Bästa låten är Gente di mare

Min favorit genom tiderna är italienska Gente di mare från 1987. Logans låtar gillade jag också och Abba så klart.

En feministisk sommar - läsutmaning

Inspirerad av Feministbibliotekets Feministiska kanon vill jag utmana er att läsa feministisk litteratur i sommar. Har ni lust att vara med? Jag tänkte att vi i så fall håller på från juni till augusti. I slutet av varje månad skapar jag ett inlägg där alla kan posta sina länkar.

När det gäller litteraturen tänker jag att det vore kul att utgå från den kanon som finns hos Feministbiblioteket kombinerat med förslag från alla deltagare. Alltså, alla som vill vara med i läsutmaningen, och har tips på litteratur, skapar en egen lista utöver kanonlistan. Då kan vi få många tips hos varandra att välja mellan.

Är ni med?

Bästa Eurovision-låten

Eurovision är inte riktigt min grej, men har man en 11-åring måste man ju försöka hänga med lite. När jag var liten/ung tittade jag ju, åtminstone tills jag blev "för cool". I vilket fall, den här veckans bästa-fråga är helt enkelt att berätta om den allra bästa låten. Gärna med tillhörande minnen från när det begav sig.

Feministisk kanon - läsning pågår

Jag kikar in hos Feministbiblioteket lite då och då för att kolla in listan över Feministisk kanon. Ni har väl inte missat den? Jag försöker beta av listan i min egen takt, nu är det läge att kolla lite hur många jag läst. Jag rödmarkerar dem. 24 av 50 är lästa hittills, snart halvvägs. Och tre står olästa i bokhyllan, de får jag se till att läsa under året. Hur många har ni läst?

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)
1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)
1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist (Sverige)
1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)
1856 Hertha – Fredrika Bremer (Sverige)
1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)
1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)
1885 Pengar – Victoria Benedictsson (Sverige)
1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)
1910 Pennskaftet – Elin Wägner (Sverige)
1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)
1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)
1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)
1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna (Sverige)
1934 Kris – Karin Boye (Sverige)
1936 Mor gifter sig – Moa Martinson (Sverige)
1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren (Sverige)
1949 Det andra könet – Simone de Beauvoir (Frankrike)
1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)
1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)
1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)
1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)
1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)
1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)
1973 Fräls oss ifrån kärleken – Susanne Brøgger (Danmark)
1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)
1974 Häxringarna – Kerstin Ekman (Sverige)
1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)
1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)
1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall (Sverige)
1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)
1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)
1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)
1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)
1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)
1987 Bübins unge – Mare Kandre (Sverige)
1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)
1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)
1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)
1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)
1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)
1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)
1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)
1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)
1999 Ställd – Susan Faludi (USA)
2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)
2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg (Sverige)
2007 Bitterfittan – Maria Sveland (Sverige)
2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

Novell #19 - Till rum nitton

Doris Lessing har aldrig blivit min favorit trots att jag läst flera av hennes romaner (Den femte sanningen, Det femte barnet, Ben, ute i världen). Men, när jag nu läst henne i ett kortare format blir jag faktiskt rätt tagen. Jag ska definitivt ge henne några chanser till, Gräset sjunger står ju oläst i min bokhylla. Eller kanske jag ska satsa på hennes noveller i stället?

Till rum nitton handlar om Susan som lever ett välordnat medelklassliv tillsammans med maken Matthew och deras fyra barn. Trots tryggheten och stabiliteten är det hela tiden något som skaver i Susan, hon känner ett obetvingligt behov av ett eget rum, en vrå att dra sig undan i för att få vara ifred. I rum nitton på ett sjabbigt hotell finner Susan den ensamhet hon längtat efter, där kan hon sitta i en stol och bara vara.

Vem är egentligen Susan? Vad är det som händer med henne då vardagen blir hela hennes liv? Många frågor hopar sig hos mig då jag blir alltmer indragen, kanske t o m insnärjd i Susans liv under läsningen. På ett mästerligt sätt lyckas författaren gestalta Susans förlust av ett eget jag, av en intighet som blir närmast förlamande. Även i de stunder Susan agerar tämligen absurt har jag skrämmande nog lätt att förstå henne.

Lessing skildrar i Till rum nitton ett kvinnoöde som återkommer då och då i litteraturen. Associationerna går genast till Virginia Woolfs Ett eget rum och även till Hausfrau, som också handlar om en kvinnas leda i ett äktenskap utan närhet. Något i de här romanerna skrämmer och berör och jag har själv sett till att ha vrår i mitt hem som jag kallar mina.

TILL RUM NITTON
Författare: Doris Lessing
Översättare: Alva Dahl
Förlag: Novellix (2016)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Feministbiblioteket, Hannele

Till rum nitton har jag läst som en del i Ugglan & bokens läsutmaning Läs en novell II. Den här novellen uppfyller kriteriet att ha en siffra i titeln.