onsdag 20 augusti 2014
Fannys och Lottas dagar på Kulturkollo
Igår var det Fannys dag på Kulturkollo. Hon tipsade om crossoverlitteratur och berättade om favoriter på olika sätt. Idag är det Lottas dag, jag har allt kikat lite i förväg på vad hon kommer att presentera och då får jag lära mig mycket nytt. Tänk att det finns så mycket olika litteraturinriktningar. Hoppas det finns något för många av er att gilla på kollo.
Etiketter:
Bloggsnack
tisdag 19 augusti 2014
Falafelkungen är död
Falafelkungen är död av Sara Shilo, i översättning av Natalie Lantz, utgiven av Albert Bonniers förlag, 2014
En liten stad i norra Israel beskjuts konstant av katiusjaraketer. Och människornas vardagsliv avbryts av larm om att de ska uppsöka skyddsrum. Stadens falafelkung är död, han avled hastigt för sex år sedan. Falafelkungen var en man som kände stolthet över att utföra sitt arbete på allra bästa sätt, han visste exakt vad kunderna ville ha och gjorde sitt yttersta för att de skulle bli nöjda. På samma sätt tog han hand om sin fru och sina barn. Ingenting fattades dem. Förrän de lämnades make- och faderlösa.
I Falafelkungen är död skildras familjen Dadons liv en helt vanlig dag. Modern Simona är trött. Hennes liv förändrades i ett slag då maken dog. Tidigare var hon en älskad, omhuldad hemmafru, nu har hon ansvar för hela familjens försörjning. Simona orkar inte mer, i stället för att söka sig till skyddsrummet när larmet går lägger hon sig på en fotbollsplan och väntar på att allt ska ta slut. När maken dog var Simona gravid med tvillingar. För att skydda tvillingsönerna från att behöva växa upp utan en far låtsas hela familjen att den äldste brodern Kobi är far till pojkarna. Kobis liv är tufft, han arbetar på fabrik och har starka ryggsmärtor. Men han har ett mål. Han har sett en fantastisk lägenhet och han sparar alla pengar han kan för att kunna köpa den till familjen. Under tiden fantiserar han om att även kunna installera en hustru i lägenheten, kanske en norsk, rik kvinna. Alla barnens liv präglas av rädsla för terrorister och raketer. Pojkarna Dudi och Itzik lyckas fånga en falk som de försöker träna att attackera terrorister. Det blir dock inte riktigt så lätt som de tänkt sig. Systern Etti berättar sagor för småpojkarna Oshri och Chaim och längtar efter att lögnerna i familjen ska ersättas av sanningen.
Familjen Dadon är en familj i kris, präglad av en ohyggligt stor sorg. Fadern var den som höll allt samman, den som gav stabilitet. Utan honom rasar Simona ihop. Och samhället förväntar sig att hon klipper av sig håret och ägnar resten av sitt liv helt och hållet åt barnen. Inget stöd tycks finnas någonstans och förutom Simonas oerhörda sorg och den tunga bördan att försörja familjen regnar det dessutom raketer över staden.
I Falafelkungen är död skildras en familj med en bakgrund som inte så ofta framträder när landet Israel diskuteras. Familjen Dadon har marockanska rötter och kryddar sitt språk med mängder av arabiska uttryck. I Israel är de afrikanska judarna andra - eller kanske till och med tredje - klassens invånare. Finast är det att vara sabra, d v s född i landet. Relationen till de arabiska grannarna skildras med ambivalens. De som befinner sig på andra sidan gränsen skickar raketer, raketer som Kobi till sin häpnad upptäcker även kan slå ned i de arabiska byarna i Israel. Och trots allt tal om hur man skyddar sig mot arabiska terrorister förlitar sig Kobi på en arab när det gäller att förvara hans pengar.
Berättelsen om familjen Dadon är oerhört sorglig, samtidigt som texten är skriven med inslag av underfundig humor. Romanen är uppdelad i fyra delar vari läsaren får ta del av huvudpersonens tankar i en inre monolog. Kanske kan man säga att författaren inte riktigt lyckades få till en jämn kvalitet på de olika avsnitten, men sammantaget är Falafelkungen är död en mycket intressant och läsvärd debut.
En liten stad i norra Israel beskjuts konstant av katiusjaraketer. Och människornas vardagsliv avbryts av larm om att de ska uppsöka skyddsrum. Stadens falafelkung är död, han avled hastigt för sex år sedan. Falafelkungen var en man som kände stolthet över att utföra sitt arbete på allra bästa sätt, han visste exakt vad kunderna ville ha och gjorde sitt yttersta för att de skulle bli nöjda. På samma sätt tog han hand om sin fru och sina barn. Ingenting fattades dem. Förrän de lämnades make- och faderlösa.
I Falafelkungen är död skildras familjen Dadons liv en helt vanlig dag. Modern Simona är trött. Hennes liv förändrades i ett slag då maken dog. Tidigare var hon en älskad, omhuldad hemmafru, nu har hon ansvar för hela familjens försörjning. Simona orkar inte mer, i stället för att söka sig till skyddsrummet när larmet går lägger hon sig på en fotbollsplan och väntar på att allt ska ta slut. När maken dog var Simona gravid med tvillingar. För att skydda tvillingsönerna från att behöva växa upp utan en far låtsas hela familjen att den äldste brodern Kobi är far till pojkarna. Kobis liv är tufft, han arbetar på fabrik och har starka ryggsmärtor. Men han har ett mål. Han har sett en fantastisk lägenhet och han sparar alla pengar han kan för att kunna köpa den till familjen. Under tiden fantiserar han om att även kunna installera en hustru i lägenheten, kanske en norsk, rik kvinna. Alla barnens liv präglas av rädsla för terrorister och raketer. Pojkarna Dudi och Itzik lyckas fånga en falk som de försöker träna att attackera terrorister. Det blir dock inte riktigt så lätt som de tänkt sig. Systern Etti berättar sagor för småpojkarna Oshri och Chaim och längtar efter att lögnerna i familjen ska ersättas av sanningen.
Familjen Dadon är en familj i kris, präglad av en ohyggligt stor sorg. Fadern var den som höll allt samman, den som gav stabilitet. Utan honom rasar Simona ihop. Och samhället förväntar sig att hon klipper av sig håret och ägnar resten av sitt liv helt och hållet åt barnen. Inget stöd tycks finnas någonstans och förutom Simonas oerhörda sorg och den tunga bördan att försörja familjen regnar det dessutom raketer över staden.
I Falafelkungen är död skildras en familj med en bakgrund som inte så ofta framträder när landet Israel diskuteras. Familjen Dadon har marockanska rötter och kryddar sitt språk med mängder av arabiska uttryck. I Israel är de afrikanska judarna andra - eller kanske till och med tredje - klassens invånare. Finast är det att vara sabra, d v s född i landet. Relationen till de arabiska grannarna skildras med ambivalens. De som befinner sig på andra sidan gränsen skickar raketer, raketer som Kobi till sin häpnad upptäcker även kan slå ned i de arabiska byarna i Israel. Och trots allt tal om hur man skyddar sig mot arabiska terrorister förlitar sig Kobi på en arab när det gäller att förvara hans pengar.
Berättelsen om familjen Dadon är oerhört sorglig, samtidigt som texten är skriven med inslag av underfundig humor. Romanen är uppdelad i fyra delar vari läsaren får ta del av huvudpersonens tankar i en inre monolog. Kanske kan man säga att författaren inte riktigt lyckades få till en jämn kvalitet på de olika avsnitten, men sammantaget är Falafelkungen är död en mycket intressant och läsvärd debut.
Etiketter:
Bokrecensioner,
Krigsskildringar,
Litteratur Asien,
Recensionsböcker
måndag 18 augusti 2014
Tematrio - Snyftböcker
Mias bokhörna tipsade idag om ett jättebra tema för veckans tematrio - böcker som kräver många näsdukar (med hänvisning till allt som droppar från himlen). Jag fick leta lite i mina gömmor, men kom till slut på några tips. Nackdelen med temat är att det möjligen kan spoila så tänk på det innan ni läser mina och andras tips. Berätta om tre snyftböcker!
Jag gråter i ärlighets namn ganska ofta när jag läser och snyftläsandet fyller nog en rätt bra funktion för mig. Ibland gråter jag över världens tillstånd och ibland över händelser som drabbar enskilda huvudpersoner. Här kommer tre riktiga snyftare.
1. Just nu läser jag och gråter till Sagas bok av Elsie Johansson. Dels gråter jag över hur svårt det kan vara med lögner och tystnader i familjer, dels gråter jag över hur fint författaren skildrar att den vuxne måste ta hand om och älska barnet inuti sig. Augustpris!
2. När jag läste Revolutionsskrivarna av Nawal El Saadawi grät jag mest hela tiden. Boken speglar en verklighet där kvinnornas situation är så eländigt bedrövlig att jag helt enkelt blir förtvivlad.
3. I Brickensviten av Vibeke Olsson händer det en del saker som gör att jag djupt sörjer med Bricken. Hennes liv är fyllt av både sorg och glädje - precis som de flestas är.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Jag gråter i ärlighets namn ganska ofta när jag läser och snyftläsandet fyller nog en rätt bra funktion för mig. Ibland gråter jag över världens tillstånd och ibland över händelser som drabbar enskilda huvudpersoner. Här kommer tre riktiga snyftare.
1. Just nu läser jag och gråter till Sagas bok av Elsie Johansson. Dels gråter jag över hur svårt det kan vara med lögner och tystnader i familjer, dels gråter jag över hur fint författaren skildrar att den vuxne måste ta hand om och älska barnet inuti sig. Augustpris!
2. När jag läste Revolutionsskrivarna av Nawal El Saadawi grät jag mest hela tiden. Boken speglar en verklighet där kvinnornas situation är så eländigt bedrövlig att jag helt enkelt blir förtvivlad.
3. I Brickensviten av Vibeke Olsson händer det en del saker som gör att jag djupt sörjer med Bricken. Hennes liv är fyllt av både sorg och glädje - precis som de flestas är.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Etiketter:
Tematrio
Min dag på Kulturkollo

Etiketter:
Bloggsnack
söndag 17 augusti 2014
Värmland på Kulturkollo
Idag tipsar jag om Värmlandslitteratur och lottar ut En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf på Kulturkollo. Se till att ni har en chans att vinna den här fina romanen om kärlek som övervinner allt.
Etiketter:
Bloggsnack
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)