lördag 17 oktober 2026

Den makalösa familjen Forsyte


Jag skriver inte så ofta om serier och filmer jag tittar på, men vissa måste ju omnämnas - av mer eller mindre bra anledningar. John Galsworthy tilldelades Nobelpriset i litteratur 1932 med motiveringen "för den förnäma skildringskonst, som i The Forsyte Saga uppnått sitt högsta uttryck". Tyvärr har jag inte läst böckerna, men de finns naturligtvis på min enorma lista över böcker jag verkligen vill läsa.

Jag såg den första - svartvita filmatiseringen - när jag var ung och minns framför allt karaktären Fleur. Dessutom har jag sett TV-serien från 2002 och den är verkligen fantastisk! Jag kan verkligen inte påstå att den nya filmatiseringen Den makalösa familjen Forsyte håller samma kvalitet, men den är ändå underhållande. Jag måste erkänna att jag framför allt stör mig på skådespelarnas utseenden - de är alldeles för snygga. Dessutom läggs fokus på andra intriger och personer än i serien från 2002, men möjligen följer den nya versionen böckerna på ett annat sätt. Att Susan Hampshire, som spelade Fleur 1967, är med är förstås ett stort plus. 

Andra säsongen har precis släppts och jag kommer nog att se om första säsongen under helgen som förberedelse. 

fredag 16 oktober 2026

Augustpriset - gissningar och önskningar


Jag tycker alltid att det är svårt att gissa vilka som kommer att bli nominerade till Augustpriset, dels för att jag kanske inte läst nog mycket svenskt nyutkommet, dels för att jag har dålig koll på vad någon annan är jag själv tycker om böckerna. Ändå känner jag mig så klart manad att bidra med lite åsikter ;) Jag håller mig till kategorin skönlitteratur.

Judas hågkomster av Niklas Rådström kom ut i våras och är för mig en given Augustpriskandidat. Författaren är i mitt tycke en av våra allra största! Romanen är stillsamt, poetiskt och vackert skriven om några av världshistoriens mest omvälvande, storslagna händelser. 

Många "författarinnor" har senaste året skrivit om äldre kvinnors livsvillkor, bl a Christine Falkenland i Författarinnan (som dock p g a utgivningsdatum, så vitt jag kan förstå, inte kan nomineras i år), Inger Edelfeldt i Skönheten och Karolina Ramqvist i Nattsäsong. Både Skönheten och Nattsäsong är språkligt exakta, eleganta och intelligenta, och skildrar psykologiska skeenden med många nyanser. Kanske blir någon av dem nominerade. Eller varför inte båda.

Therese Bohman valde i stället att skriva om en ung huvudperson, förskolepedagogen Emma och hennes nya "väninna" influencern Alice, i romanen Kapitalet. Överraskande, minst sagt skruvade handlingar och vändningar lyfter den här närmast thrillerliknande samtidsskildringen.

Jag har inte läst Ultravåld av Tone Shunneson och har därför svårt att avgöra om den ”bara” är en snackis eller en snackis med Augustpriskvalitet. Spännande att se om den blir nominerad.

Fotografens skugga av Agnes Lidbeck var mitt första möte med författaren och närmast golvade mig med sin gestaltning av familjerelationer, lögner och hyckleri. Alltså på den nivån att jag t o m störde författaren mitt i frukosten på hotellet för att uttrycka min beundran. Den här romanen skulle jag gärna vilja se nominerad. 

En av mina personliga favoriter under året är Kejsarens ansikte av Elin Boardy, en roman som fått alldeles för lite uppmärksamhet och rätt märklig kritik. I mitt tycke är boken en oerhört engagerande berättelse, som skildrar en tid med andra värderingar och livsstilar. 

Det underjordiska biblioteket av Hanna Nordenhök är en postapokalyps, som jag läste snabbt, med andan i halsen och tryck över bröstet. Det är en berättelse att drabbas av. Texten är poetisk, rytmisk och innehåller ett enda onödigt ord. Nominering tack!

Till bubblare vill jag utnämna debutromanen Det sjön ser av Susanne Hugosson, en ljuvlig, lågmäld och finstämd berättelse om vänskap och vardagsliv i Västerbotten. 

Jag avslutar det här lite spretiga inlägget med ytterligare en roman som jag tycker är en given kandidat till Augustpriset: Den oduglige av Tomas Bannerhed. Författaren tilldelades Augustpriset 2011 för sin debutroman Korparna och Den oduglige är faktiskt lika bra. Ett vackert, innerligt och gripande porträtt av en som inte höll måttet. 

torsdag 15 oktober 2026

Döda trakten/Kvinnor i revolt


I somras läste jag Döda trakten/Kvinnor i revolt av Monika Fagerholm inför Litteraturfestivalen på Mårbacka. Tyvärr missade jag författarens framträdande, men jag är nöjd över att jag äntligen har läst en av författarna på min lista över välkända olästa författare. Dessutom gav läsningen mersmak. Romanen tilldelades Finlandiapriset i skönlitteratur 2025.

18-åriga Alice flyttar från sin ensamstående mamma och syster på landsbygden till pappa Max och styvmamman Siri, till dockhuset i förorten. I dockhuset finns två halvbröder, bl a den unge "Prinsen" som är sanslöst egocentrisk och bortskämd. Styvmodern Siri är åtminstone i sina egna ögon både radikal och feminist, men framstår kanske mer som en "borgarbracka", om än en beläst sådan. Tiden är 1976-77 och hela världen är öppen för den som vill och vågar upptäcka. Alice tar bussen in till centrum, går i skolan, får både vänner och en pojkvän och går på spännande fester. Tiden kallas "istiden" och åren påstås vara ”de fredligaste efterkrigsåren”. Revolutioner pågår dock på olika ställen: andra karaktärer som förekommer i boken är den svårbegripliga Honecker och Ulrike Meinhof.

Kanske kan man helt enkelt beskriva Döda trakten/Kvinnor i revolt som första delen i en uppväxttrilogi, men den innehåller ju så ofantligt många lager att den är svår att kategorisera och beskriva. Inledningsvis uppfattar jag texten och strukturen som svårgenomtränglig, det tar tid för mig att bli vän med författarens alla upprepningar och cykler. Men det finns också något närmst magiskt i språket som suger in läsaren i berättelsen och skapar ett enormt engagemang. Väntar ivrigt på fortsättningen ...
DÖDA TRAKTEN/KVINNOR I REVOLT
Författare: Monika Fagerholm
Förlag: Albert Bonniers (2025)

tisdag 13 oktober 2026

Tisdagstrion - Indien


Veckans Tisdagstrio med temat Indien hos Mina skrivna ord var för en gångs skull inte så svår. Jag har läst och framför allt älskat en hel del indiska författare/böcker. 


Jhumpa Lahiri
är en en amerikansk författare av indisk/bengalisk härkomst. Författaren skriver i hög grad om andra generationens amerikanska indier, en grupp som ofta har avancerade akademiska utbildningar, men ändå marginaliseras i samhället. Jhumpa Lahiri tilldelades Pulitzerpriset år 2000 för Den indiske tolken.

Novellsamlingen Främmande jord innehåller fem noveller och en kortroman, vari författaren skildrar välutbildade indiska invandrarfamiljer i USA. Under ytan finns spänningarna mellan hemlandets traditioner och det nya landets krav på anpassning. I olika livssituationer blir de här konflikterna mer tydliga och författaren gestaltar mycket lyhört huvudpersonernas längtan efter tillhörighet. Fokus i alla novellerna ligger på det individuella känslolivet. Berättelserna skildrar lågmält och nyanserat hur exilproblematiken gestaltar sig under olika perioder i livet. Man kan ana att huvudpersonerna på olika sätt brottas med ett visst främlingskap och en kulturell rotlöshet. 

Titelnovellen "Främmande jord" är min favorit i samlingen. Här skildras hur familjerelationerna förändras i samband med födelse och död. Rumas mor avled när Rumas son var liten och nu är Ruma återigen gravid. Hennes make har ett arbete som innebär att han är hemifrån en del och Ruma leker med tanken att be sin far komma och bo hos dem. Enligt traditionen är det självklart att fadern flyttar till något av sina barn då hans hustru avlider. Ruma har tidigare utbildat sig och levt som en modern, självständig kvinna. När hennes mor dör och hon själv blir mor återvänder hon dock i allt högre grad till de indiska sedvänjorna. Hennes far har däremot, sedan han blev änkling, kommit att i högre grad anpassa sig till amerikanska vanor och han blir nu bekymrad när han ser sin dotter bli allt mer osjälvständig.

Sankmark (översättning av Meta Ottosson) från 2014 är en episk roman som sträcker sig över flera generationer och utspelar sig både i Indien och USA. Jag har beskrivit romanen som "en riktig bok" och med det menar jag att den belyser relationen mellan den lilla människans inre och de stora världsfrågorna. En riktig bok måste engagera läsaren, beröra på djupet och efterlämna en upplevelse av att ha fått ny insikt, en djupare förståelse av vad det innebär att vara människa. 

De två bröderna, Subhash och Udayan, växer upp i 1960-talets Calcutta, i ett Indien som blivit självständigt från den brittiska kolonialmakten. Många indier lever dock i misär, vilket utgör en grogrund för revolutionära rörelser. Den yngre brodern Udayan är redan som barn upprorisk och äventyrlig, medan den äldre brodern Subhash är försiktig och mer anpasslig. Udayan ansluter sig tidigt till den maoistiska gerillarörelsen Naxaliterna och genomför en del uppdrag åt rörelsen. Subhash håller sig undan de politiska aktiviteterna och fokuserar i stället på sina studier, vilket leder honom till en akademisk karriär i USA. En tragedi inträffar dock som förändrar livet för hela familjen och kommande generationer.

Salman Rushdie är en produktiv författare, som trots detta kanske är mest känd för sin roman Satansverserna och händelserna i samband med, och som konsekvens av, denna utgivning. Hans bästa - kanske faktiskt väldens bästa - roman är dock Midnattsbarnen (översättning av Cai Melin och Hans Berggren). Romanen är Bookerprisets mest hyllade roman och har tilldelats inte mindre än tre Booker-priser (Winner 1981, Booker of Bookers 1993, Best of the Booker 2008). 

Den 15 augusti år 1947 blir Indien självständigt och under dygnets första timme föds 1001 barn med magiska gåvor. Dessa är de så kallade midnattsbarnen och romanens berättare, Saleem Sinai, föds först av dem. Om honom uttalas många profetior och han får en unik roll i landets historia. Berättelsen börjar dock två generationer innan Saleems födelse, när hans morfar, doktor Aadam Aziz, slår näsan i marken och bestämmer sig för att aldrig mera tillbe någon gudom. Därefter får läsaren vara med när Aadam, i egenskap av läkare, kallas till Saleems blivande mormor Naseem för att om och om igen undersöka alla hennes skadade och/eller värkande kroppsdelar genom ett hål i ett lakan. Ljuv kärlek uppstår och äktenskap ingås. Berättelsen för oss därefter vidare på vindlande stigar genom Indiens historia och geografi.

Midnattsbarnen är en allegori över Indiens och Pakistans historia skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infallsrikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje. 

Arundhati Roy tilldelades 1997 Bookerpriset för sin roman De små tingens gud (översättning av Gunilla Lundborg). Berättelsen kretsar kring en välbärgad familj i Kerala och dess sönderfall. Tvillingarna Rahel och Estha råkar ut för en mycket tragisk händelse i barndomen, varefter familjen splittras. Tvillingarna separeras från varandra och växer upp med bestående traumatiska symtom. Romanen är skriven på ett alldeles fantastiskt språk, med mantraliknande upprepningar och nykonstruerade ord. 

Den efterlängtade andra romanen - Den yttersta lyckans ministerium (översättning av Peter Samuelsson) - handlar inledningsvis om ett barn med oklart kön, som senare utvecklas till en transkvinna. Hon förskjuts av fadern, tvingas flytta och försörja sig som prostituerad. Senare i livet flyttar hon till en begravningsplats i Delhi och skapar en plats som välkomnar samhällets utstötta. En annan central del av romanen skildrar en kärlekshistoria mellan Musa, en kashmirisk separatist, och Tilo, en ung kvinna som älskas av många. Deras relation utvecklas under svåra omständigheter och präglas av personliga tragedier och offer. Många olika röster hörs i boken, som gestaltar fattigdom, förtryck, konflikter, och den ständiga kampen för frihet. Sammantaget är Den yttersta lyckans ministerium en grandios roman som utmanar föreställningar om hur en berättelse "ska" berättas, det är en roman med storhetsvansinne som rymmer allt som är viktigt i livet.

Författarens självbiografi Mitt skydd och min storm (översättning av Peter Samuelsson) - på engelska Mother Mary Comes to Me - utkom på svenska 2025 och påminner i hög grad om hennes romaner; handlingen är till brädden fylld av drastiska beslut, dramatiska händelser, intressanta personer och en vildsint längtan efter frihet från förtryck. Porträttet av modern är både lyhört och fängslande, och deras relation ger en begriplig bakgrund till Arundhati Roys utforskande och passionerade inställning till livet. 

söndag 11 oktober 2026

Banned Books Week Sverige - William Golding

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

William Golding tilldelades Nobelpriset i litteratur 1983 ”för hans romaner som med den realistiska berättarkonstens åskådlighet och med mytens mångtydiga allmängiltighet belyser mänskliga villkor i dagens värld”. 

Författarens mest kända roman - Flugornas herre - handlar om en grupp pojkar, som överlever en flygkrasch och tvingas leva, utan några vuxna, på en liten ö. Pojkarna försöker skapa ett sätt att överleva på ön, men snart uppstår en maktkamp mellan två av ledarna. Skräcken för öns vilddjur växer, vilket skapar kaos och fokus på behovet av starka jägare, snarare än demokratiska beslut. Rädslan, den totala friheten och bristen på trygghet och struktur lockar fram våldsamma attacker och gränslös grymhet.

Romanen visar tydligt hur rädsla kan utnyttjas av tyranner för att tillskansa sig makt, och ställer frågor om den mänskliga naturen och om vad som händer när all kontroll försvinner. 

Flugornas herre har diskuterats och kritiserats sedan den gavs ut 1954. I USA har boken vid upprepande tillfällen plockats bort från skolbibliotek, med hänvisning till våldet och att romanen skildrar människans natur på ett negativt sätt. I Toronto i Kanada bedömdes romanen vara rasistisk (den innehåller n-ordet) och plockades bort från skolorna av den anledningen. 2024 var Flugornas herre en av ett mycket stort antal böcker, som plockades bort från skolorna i ett distrikt i Florida, med anledning av en delstatslag som styr hur sex får behandlas i skolmiljön.

En smakbit ur Vera


Senaste veckan har varit rätt bedrövlig. Sedan jag gick i pension har jag haft covid, dragit ut en tand och gjort gastroskopi. På gastroskopin blev jag totalt sönderstucken i båda armarna och dessutom sprutades det lugnande medlet in i armen och inte in i en ven. Har nu ont överallt och känner mig rätt gnällig. MEN de GODA nyheterna är att man inte såg några tecken på cancerceller i magsäcken. Får svar på alla prover om drygt en vecka. 


Tänkte läsa några av författarna i Nobelkommittén inför utdelandet av nobelpriset i december och börjar lite slumpmässigt med romanen Vera av Anne Swärd. En bit in är jag mållös över att jag missat den här författaren tidigare, och själaglad över läsningen. Inledningen är dramatisk så det förslår och jag gissar att detta kommer att vara en roman med extra allt. 

Mer smakbitar finns som vanligt hos Mias bokhörna.
När jag mötte Ivan första gången var jag sexton och ett halvt och hade hela livet bakom mig. Jag kommer aldrig att bli äldre än jag var då. Det var i en trappa på Vitemölla badhotell ett par veckor efter att jag anlänt, jag passerade honom och av en outgrundlig anledning lät jag min hand nudda hans ljusa skrynkliga linnebyxor.
...

Han hade tre tyger att välja mellan, Ivan beställde en klänning i varje och ett laxrosa nattlinne i Bembergsiden, några ljusblå benkläder och en underklänning av finaste blanktyg. Aldrig hade jag känt något så lent mot min kropp, kände mig nästan naken, måste låta handen glida ner över det glatta tyget för att försäkra mig om att jag inte var det. Jag hade aldrig tidigare haft någonting nytt, uppsytt bara åt mig – inget som inte redan var både använt och återanvänt, urvuxet, trådslitet, lappat, avlagt och sedan omsytt. Aldrig haft så fina klänningar, och ändå … jag saknade känslan av andras kroppar i dem, att tyget nötts inifrån av mina systrar före mig.

lördag 10 oktober 2026

Banned Books Week Sverige - Mary Shelley


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Mary Shelleys Frankenstein gavs ut redan 1818 i Storbritannien och räknas ofta som den första science fiction-romanen. Huvudpersonen Victor Frankenstein är en modern, ung vetenskapsman som söker svaret på den största av alla frågor; den om livets uppkomst. Han studerar naturfilosofi med en sällan skådad frenesi och passion och hans experimenterande leder honom till den makalösa bedriften att skapa liv. Den varelse Frankenstein skapar väcker dock endast fasa hos honom. Medan han lyckats med att skapa liv, har han misslyckats med att skapa något vackert. Varelsen är oerhört ful, ihopsatt av olika likdelar som han är. Han är dessutom ofantligt stor. Frankenstein flyr från sin skapelse och upptäcker till sin lättnad när han återvänder hem att den försvunnit. Snart inträffar dock andra händelser som vittnar om att varelsen existerar och vill ha kontakt med sin skapare.

Frankenstein har förbjudits flitigt sedan den kom ut, ofta med religiösa motiv. Den har ansetts vara blasfemisk utifrån att huvudpersonen ”spelar gud” genom att skapa liv. I vissa skolor i USA har boken dessutom ifrågasatts utifrån sitt ”skräcktema”.

Banned Books Week Sverige - Astrid Lindgren


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren är en av författarens mest populära böcker. Berättelsen handlar om bröderna Karl och Jonatan, som båda dör unga och därefter återförenas i landet Nangijala. Där tvingas de kämpa för sin frihet och strida mot den onde tyrannen Tengil. Teman som skildras är syskonkärlek och nödvändigheten att visa mod och kämpa för det som är viktigt.

Bröderna Lejonhjärta var förbjuden i det forna Tjeckoslovakien ­eftersom den ansågs ­inspirera befolkningen till att göra uppror mot makten. Boken spreds dock underjordiskt och läsning av den var en aktiv upprorshandling.

fredag 9 oktober 2026

Banned Books Week Sverige - Art Spiegelman


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Pulizerprisvinnande Maus av Art Spiegelman är en välkänd klassisk serieberättelse om förintelsen. Författaren föddes i Sverige av polskjudiska föräldrar och växte därefter upp i USA. Maus handlar om författarens egna föräldrar, som led svårt under andra världskriget. I boken gestaltas de olika "raserna" som olika djur, judarna är tecknade som möss, tyskarna som katter och polackerna som grisar. Inte rättvist mot djuren kan man tycka, men mycket åskådliggörande i sin enkelhet.

Maus har förbjudits i olika länder och av olika orsaker. I vissa stater i USA har den förbjudits på grund av grovt språk och nakenhet och i Ryssland får den inte säljas på grund av att den har en svastika på omslaget. 

Banned Books Week Sverige - Pearl S Buck


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Pearl S Buck föddes 1892 i West Virginia, men växte upp i Kina som dotter till kristna missionärer. För många läsare i väst var hennes verk deras första möte med Kina och romanerna handlar ofta om kinesiska bönders vardagsliv. Romanen Den goda jorden förbjöds dock i Kina på order av Mao Zedong, utifrån att den ansågs vara för kritisk och realistisk. I Kina eftersträvades en idealiserad bild av de revolutionära bönderna. 

Pearl S Buck tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938 med motiveringen ”för rika och äkta episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och för biografiska mästerverk”.

Den goda jorden blev en bästsäljare i USA i början av 1930-talet och den tilldelades Pulitzerpriset 1932. Romanen handlar om den fattige bonden Wang Lungs väg till att bli en rik jordägare med såväl hustru, som konkubin. Romanen är framför allt intressant utifrån sin skildring av relationer mellan makar och mellan föräldrar och barn. Släktskap är viktigt och barn måste ta hand om och visa sin åldrande föräldrar tillbörlig respekt. Trots att sönerna är de viktiga för släktens framtid är dock Wang Lung kanske mest förtjust i sina döttrar.

I samband med oroligheter i Kina flyttade Pearl S Buck permanent tillbaks till USA i mitten av 30-talet.  Förutom sitt skrivande ägnade hon åt att kämpa för kvinnors och minoriteters rättigheter. Hon skrev om asiatiska kulturer och blev särskilt känd för sina insatser för adoption av barn av asiatiskt ursprung.

torsdag 8 oktober 2026

Nobelpriset tilldelas Anne Carson

Foto: Jay Dixit

En av kvinnorna på min önskelista - Anne Carson - tilldelas årets nobelpris med motiveringen: ”för hennes djärva och infallsrika verk som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen”. Det är ett spännande val, men även ett val av en författare som skriver för ett fåtal. Till skillnad från de andra kvinnorna på min önskelista är hon inte särskilt lättillgänglig. Hos mig väcker det nyfikenhet och drivkraft att förstå, men hon är inte en författare jag bara läser så som jag läser annan litteratur. Anne Carsons texter behöver jag snarare undersöka.


Jag har tidigare läst Norma Jeane Baker av Troja, en bok som väver samman sköna Helenas och Marilyn Monroes livsöden. Boken går inte att enkelt kategorisera, här blandas lyrik, drama och "fackprosa" till en mycket speciell, alldeles egen konstform. Den som inte är oerhört beläst och bevandrad i allt från grekisk mytologi, via Marilyn Monroes liv, till psykoanalytiska teorier av Jacques Lacan behöver läsa översättarens efterord först. Det är mycket informativt och ger djup åt läsningen. 

Anne Carson utgår i texten från Euripides drama Helena, där det inte är den verkliga sköna Helena som rövas till Troja, utan en skenbild. Hon väver dessutom samman sköna Helenas och Marilyn Monroes liv och låter dem symbolisera alla dessa "fresterskor" som i evig tid utsatts för övergrepp och förvanskningar. De män som gestaltas (alla män?) är krigshetsande våldsverkare, vissa avsnitt i boken innehåller lektioner i krigshistoria.  

Läsning av den här texten ger en fördjupad förståelse för, och upplevelse av, det förtryck kvinnor levt under i tusen och tusen år. Den här texten är verkligen inte likt något annat jag läst, men kärnan är ändå inte så svår att förstå.
”Att bli tagen med våld

är Helenas historia,

Persefones,

Norma Jeanes,

Trojas.

Krig är sammanhanget

och Gud är en pojke.”
NORMA JEANE BAKER AV TROJA
Författare: Anne Carson
Översättare: Lars-Håkan Svensson
Förlag: Ellerströms (2021)

Banned Books Week Sverige - Vladimir Nabokov


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Lolita av Vladimir Nabokov är skriven på engelska, men gavs ut 1955 i Frankrike utifrån oro att boken skulle censureras. Som väntat förbjöds boken både i Frankrike och England utifrån att den ansågs vara obscen och pornografisk. 

I korthet handlar romanen den om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse och den består av huvudpersonens dagboksanteckningar från fängelset, där han sitter i väntan på en mordrättegång. Humbert skriver för att rättfärdiga sitt liv och hans skönmålningar och falsifikationer är minst sagt makalösa. Humberts värld befolkas av demoniska nymfetter, som förför och förgör. Hans längtan efter beröring från en nymfett är så stark att han inte skyr några medel att nå sitt mål.

Det här är den enda roman jag läst som verkligen ger pedofilen/sociopaten ett ansikte och en själ. Det är oerhört intressant, och provocerande, att sätta sig in i Humberts inre värld, en värld där han är offret, den som sviks och överges. Han beskriver sin längtan, sin besatthet och sin kärlek, Lolitas upplevelser har han ingen förmåga att sätta sig in i. Den känslokyla Humbert visar, och oförmågan att förstå vad det innebär för Lolita att hennes mor dött, är total. Inte ens vid de tillfällen han slår Lolita finns några tankar kring hur detta påverkar henne. Som läsare vistas man i huvudet på en pervers individ och verkligheten tolkas genom dennes erfarenhetsvärld. Kontroversiellt, men oerhört skickligt!

onsdag 7 oktober 2026

Nobelprisspekulationer 2026


De senaste åren har andelen kvinnliga författare som tilldelas Nobelpriset ökat markant, det gör mig nöjd och glad. Jag har däremot inte varit i närheten av att gissa rätt på många år, kanske beroende på att jag envisas med att gissa på mina egna favoriter. Och det gör jag i år också. 

Lägst odds på Betsson har i nuläget kinesiska Can Xue, som jag inte har läst men faktiskt är nyfiken på. Som tvåa ligger en av mina favoriter, Anne Carson, och på tredje plats ligger australiensiske Gerald Murnane. Tyvärr har jag (fortfarande) inget att säga om honom annat än att det väl vore på tiden med en ny pristagare från just Australien. César Aira, som jag i alla fall läst, har seglat upp på en femte plats och ytterligare några platser längre ner finns en annan av mina favoriter, Jamaica Kincaid. Först ganska långt ner på listan kommer mina manliga favoriter, Salman Rushdie och Colm Tóibín. Marilynne Robinson finns konstigt nog inte med på listan, nog borde hon vara en tänkbar pristagare? Påbörjar nu omläsning av första boken i hennes Gileadsvit så hon kan läggas till på min önskelista nästa år. Och ja, fler böcker av Nina Bouraoui ska också läsas, hon MÅSTE ju förr eller senare tilldelas priset.

Här är min lista över önskade kvinnliga nobelpristagare:

Foto: Luis Mora

Kanadensiska Margaret Atwood skriver samhällskritisk litteratur som fokuserar på kvinnors villkor. Hennes intriger är ofta dubbelbottnade och texterna lockar till sträckläsning. I Tjänarinnans berättelse/The Handmaid's Tale och uppföljaren Gileads döttrar har religiösa extremister tagit över och kvinnan har reducerats till en barnalstrande varelse utan egen vilja och tankeförmåga. Alias Grace är en ovanlig deckare där den unga pigan Grace Marks döms till fängelse för medhjälp till ett dubbelmord. Efter 30 år benådas hon, men var hon skyldig eller ej? Den postapokalyptiska Maddaddam-trilogin (Oryx och Crake, Syndaflodens år, Maddaddam) utspelar sig i en tänkt framtid där vetenskap utan etik till slut orsakat en ny syndaflod. Endast ett fåtal människor har överlevt, medan ett antal nya varelser befolkar jorden. I Penelopiaden återberättar Atwood den äventyrsfyllda myten om Odysseus, sedd utifrån ett kvinnligt perspektiv. Hösten 2024 lyssnade jag på Margaret Atwood i Stockholm, oförglömligt!


Jamaica Kincaid växte upp med sin mamma på ön Antigua, som då var en brittisk koloni. Hennes texter genomsyras av uppväxten, hon skriver ofta om livet på Antigua och de (post-)koloniala livsvillkoren, och hon skriver om relationen mellan mödrar och döttrar. Förra helgen tilldelades hon Bokmässans litterära pris Sjöjungfrun och intervjuades på scenen av Jessica Gedin. En fantastisk upplevelse! Jamaica Kincaid skriver om komplicerade huvudpersoner, som det inte är så lätt att varken förstå eller tycka om. De är präglade av förtryck och upplevda svek, och har utvecklat kompromisslösa personligheter. Både Annie John och Lucy är oerhört fängslande berättelser, texten är avskalad, lättläst och osentimental, samtidigt som vartenda ord är noggrant utvalt för att förmedla en hel värld av känslor. Makalöst bra! 

Eget foto

Arundhati Roy erhöll 1997 det prestigefulla Bookerpriset för sin roman De små tingens gud. Därefter fick vi vänta 20 år på en ny roman, Den yttersta lyckans ministerium.  I mellantiden skrev författaren politiska texter och ägnade sig åt kamp för miljön och de utsatta i sitt hemland. Ofta citeras dessa fantastiska ord: "En annan värld är inte bara möjlig, hon är redan på väg. Under en lugn dag kan du, om du lyssnar noga, höra henne andas." I samband med den nya romanen besökte Arundhati Roy Bokmässan. Jag lyssnade, blev star stuck och fick boken signerad. På seminariet sa hon bland annat: "There is no such thing as a crowd. Everybody has a name". Förra årets självbiografi Mitt skydd och min storm påminner i hög grad om hennes romaner, till brädden fylld av drastiska beslut, dramatiska händelser, intressanta personer och en vildsint längtan efter frihet från förtryck. Det är nog minimal sannolikhet att Nobelkommittén kommer att tilldela Arundhati Roy Nobelpriset, men hon hör ändå hemma på min lista.

Eget foto

Elizabeth Strout är en amerikansk författare, ursprungligen från Portland i Maine, som hittat en stor publik i Norden. Hennes romaner är både prisade och oerhört populära bland läsare. Pulizerprisade genombrottsromanen Olive Kitteridge blev även en populär miniserie på HBO. Elizabeth Strout skriver lyhörda, lågmälda och osentimentala romaner om familjerelationer, människor i glesbygd, människor som lever utsatta, torftiga liv. Hennes svit om Lucy Barton består av fem älskade böcker (Mitt namn är Lucy Barton, Vad som helst är möjligt, Åh William!, Lucy vid havet, Berätta allt). Böckerna om Lucy Barton gestaltar utsatthet, försoning, rädslor, längtan och kärlek i alla dess former. Den senaste romanen The Things We Never Say är tyvärr inte översatt ännu, men kommer att ges ut på svenska nästa år. I somras lyssnade jag på Elizabeth Strout i Oslo och lyckades få en bok signerad. Elizabeth Strout som Nobelpristagare skulle glädja oerhört många läsare. 

Eget foto

Kim Thúy blev omedelbart en favoritförfattare när jag läste Ru, den första av hennes romaner som översattes till svenska. Romanens berättare, liksom författaren, lämnade Vietnam som båtflykting i slutet av 70-talet. I korta, icke-kronologiska avsnitt får läsaren ta del av barndomen i Vietnam, den ohyggligt skrämmande flykten, olidliga umbäranden i flyktingläger, ankomsten till en helt ny värld och livet i exil. Ramberättelsen i Mãn är delvis samma som i Ru, men känslan i berättelsen är mindre sårig och fokus ligger på kärlek i alla dess former. Även Vi skildrar krig, flykt och exil, här ligger fokus på utmaningar i det nya landet. I Kim Thúys romaner får läsaren ta del av handlingen i olika fragment, nutid i väst och dåtid i hemlandet. Skildringar av ohyggliga upplevelser i samband med krig och flykt är hjärtskärande, samtidigt som här inte finns ett uns av sentimentalitet. Få författare lyckas kombinera smärta och skönhet som Kim Thúy. Hennes texter är sällsamt vackra, anspråkslösa och sakliga. Lågmält och exakt skapar hon bilder fyllda av röster, ljud, smaker, dofter, färger, känslor. Kim Thúys prosa är genreöverskridande och skulle lika gärna kunna kallas poesi. Hon besökte Bokmässan i år, äntligen fick jag lyssna på henne i r l!

Foto: Jay Dixit

Anne Carson
är en kanadensisk författare, poet, översättare och professor i klassiska språk. Hon är mångfaldigt prisbelönad för sitt originella författarskap som väver samman samtida och antika myter. Till skillnad från ovan nämnda författare är Anne Carson inte särskilt lättillgänglig, vilket hos mig väcker en stark drivkraft och önskan att förstå. Jag har läst Norma Jeane Baker av Troja, en bok som väver samman sköna Helenas och Marilyn Monroes livsöden. Boken går inte att enkelt kategorisera, här blandas lyrik, drama och "fackprosa" till en mycket speciell, alldeles egen konstform. Läsningen gav dock en fördjupad förståelse för, och intensiv upplevelse av, det förtryck kvinnor levt under i tusen och tusen år. 

”Att bli tagen med våld

är Helenas historia,

Persefones,

Norma Jeanes,

Trojas.

Krig är sammanhanget

och Gud är en pojke.”

Banned Books Week Sverige - Stephen King


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Stephen Kings debutroman Carrie, om en mobbad flicka med övernaturliga krafter, blev hans genombrott 1974 i USA. Läsåret 2024/2025 var Stephen King den mest förbjudna författaren i amerikanska skolor, med totalt 206 fall av bokförbud. Orsaken till att just Carrie drabbas av censur beskrivs vara att den innehåller våld och olämpliga sexuella scener samt att skildringen av den religiösa mamman ses som anti-kristen. 

Carrie handlar om en olycklig tonårig flicka, som utsätts för brutal mobbing av jämnåriga i skolan. Hemmet styrs med järnhand av modern, som är en religiös fanatiker. Carrie upptäcker att hon har övernaturliga krafter och vid ett synnerligen vidrigt angrepp från skolkamraterna kan hon inte längre kontrollera dessa. Hämnden blir skoningslös. 

tisdag 6 oktober 2026

Tisdagstrion - Regn


Veckans Tisdagstrio med temat Regn hos Mina skrivna ord tvingade mig att leta länge bland gamla inlägg efter böcker med för mycket eller för lite regn. 


Jaktturen av Agnès Desarthe handlar om en jakt med komplikationer. Huvudpersonen Tristan, som egentligen inte alls vill döda några djur, råkar skadskjuta en kanin, samtidigt som en storm hastigt närmar sig byn. Kontrasten mellan de dramatiska yttre handlingarna med jordras, våldsam storm och översvämning och den inre finstämda dialogen mellan en människa och en liten kanin ger romanen ett djup som tilltalar mig. Jaktturen är en tunn roman som kan läsas som en trevlig berättelse om att växa upp och söka efter kärleken, men den är också en allegorisk roman som ifrågasätter människornas livsval och gestaltar vad som händer när allt ställs på sin spets. 

Lark & Termite av Jayne Anne Phillips är ett komplicerat romanbygge med flera olika röster och tidsperspektiv. Korpral Robert Leavitt dödas av de egna i krigets kaos i Korea när han försöker lotsa civilbefolkningen i säkerhet. Samtidigt som Leavitt ligger och dör i en järnvägstunnel föds hans son Termite i USA. Pojken föds med en komplicerad funktionsnedsättning, ryggmärgsbråk och hydrocephalus. I skärningspunkten mellan liv och död får fadern och sonen kontakt. Termite växer upp hos sin moster Nonie på landsbygden i West Virginia. Nonie har även fostrat Termites halvsyster Lark, som nu tar stor del av ansvarat för Termite. När den lilla staden drabbas av en översvämning kommer många familjehemligheter fram i ljuset. Sammantaget är Lark & Termite en fantastisk berättelse med  underbara, nyanserade personporträtt. Författarens osentimentala skildring av ett hårt vardagsliv, kombinerat med närmast magiska, symboliska inslag i gränslandet mellan liv och död, gör läsningen av denna bok minnesvärd.

Blå av Maja Lunde utspelar sig under flera tidsplan samt i olika delar av Europa. I vår samtid i Norge seglar den snart 70-åriga miljöaktivisten Signe ensam över havet i sin båt "Blå" tillbaka till sin hembygd och ungdomens kärlek, för att protestera mot att en enorm och livsviktig glaciär ska exploateras och säljas som dricksvatten till rika länder i Mellanöstern. Den andra historien utspelar sig år 2041 i ett uttorkat och sönderbränt Sydeuropa där pappan David och hans lilla dotter Lou flyr bränder, krig och torka och febrilt söker efter vatten. Nord och syd strider med varandra om det livsviktiga och sinande vattnet, som inte längre räcker till alla. För David och Lou inträffar en dag en underlig sak när de hittar en övergiven segelbåt i en trädgård långt ifrån havet. Sammantaget en oroväckande realistisk framtidsskildring av en värld utan tillgång till vatten. 

Banned Books Week Sverige - Alison Bechdel

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Den självbiografiska serieromanen Husfrid av Alison Bechdel gavs ut i USA 2006 och i Sverige 2009. I USA  har den både ifrågasatts och förbjudits på ett flertal skolor p g a dess skildringar av homosexualitet och påstådda pornografiska innehåll.

Huvudpersonen Alison växer upp i en mycket akademisk och tämligen excentrisk familj. Fadern är distanserad i sin relation till barnen och mycket krävande. Han arbetar som begravningsentreprenör och hyser ett fanatiskt intresse för litteratur, konst och att inreda deras hus i dess nygotiska stil. Under collegetiden inser Alison att hon är homosexuell och hon meddelar sina föräldrar detta i ett brev. Alison får då veta att även hennes far är homosexuell och att han t ex haft ett förhållande med barnvakten, Roy. Bara några veckor senare avlider Alisons far under oklara omständigheter. Han lämnar efter sig många frågetecken, både kring sitt liv och kring sin död. 

Jag uppfattar boken framför allt som en skildring av en mycket komplicerad far-dotterrelation. Alison söker efter faderns godkännande och beundran på många sätt, framför allt genom att försöka dela hans intresse för litteratur. Både till den vane och den ovane serieläsaren vill jag rekommendera denna fina grafiska roman.

måndag 5 oktober 2026

Banned Books Week Sverige - Margaret Atwood


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

I Tjänarinnans berättelse och uppföljaren Gileads döttrar har religiösa extremister tagit makten och kvinnan har reducerats till en barnalstrande varelse utan egen vilja och tankeförmåga. Romanerna utspelar sig i ett framtida USA där demokratin avskaffats och landet styrs av religiösa lagar. Världen är strikt patriarkal och hierarkisk. Och hotet om våld finns påtagligt närvarande. Läsningen är skrämmande plågsam och lämnar kvar upplevelser av förtvivlan och vrede.

Sedan boken publicerades har den förbjudits många gånger, i bl a USA, Iran, Spanien och Portugal. Förbuden på skolor och bibliotek i USA motiveras med att innehållet beskrivs som anti-kristet samt med att romanerna innehåller sexuellt explicita scener och våld.

Banned Books Week Sverige - Shahrnush Parsipur


Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Kvinnor utan män av Shahrnush Parsipur skrevs redan 1974, men gavs inte ut förrän 1989 p g a sitt "anstötliga" innehåll. Romanen förbjöds direkt i Iran eftersom den ansågs propagera för lösaktighet och stred mot islamiska värderingar. Författaren fängslades vid upprepade tillfällen i samband med utgivningen. Hon avled tidigare i år, samma år som hennes roman listades på Booker Prize Internationals långlista, mer än 50 år efter att den skrevs!

Handlingen i Kvinnor utan män utspelar sig 1953, det är en omskakade tid, en tid fylld av patriarkalt förtryck. En tid fylld av våld mot kvinnor. Mahdokht, Faizeh, Zarin, Farrokhlaqa och Munis är fem kvinnor, vars öden länkas samman på olika sätt. Någon är för gammal för äktenskapsmarknaden, någon lämnar sin man, någon lämnar sitt liv på bordellen. Någon vill kämpa för saker men hindras av en dominant, våldsam bror som tänker på familjens heder. Gemensamt är att de alla är utsatta på olika sätt och att de längtar efter frihet. Texten är oerhört vacker, drömsk, sagolik och fylld av övernaturliga inslag. Boken rekommenderas varmt!

söndag 4 oktober 2026

En smakbit ur Yesteryear


Bokmässan är över för denna gång och var lika fantastisk som tidigare. Den här veckan har jag därför hostat och snorat massor, smittnivån är hög bland alla författare, förläggare, bloggare, m fl. Dessutom har jag den här veckan gjort min sista arbetsdag som anställd, känns udda och härligt. Kommer dock sannolikt att arbeta en del framöver, men bara när det känns vettigt och meningsfullt!


Passar på att dela en liten smakbit ur sommarens mest hypade - Yesteryear av Caro Claire Burke -  jag var måttligt imponerad. Det finns många saker jag verkligen uppskattar i romanen, den är en oerhört träffsäker satir och skildrar allt tillgjort i influncervärlden på ett mycket underhållande sätt. Dessutom är huvudpersonen en intressant karaktär som tillåts vara befriande ärlig och ha tämligen oacceptabla åsikter. Däremot tycker jag tyvärr att det fullständigt tillrättalagda slutet faktiskt förstör det som hade kunnat ha bli en riktigt utmanande och kul bok. Mer smakbitar finns som vanligt hos Mias bokhörna.

Vem var jag då?

En fläckfri kristen kvinna. Den amerikanska manic pixie dream girl som lever i vår nations djupaste och hemligaste fantasier. Modern alla kvinnor ville vara och hustrun alla män ville komma hem till. Det var förstås helt osannolikt, som en nunna i en porrfilm, men samtidigt – herregud, det fungerade faktiskt.

Jag heter Natalie Heller Mills och jag var en stjärna på att leva.

lördag 3 oktober 2026

Just nu - oktober 2026


Ny månad och så klart dags för en ny Just nu-enkät på Kulturkollo, häng med du också. Just nu är mitt liv omtumlande, jag har gått i pension den här veckan och försöker vänja mig vid mindre krav och mer ledighet! Otroligt skönt, men ovant. Dessutom är jag just nu naturligtvis post-bokmässe-förkyld :(

Just nu läser jag en massa noveller inför årets novellkalender. 

Just nu lyssnar jag på Den oduglige av Tomas Bannerhed - den är underbar!

Just nu tittar jag på Öster om Eden och förvånas över hur bra den faktiskt är.

Just nu njuter jag av att inte behöva känna jobbstress p g a förkylning, jag kan bara vila när jag behöver det.

Just nu längtar jag efter att alla undersökningar i 3-årskontrollen ska vara avklarade!

fredag 2 oktober 2026

Antiken - återberättelser


A Thousand Ships
av Natalie Haynes är en engagerande roman om de många kvinnor som var inblandade i kampen om Troja. Författaren utmanar idén om den stridande mannen som hjälten, och framhåller det heroiska i att ta hand om barn och skapa en fungerande vardag.

Flickornas tystnad av Pat Barker är en oerhört fängslande, inlevelsefull och lättläst berättelse, som handlar om kvinnorna som kom i grekernas väg under deras strid mot Troja. Framför allt är det den komplexa relationen mellan slavinnan Briseis och hjälten Akilles som gör boken så läsvärd.

Galatea av Madeline Miller har sitt ursprung i myten om Pygmalion och hans kvinnoskapelse. Kung Pygmalion är upprörd över verkliga kvinnors osedlighet och täljer sig en kvinna av elfenben, som ges liv av Venus. Madeline Millers Galatea är dock urstark, intelligent och hämndlysten, precis som de flesta som bryter sig loss från förtryck. 

Herakles av Theodor Kallifatides handlar om pojken, mannen, monstret och hjälten Herakles, som genomförde 12 storverk, det ena blodigare än det andra. Författaren gestaltar en karaktär som om och om igen försöker göra goda gärningar, men som ideligen misslyckas. Utan att begripa varför.

Kejsarens ansikte av Elin Boardy skildrar den romerske kejsaren Hadrianus sedd genom den unge grekiske pojken Antinous ögon. Läsaren möter här en komplex man med många dimensioner; han är hänsynslös och maktfullkomlig samtidigt som han visar ömhet och är sårbar. 

Kirke av Madeline Miller är en engagerande berättelse om gudinnan/häxan Kirke, vars magiska krafter leder till att fadern Helios förvisar henne till en öde ö. Där skapar hon sig ett liv i harmoni och lärdom, tills en dag Odysseus skepp anländer ...

Namnens hus av Colm Tóibín bygger på myten om Agamemnon, Klytaimnestra, Ifigenia, Elektra och Orestes av bl a Sofokles. Det är en suggestiv och klaustrofobisk berättelse ur tre perspektiv om blind gudstro, vanvettig sorg och ursinnig hämnd.

Norma Jeane Baker av Troja av Anne Carson utgår från Euripides drama Helena, men det är inte den verkliga sköna Helena som rövas till Troja, utan en skenbild. Författaren väver samman sköna Helenas och Marilyn Monroes liv och låter dem symbolisera alla dessa "fresterskor" som i evig tid utsatts för övergrepp och förvanskningar. 

Odyssé av Stephen Fry är en tämligen rak återberättelse av Homeros epos och handlar således om Odysseus hemlängtan och prövningar av nymfer, cykloper och förorättade gudar på vägen. I denna version är Odysseus en komplex figur som vill göra det rätta, men ändå utan att tveka offrar besättningsmännen för att klara sig själv. 

Penelopiaden av Margaret Atwood handlar om Penelope, Odysseus hustru, som ensam och troget väntar på hans hemkomst under alla år han är ute på irrfärder. Penelopiaden är en skicklig gestaltning av kvinnans villkor både under antiken och i samtiden.

Slaget om Troja av Theodor Kallifatides är en grym och våldsam antikrigsroman som väver samman handlingen i Iliaden med händelser som utspelar sig på en liten ockuperad grekisk ö under andra världskriget.

Som ni säkert förstår av Claudio Magris är en omdiktning av myten om Orfevs och Eurydike och en av de vackraste kärlekshistorier jag läst. Ömsint skildras parets kärlek och människans svårighet att vara ensam.

Strändernas svall av Eyvind Johnson gestaltar en Odysseus som är mänsklig och som plågas av krigsminnen, en Odysseus som slits mellan längtan efter hustrun och hemmet och oro inför hur han ska bli emottagen. Romanen är en allmängiltig, tidlös berättelse om människans svårigheter att hantera sin fria vilja, benägenheten till onödig grymhet och ånger.

The Song of Achilles av Madeline Miller är en medryckande och spännande berättelse om Akilles, sedd genom bästa vännen och älskaren Patroklos ögon. Det är inte alltid lätt att älska en stor hjälte, som ibland drabbas av hybris.

Tullias värld av Kerstin Ekman är en essäbok om kvinnornas livsvillkor i antikens Rom, livsvillkor som i alltför hög grad präglar även vår tid. Många "kvinnliga" teman som menstruation, våldtäkter, förlossningar och amning belyses och författarens ilska över sakernas tillstånd lyser tydligt igenom. 

Vår älskade av Kamila Shamsie är en nytolkning av Sofokles Antigone, som är minst lika dramatisk och tragisk som förlagan. Handlingen utspelar sig i nutid i ett England där utanförskap och misstro mot muslimer råder. Och där ändå kärleken övervinner allt, eller?

torsdag 1 oktober 2026

Månadssammanfattning - september 2026


I september blev det mesta läst med öronen eftersom jag tillbringade tid på tåg och i hotellrum. Jag läste framför allt böcker skrivna av författare som besökte Bokmässan. Tydligt under månaden blev det att vi har många fantastiska svenska författare. Hanna Nordenhöks roman är en skrämmande postapokalyps, Therese Bohmans handlar om att ha och att visa upp, Agnes Lidbecks skildrar kärlek med många nyanser, medan Karolina Ramqvist gestaltar kärlek som gränsar till besatthet, och Malin Haawind berättar om förlorad kärlek. Både Nesser och Ajvide Lindqvist levererar kvalitet, som vanligt. Flickorna i apelsinlunden är en ovanlig, fascinerande berättelse med någon form av verklighetsbakgrund, och Lucy bär likheter med författarens egna upplevelser.


Det underjordiska biblioteket - Hanna Nordenhök

Kapitalet - Therese Bohman

Fotografens skugga - Agnes Lidbeck

Lucy - Jamaica Kincaid

Sommaren 1986 - John Ajvide Lindqvist

Flickorna i apelsinlunden - Gabriela Cabezón Cámara

Domino: Dåren, domaren och den välkammade mannen från pirayaministeriet - Håkan Nesser

Nattsäsong - Karolina Ramqvist

Otillgänglighetens ö - Malin Haawind


Lästa titlar sammantaget: 9

Ljudböcker: 7

Romaner: 9

Böcker skrivna av kvinnor: 7

Böcker skrivna av män: 2

Nya författare: 2

Länder: 3 (Sverige, Antigua och Barbuda, Argentina)

Tema: Bokmässan, nyutkommet svenskt

Månadens bästa: Det var svårt att välja månadens bästa även i september, omöjligt att jämföra så olika böcker med varandra. Men till slut står ju romanen Lucy där och lyser på ett alldeles eget sätt och är naturligtvis månadens bästa.