

Förlag: Modernista (2018)

Novellkalendern 1 - Vinternoveller

Ingvild H. Rishøi har hyllats av en samlad norsk och svensk kritikerkår och hon är dessutom älskad av en stor mängd läsare. Huvudpersonerna i hennes noveller är ofta barn som lever i utsatthet och hon har prisats för sin förmåga att gestalta barns känslor och språk. Rishøi skriver med stor klassmedvetenhet, har inspirerats av Astrid Lindgren och jämförs ibland med H. C. Andersen och Charles Dickens. 

Den första novellen i samlingen Vinternoveller, "Vi kan inte hjälpa alla", handlar om en ung, ensamstående mamma, som hämtar sin dotter på förskolan. Hon har inte pengar som räcker vare sig till hyran, kläder eller en bussresa hem. Men dottern kissar på sig i kylan och behöver antingen nya trosor eller få åka buss hem. Mamman, berättaren i novellen, är ensam med ansvaret och hon vet så väl hurdan hon borde vara. Ändå är det ibland så svårt, så svårt när man är trött och inte räcker till. 

"Men då måste jag se ner i golvet, för det här, det här är precis vad de pratar om på barnavårdscentralen, vem ska trösta vem, säger de, och det är precis tvärtom nu, Alexa säger så så, men hon kommer inte närmare, jag kikar upp genom håret, hennes mun är ett litet streck, hon klappar mig på huvudet med stel arm, och nu börjar jag babbla, det märker jag, om de där dagarna, om den där natten vid Vesletjern, men hon är fem år, men hon är stor nog, hon måste vara stor nog, för jag är inte större än så här, och jag orkar inte med detta, de där tjejerna i sporthallen, jag orkar inte med dem, hur de talar med bebisröst, och jag är så dålig, jag är så dålig mamma."

Jag är otroligt kritisk när jag läser texter som vill få mig att reagera på vissa sätt, på texter som vältrar sig i elände och är sentimentala. Rishøis berättelser är raka motsatsen, de är så realistiska, så äkta och så psykologiskt "sanna" att jag faktiskt sitter här med tårar i ögonen. Rishøi är en fantastisk författare, som solidariskt ställer sig på de svagares sida och påkallar uppmärksamhet. Hennes tonsäkra och lyhörda gestaltning av både mammans och barnets inre är makalöst bra. Det här är en författare jag faktiskt ska läsa ALLT av!

VINTERNOVELLER

Författare: Ingvild Rishøi

Förlag: Flo Förlag (2018)

Översättare: Nils Sundberg, Stephen Farran-Lee

Picasso i det svenska folkhemmet

Fick en jättefin bok i brevlådan igår, Picasso i det svenska folkhemmet, en konstbok med foto av Ulf Berglund och text av Ola Liljedahl och Lena Nyblad Liljedahl. Boken innehåller spännande bilder och osannolika berättelser om hur och varför fem av Picassos stora monumentala skulpturer i betong hamnade i just Sverige (Halmstad, Kristinehamn, Helsingborg, Solna och en skulpturgrupp på Moderna Museet).

Som värmlänning och besökare av Picassoskulpturen i Kristinehamn ska det bli extra kul att läsa om hur den hamnade just där. Skulpturen är magnifik och fotas ofta som bakgrund till familjehändelser.

Recex från Bly förlag.