tisdag 18 november 2008

Nyheter i december

2008-12-17 ger Pocketförlaget ut Flykten av Rudolf Vrba och Falling man av Don DeLillo. De här böckerna ser jag fram emot att läsa. Marianne har beskrivit Flykten som en av de bästa böckerna om andra världskriget och nu känner jag mig också mogen att kunna läsa en roman om terrorattacken den 11 september.

När jag var liten berättade min pappa om hur han och "Sigge Stark" tillsammans smugglade flyktingar över norska gränsen. Jag kommer ihåg hur stolt detta gjorde mig. När jag som vuxen inser hur utbredd nazismen var i min hemtrakt, förstår jag i ännu högre grad att min pappa var en modig man. Min svärmor har berättat mycket om hur det var att växa upp i Norge under kriget. Som liten gick hon med meddelanden till skomakaren, i vars lada motståndsrörelsens radioutrustning fanns gömd. Min svärmors konfirmationsklänning syddes av en engelsk fallskärm. Min mans mormor var sömmerska vid hovet så ni kan tänka er hur fin svärmors klänning var. Efter kriget blev min mamma väninna med en judisk kvinna, som kom till Sverige från Auschwitz, och deras relation fortsatte brevledes långt efter att Ester emigrerat till Israel. Då jag blivit (relativt) vuxen tog jag med min mamma på en resa till Israel, där de båda väninnorna träffades igen efter 40 år. Det var en fantastisk upplevelse. På något sätt har andra världskriget varit en del av mitt liv, trots att jag är född långt senare och alltid har levt i "trygga Sverige". Jag har läst en del böcker om ämnet, de jag oftast rekommenderar är Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson och Mannen utan öde av Imre Kertész.

Om Flykten kan man på förlaget läsa:


"Klockan sex på kvällen den 7 april 1944 började sirenerna tjuta i Auschwitz. Två fångar hade flytt. Det var Rudolf Vrba och Alfred Wetzler. Några av mycket få som har lyckats ta sig ut ur det helvetiska koncentrationslägret. Drevet gick, men de två lyckades ta sig levande hem till Slovakien. När de var i frihet skrev de båda en rapport, det så kallade Auschwitzprotokollet, där de beskrev nazismens dödsfabriker och varnade världen för den kommande slakten på judar. För första gången fick världen veta vad som verkligen hände i arbetslägren och vad som väntade alla judar som skickades i väg med tåg österut. Under tiden som Vrba planerade sin flykt förändrades hans drivkraft från att ha gällt sitt eget liv till att fokusera på att väcka den övriga världen. Tyvärr dröjde reaktionerna och tågen fortsatte att gå."
Den 11 september 2001 satt jag vid datorn (som vanligt) och fick ett mail från en väninna om terrorattacken. Därefter ägnade jag flera dygn åt att samtala (via nätet) med småbarns-föräldrar i USA om vikten av att inte låta barnen titta på TVn. Många av de ögon-vittnesskildringar jag fick ta del av kommer jag att bära med mig för alltid. Jag försökte att själv undvika TV-nyheterna, då jag vet att bilder kan skapa trauman även hos de som inte är omedelbart drabbade. Dock råkade jag ändå se filmsekvensen med den fallande mannen, vilket påverkade mig starkt.


Om Falling man kan man på förlaget läsa:

"Keith Neudecker står på en gata i New York. Han är täckt av smuts, glassplitter och blod, med någon annans portfölj i handen. Det är den 11 september 2001 och tvillingtornen har precis rasat. Keith har lyckats ta sig ner och ut på gatan och chockad söker han upp sin exfru och sin son. Tillsammans med dem försöker han bearbeta tragedin som så starkt präglat 2000-talets USA. Kring dessa tre personer spinner DeLillo en tät väv av dramatiskt laddade episoder och betydelsemättade motiv."

8 kommentarer:

  1. Har också sett att "Falling man" snart kommer i pocket. Och som jag har väntat var det inte en sekund för tidigt! ;)

    SvaraRadera
  2. Hoppas den är lika bra som vi förväntar oss.

    SvaraRadera
  3. Ja det får vi hoppas. Tyvärr läste jag på någon blogg idag (tror det var Bokmoster) minns inte säkert vilken. Att hon inte orkat läsa ut den ens. Låter inte lovande juhu.

    SvaraRadera
  4. Aj då, men hon kanske bara hade en dålig dag. Vi håller modet uppe :-)

    SvaraRadera
  5. Jag gillade den. Falling Man. Men hemskt, har också sett bilderna du skriver om. Med de fallande människorna: lätt att fastna i, utan att kunna förstå.

    SvaraRadera
  6. Ja Hermia, hela mitt inre slår liksom bakut när jag försöker sätta mig in i situationen. Sirener drar i gång i huvudet och jag vill bara skrika...

    SvaraRadera
  7. Bokmoster här! ;-) Ja, jag försökte verkligen med Falling man och det funkade alltså inte. Blev (konstigt nog, kanske) aldrig riktigt gripen och dialogerna upplevde jag som röriga och tröttsamma. Dålig dag? Tja, kanske det. Härligt ändå, att man kan tycka olika!

    SvaraRadera
  8. Ja visst är det tur att man tycker olika :-) Jag har inte testat boken ännu, men det ska bli intressant att jämföra upplevelser. Det du säger om dialogen låter ju tyvärr bekymmersamt...

    SvaraRadera