Wolf Hall och För in de döda - Bok och TV

Nu är den tyvärr slut! Den bästa TV-serie jag sett, baserad på två fantastiskt bra böcker. Ja, jag pratar förstås om TV-serien Wolf Hall som bygger på romanerna Wolf Hall och För in de döda av Hilary Mantel. Under sommaren har jag växelvis tittat på TV-serien och läst del två För in de döda (Wolf Hall läste jag 2013 när den var relativt ny). Och det har varit oerhört givande. Så här i efterhand vet jag inte om TV-tittandet förhöjde läsupplevelsen, eller tvärtom. Men en fantastisk upplevelse var det.

Wolf Hall och För in de döda utspelar sig i England, under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen att förlora makten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege. Cromwell lyckas där alla andra misslyckats och Henrik får sin Anne. Samtidigt driver Cromwell igenom förändringar i kyrkan som gagnar honom själv. Anne misslyckas dock också med uppgiften att föda fram en manlig arvinge och Cromwell kallas återigen in för att lösa problemet.

Trots alla spännande kungligheter och deras extrema egenheter är det Thomas Cromwell som är Mantels huvudperson. Och hon skildrar honom med många nyanser, utan att försköna och utan att demonisera. I Mantels skickliga händer blir Cromwell en man som både är hårdför i politiska intriger och mycket ömhjärtad och kärleksfull gentemot sin hustru och sina barn. Faktum är att jag blir mycket förtjust i honom. Det är dock inte så lätt att förstå sig på honom. Drivs han av hämndbegär, är han lojal mot någon annan än sig själv? Vill han förändra kyrkan utifrån egen vinning eller är han egentligen troende?

Wolf Hall och För in de döda tog båda lång tid att läsa och lång tid att smälta. Den andra boken kändes dock inte lika svårgenomtränglig textmässigt och den innehöll inte heller riktigt samma mängd karaktärer. Förutom porträttet av Cromwell är det framför allt språket som gör mig lyrisk. Texten är tät och fullspäckad av innehåll och oväntade metaforer. Som lekman upplever jag språket som gammaldags på ett tidsenligt sätt.

"Hans supplikanter sänder honom malvasir och muskatell, valacker, vilt och guld; gåvor och förläningar och borgenssedlar, amuletter och medaljer."

Mantel passar också på att kommentera skillnaden mellan faktaverk och skönlitteratur på sitt eget oefterhärmliga vis. Hennes penna kan verkligen röra sig som änglarnas vingpennor.

"När Wyatt skriver utvecklar hans rader vingar, och när de spänner ut fjäderdräkten dyker de under sin egen innebörd för att sedan höja sig och sväva över den. ... En lag skrivs för att fastslå mening, en dikt för att undfly den. En vässad fjäderpenna kan prassla och röra sig som änglars vingpennor."

Sammantaget är de två första böckerna om Thomas Cromwell helt fantastisk läsning och TV-serien är faktiskt i särklass den bästa historiska skildring jag sett. Tur att jag har allt inspelat.

FÖR IN DE DÖDA
Författare: Hilary Mantel
Översättare: Jesper Högström
Förlag: Weyler Förlag (2014)
Serie: Thomas Cromwell (del 2)
Köp: Adlibris, Bokus

Wolf Hall

Wolf Hall av Hilary Mantel, utgiven av Weyler Förlag, 2013, översättning av Jesper Högström

Wolf Hall tog lång tid att läsa, lång tid att smälta och lång tid att knåpa ihop några rader om. Allt är ju definitivt redan sagt om detta mästerverk av bokälskare, recensenter och prisjuryn som delar ut Man Booker-priset. Så det är ju bara att inse att jag inte har något nytt att tillföra, jag får nöja mig med att ansluta mig till alla andra beundrare.

Wolf Hall utspelar sig i England, under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen att förlora makten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege.

Den här romanen förtjänar verkligen alla superlativer. Texten är mastig och emellanåt är det svårt att hålla ordning på vem det är som berättar. Och i stora drag vet jag ju hur den här berättelsen kommer att sluta. Ändå kunde jag knappt slita mig från boken, och när jag inte läste gick jag omkring och funderade över Thomas, Henrik och Anne. Det skiljer hundratals år mellan oss, ändå blev personerna så otroligt levande för mig.

Texten är, som sagt, tät och fullspäckad av innehåll. Som lekman upplever jag språket som gammaldags på ett sätt som ger mig illusionen av att det är "korrekt" och tidsenligt. Jag undrar om författaren emellanåt testar läsarens vakenhetsgrad när hon använder pronomen utan att tydliggöra vem det är som åsyftas. Man måste verkligen vara alert när man läser.

Från ett psykologiskt perspektiv är porträttet av Thomas Cromwell det mest intressanta. Uppväxt i en fattig miljö med en hårdför far och få nära relationer utvecklas han till en mästare i manipulation. Han är socialt kompetent på en nivå som gränsar till psykopati. Samtidigt beskrivs han som en kärleksfull make och far som djupt sörjer förluster av familjemedlemmar. I Mantels skepnad är han onekligen en mycket fascinerande man.

Sammantaget är Wolf Hall en historisk roman i en helt egen klass. Den är inte särskilt lättläst, men den ger i gengäld den trägne läsaren lön för mödan. Ett mästerverk helt enkelt.

Andra som läst och skrivit är Och dagarna går, Fiktiviteter, Smålandsposten.

WOLF HALL - trilogin

Mer än nio år tillbringade jag med att läsa trilogin Wolf Hall och under den tiden tittade jag på filmatiseringen av de två första delarna otaliga gånger. I mitt tycke är Wolf Hall-trilogin ojämförlig och saknaden efter karaktärerna stor. Författaren Hilary Mantel avled (alldeles för tidigt) 22 september i år, vilket påverkade mig starkt under läsningen av sista delen i trilogin: Spegeln och ljuset. 

Wolf Hall och För in de döda utspelar sig i England under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina, som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen Tudor att förlora makten. England riskerar att ånyo dras in i ett blodigt inbördeskrig om kungamakten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege. Cromwell lyckas där alla andra misslyckats och Henrik får sin Anne. Samtidigt driver Cromwell igenom förändringar i kyrkan som gagnar honom själv. Anne misslyckas dock också med uppgiften att föda fram en manlig arvinge och Cromwell kallas återigen in för att lösa problemet. 

Spegeln och ljuset tar vid strax efter Anne Boleyns halshuggning och handlar om Cromwells fortsatta stöd till Henrik i hans kamp att hitta en hustru som kan föda honom en son. Cromwell klättrar högre och högre på maktens stege, samtidigt som stora religiösa och ekonomiska konflikter frodas i landet. Allt handlar om att ha de rätta kontakterna och att kunna avläsa despotens vilja, ofta innan kungen själv är medveten om den. Anne Boleyn efterträds av den ljuva Jane Seymour, som lyckas föda en son, men strax därefter avlider. En enda son räcker inte för att trygga kronan, jakten på en ny hustru inleds återigen. Denna gång tycks det dock vara svårare för Cromwell att göra kungen nöjd. Och en missnöjd Henrik VIII är inte lätt att hantera, inte ens för en så skicklig politisk räv som Cromwell. 

Trots alla spännande kungligheter och deras extrema egenheter är det Thomas Cromwell som är Mantels huvudperson. Och hon skildrar honom med många nyanser, utan att försköna och utan att demonisera. I Mantels skickliga händer blir Cromwell en man som är hårdför i politiska intriger, men mycket ömhjärtad och kärleksfull gentemot sin hustru och sina barn. Uppväxt i en fattig miljö med en våldsam far och få nära relationer utvecklas han till en mästare i manipulation. Han är socialt kompetent på en nivå som gränsar till psykopati. I Mantels skepnad är han onekligen en mycket fascinerande man som jag, ibland mot egen vilja, blir mycket förtjust i.

Den här romansviten förtjänar verkligen alla superlativer. Det är ett storslaget mästerverk Mantel skapat, ett verk som kommer att läsas och studeras lång tid framöver. Det är dock inte någon lättläst historia. Texten är mastig, tät och fullspäckad av innehåll. Som lekman upplever jag språket som gammaldags på ett sätt som ger mig illusionen av att det är "korrekt" och tidsenligt. Det unika, fantastiska, rentav vackra språket gör denna romansvit enastående, och översättningen av Jesper Högström är lysande.

"Hans supplikanter sänder honom malvasir och muskatell, valacker, vilt och guld; gåvor och förläningar och borgenssedlar, amuletter och medaljer."

Mantel passar också på att kommentera skillnaden mellan faktaverk och skönlitteratur på sitt eget oefterhärmliga vis. Hennes penna kan verkligen röra sig som änglarnas vingpennor.

"När Wyatt skriver utvecklar hans rader vingar, och när de spänner ut fjäderdräkten dyker de under sin egen innebörd för att sedan höja sig och sväva över den. ... En lag skrivs för att fastslå mening, en dikt för att undfly den. En vässad fjäderpenna kan prassla och röra sig som änglars vingpennor."

Sammantaget är detta en magnifik romansvit för alla som vill lägga ner tid, och kanske lite möda, på att göra en hissnande resa i Tudortidens England och uppleva hovets glansdagar, den isande kylan i Towern och bödelns vassa egg.  

WOLF HALL, FÖR IN DE DÖDA, SPEGELN OCH LJUSET
Författare: Hilary Mantel
Översättare: Jesper Högström
Förlag: Weyler Förlag

Jorden Runt IV - Europa

Hoppa ombord, det är dags för avfärd. Vi håller oss hemmavid i Europa under september, hoppas att ni hittar något att läsa som passar er. I slutet av månaden skriver jag ett inlägg och ber er kommentera med länkar till det ni skrivit under första resstoppet. Texterna om böckerna är lånade från förlag/bokhandel.

Andrej Platonov - Lyckliga Moskva (Ryssland)

Moskva Tjestnova är fallskärmshopperska, madonna och hora. Hon är en inkarnation av den lyckliga sovjetmänniska som Stalin beordrar fram i början av 1930-talet. Med blodfull erotisk entusiasm offrar hon bokstavligen sin kropp åt den nya staten och dess av umbäranden och slagord stympade män. Hon lever i symbios med den stad hon är uppkallad efter ett kaotiskt, överbefolkat Moskva, som är tungt av reliker och avskräde och samtidigt stolt axlar rollen av den förverkligade utopins kronjuvel.

Romanen Lyckliga Moskva är en berättelse inifrån denna stad, skriven i absolut realtid. Här möter vi en samling figurer som alla befinner sig i ett ständigt pågående ställningstagande, som handlar om att överleva från sekund till sekund. Utan att dö av skam eller svält. Och de kan inte ens klänga sig fast vid sitt förflutna för alla minnen är obrukbara i den nya tiden.

Att läsa Andrej Platonov är att möta en författare som med förtvivlans energi försöker bygga sig en modell i skala 1:1 av sin egen verklighet, i samma takt som han lever den. Och plötsligt inser den förundrade och gripne läsaren att själva den egendomliga, svårfångade stilen som Platonov skapar av sentiment, förvirring och politisk retorik också är en människa. En människa som du och jag, som på ömma fotsulor försöker ta sig fram genom det kaotiska 30-talets Moskva, eller genom nutidens Sverige.

Silvia Avallone - Stål - (Italien)

De bästa vännerna Anna och Francesca växer upp i ett nedslitet bostadskomplex i den toskanska kuststaden Piombino. I horisonten skymtar Elba, men på Via Stalingrado är det kring stålverket livet rör sig. Flickorna är tretton år, på väg att ta steget in i vuxenvärlden och är heta föremål för männens och pojkarnas blickar. De är prinsessor i ett fallfärdigt kungadöme och drömmer om ett liv tillsammans långt borta från föräldrarna och stålverket. Anna har stora planer för sitt liv, hon ska läsa vidare och bli domare eller politiker. Francesca drömmer om att bli velina, att jobba på tv eller bli modell.

Stål är en gripande skildring av två unga flickors vänskap och hur de tillsammans möter omgivningens krav och förväntningar. Samtidigt ger romanen en storslagen nutidsbild av livet på Italiens baksida.

Astrid Rosenfeld - Adams arv (Tyskland)

Adams arv är en energifylld och härligt komisk debut. Historien tar sin början med den åttaårige Eddy. Man vet inte mycket om hans far, hette han Sören eller Göran? Hans mor går under epitetet kvinnorörelsens antikrist och ville egentligen bara bli gravid, så vem bryr sig om fadern? Eddy får av sina morföräldrar, Lara och Moses, alltid höra hur lik han är sin morfars bror, gammelmorbror Adam. Familjen för ett kringresande liv där mammans nya man säljer falska fossiler till frustrerade hemmafruar. Eddy växer upp i det här kaoset och blir en olycklig slacker.

Efter mormoderns död hittar Eddy ett manuskript som tar honom och läsaren tillbaka till farbror Adams liv, först i 30-talets Berlin och senare i det ockuperade Polen under 40-talet. När Adam var ung, förälskade han sig i Anna - som snart försvinner i samband med de judiska pogromerna. Adams mormor tar hjälp av en hög officer i den nya naziregimen och han ser till att Adam får en ny identitet och kan ta upp sitt sökande efter Anna i Polen.

Astrid Rosenfeld är född i Köln 1977. Efter gymnasiet tillbringade hon två år i Kalifornien innan hon flyttade till Berlin för att utbilda sig till skådespelare. När hon insåg att hon faktiskt var en ganska dålig skådespelare, bestämde hon sig för att skriva och finansierade detta genom att arbeta som castingagent, vilket inte minst märks i hennes otroliga blick för detaljer och skruvade karaktärer.

Hilary Mantel - Wolf Hall (England)

"Det är en mästerlig prestation, ett litterärt storverk /.../ Det är väldigt sällan man läser en så levande historisk roman /.../ En sexa om jag tänker efter" - Yukiko Duke, Gomorron Sverige "... en oerhört skicklig iscensättning av 1500-talets England och det klaustrofobiska, dödliga och samtidigt tidlösa spelet i den yttersta maktens innersta rum. Trots att läsaren sitter med historiens facit blir berättelsen svårt spännande. Det är, i all enkelhet, ett bevis på mycket hög litterär kvalitet." Peter Fröberg Idling, Tidningen Vi England, 1530-tal. Kung Henrik VIII kan bara tänka på en sak, han måste ha en son. Hans drottning Katarina har bara skänkt honom en dotter. Nu vill han skiljas och istället gifta sig med Anne Boleyn. Men han måste få påvens godkännande och han skyr inga medel. Det gör inte heller Thomas Cromwell, kungens närmaste man och denna berättelses märkliga hjälte.

Brittiska Hilary Mantel har skrivit flera böcker men fick år 2009 sitt stora genombrott med den historiska romanen Wolf Hall. Och vilket genombrott! Wolf Hall belönades med prestigefyllda Man Booker Prize och flera andra stora utmärkelser. Tidningarna utnämnde boken till årets bästa roman och Hilary Mantel till årets författare. Romanen är också den Man Booker Prize-vinnare som sålt bäst genom tiderna.

Wolf Hall är första delen i en trilogi och uppföljaren Bring Up the Bodies kommer på svenska våren 2014. Även Bring Up the Bodies fick Man Booker Prize och Hilary Mantel blev den tredje författaren någonsin att vinna Man Booker Prize två gånger.

Jean-Marie Gustave Le Clézio - Pawana (Frankrike)

Pawana, valfisk på nattick-indianska, bygger på en autentisk historia om valfångaren Charles Melville Scammon som, efter att 1856 ha upptäckt den lagun i Mexiko där gråvalarna årligen samlades för att kalva, beslöt att utrota dem. Efter att senare ha insett sitt oåterkalleliga misstag, ägnade han återstoden av sitt liv åt att skydda valarna.

Nobelpristagaren i litteratur 2008, den franske författaren J. M. G. Le Clézio, föddes i Nice 1940. Han har sedan debuten 1963 skrivit ett fyrtiotal böcker: romaner, noveller, essäer, sagor. Förlaget har tidigare utgivit Afrikanen, Allt är vind, Raga, Hungerns visa och Färder i filmens värld.

Wolf Hall är bäst, tycker jag

Jag funderade länge på vilken serie jag skulle välja och tänkte på Forsytesagan (både nya och gamla), Herrskap och tjänstefolk och en del andra. Sedan slog det mig, den allra bästa är ju faktiskt utan tvekan filmatisering av Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell, Wolf Hall. Nu har ju faktiskt bara två av romandelarna visats ännu, men jag har tittat två gånger och älskar verkligen denna TV-serie. Wolf Hall utspelar sig i England, under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen att förlora makten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege. Cromwell lyckas där alla andra misslyckats och Henrik får sin Anne. Samtidigt driver Cromwell igenom förändringar i kyrkan som gagnar honom själv. Anne misslyckas dock också med uppgiften att föda fram en manlig arvinge och Cromwell kallas återigen in för att lösa problemet.

Wolf Hall igen ... Spegeln och ljuset

Nu är det snart dags att ta itu med den tegelstenstjocka sista delen av Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell. Handlingen startar vid den tidpunkt då Anne Boleyn just blivit halshuggen och handlar om Thomas Cromwells fortsatta stöd till Henrik i hans kamp att hitta en hustru som kan föda honom en son. 

 Men innan jag börjar läsa ska jag titta på filmatiseringen av de två tidigare delarna Wolf Hall och För in de döda för femte gången. Detta är absolut den bästa historiska TV-serie jag någonsin sett.

Wolf Hall och För in de döda utspelar sig under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina, som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen Tudor att förlora makten. England riskerar att ånyo dras in i ett blodigt inbördeskrig om kungamakten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege. Cromwell lyckas där alla andra misslyckats och Henrik får sin Anne. Samtidigt driver Cromwell igenom förändringar i kyrkan som gagnar honom själv. Anne misslyckas dock också med uppgiften att föda fram en manlig arvinge och Cromwell kallas återigen in för att lösa problemet.

Trots alla spännande kungligheter och deras extrema egenheter är det Thomas Cromwell som är Mantels huvudperson. Och hon skildrar honom med många nyanser, utan att försköna och utan att demonisera. I Mantels skickliga händer blir Cromwell en man som både är hårdför i politiska intriger och mycket ömhjärtad och kärleksfull gentemot sin hustru och sina barn. Faktum är att jag blir mycket förtjust i honom. Det är dock inte så lätt att förstå sig på honom. Drivs han av hämndbegär, är han lojal mot någon annan än sig själv? Vill han förändra kyrkan utifrån egen vinning eller är han egentligen troende?

SPEGELN OCH LJUSET
Författare: Hilary Mantel
Översättare: Jesper Högström
Förlag: Weyler Förlag (2020)
Serie: Thomas Cromwell (del 3)
Köp: Adlibris, Bokus

Sammanfattning - Europa IV

Under resans första etapp har jag noterat att ganska mång bloggare varit med och skrivit om olika böcker. För att jag ska kunna direktlänka till era inlägg ber jag er att ni kommenterar i denna tråd med länkar till era inlägg. Hoppas att ni har haft det bra på resan och att ni ser fram emot att dra söderut på måndag. Själv har jag repriserat tre äldre recensioner och läst Lyckliga Moskva. Jag har dock bara hunnit halvvägs i Wolf Hall, Bokmässan har stulit en del lästid den här veckan...

Om Wolf Hall har följande skrivit:
MsHisingen
Tant Augustas tekopp
Ugglan & boken
Mimmimaries böcker
och dagarna går
Tankar från mitt fönster
Lyrans Noblesser

Om Lyckliga Moskva har följande skrivit:
Violens boksida
Lyrans Noblesser
Boklandskap
Tankar från mitt fönster

Om Pawana har följande skrivit:
Lyrans Noblesser
Violens boksida
och dagarna går
Läsväder
Boklandskap

Om Stål har följande skrivit:
Feministbiblioteket
Lyrans Noblesser
Mest Lenas godsaker
Boklandskap
Mimmimaries böcker
och dagarna går
Frejas funderingar
Bokdamen
Nakit
Hemma hos Tess
Havsdjupens sal

Om Adams arv har följande skrivit:
Feministbiblioteket
Lyrans Noblesser
Ugglan & boken
Mimmimaries böcker
och dagarna går
Boklandskap
Petitemari

Bokbloggen Fiktiviteter

Helena på Fiktiviteter är en av mina favoritbloggare och favoritboktipsare. Hon läser böcker som inte i vanliga fall väcker mitt intresse och hon har till och med fått mig att läsa en vampyrbok! På Fiktiviteter kan ni således få många tips, delta i roliga läsutmaningar (läsning av Gardell till exempel) och läsa välformulerade recensioner.

Varför läser du?
För att det är det roligaste jag vet och för att jag inte vet bättre :) Mitt läsande har gått i perioder men just nu (och ca två år bakåt i tiden) läser jag väldigt mycket (ca 3 böcker/vecka). Denna läsperiod har sammanfallit med min arbetslöshet så vi får se hur det blir nu i februari när jag börjar arbeta heltid. Förhoppningsvis blir det lite lästid kvar på kvällarna i alla fall så att jag inte helt förfaller på läsfronten.


Vad skulle du ägna dig åt om du inte läste?
Se tv-serier (vilket jag ju i och för sig gör redan nu), jag har också en mystisk känsla av att jag skulle kunna tänka mig att handarbeta (typ sticka och virka) om jag inte ständigt hade en bok i handen.

Berätta lite om dig/din blogg.
Varför bloggar du? Bloggen föddes när jag lagt ner min personliga blogg och i samband med att jag fick mitt första bibliotekariejobb. Jag ville gärna skriva om böcker, trots att jag då faktiskt inte läste särskilt mycket. Bloggskrivandet var också en sorts skrivövning under mitt avhandlingsskrivande, ett sätt att få skriva annat än vetenskapligt. Nu bloggar jag för att jag gillar att skriva om böcker jag läst, för att jag älskar bobbloggosfären, sammanhållningen och den positiva energin som omger oss där. Sen äger det ett egenvärde för mig att Fiktiviteter är mitt alldeles egna rum där jag bestämmer reglerna :)

Favoritbok?
Den av mig ständigt omtjatade Wolf Hall av Hilary Mantel som nog är den allra bästa bok jag läst. Och Alias Grace av Margaret Atwood.

Favoritförfattare?
Just nu är det utan tvekan Margaret Atwood.

Favoritkaraktär?
En jättesvår fråga men jag måste nog svara Jane Eyre. Hon är så underbart stark och tuff trots allt hon har emot sig och så gillar jag hennes upproriska drag.

Vad får dig att gilla en bok?
Författarens förmåga att förmedla en känsla (det får vara vilken som helst tror jag), om jag känner en bok på djupet så behåller jag den gärna länge efteråt.

Mest överskattade bok?
Jag vet inte faktiskt, jag har förstås läst en hel del böcker som inte var så bra som jag trott eller hoppats men jag kan inte komma på någon särskild som bör inneha titeln...

Vilken bok önskar du att du hade skrivit? Varför?
Wolf Hall utan tvekan - för språkets skull och för att författarens sätt att hantera historia i en historisk roman tilltalar historikern i mig (jag struntar i vad som är historiskt korrekt eller inte men boken känns trovärdig eftersom karaktärerna hänger ihop och känns som människor gör - goda och onda och lite fransiga i kanten). En annan fördel om jag skrivit den vore också att den då vore skriven på svenska och då kunde också Lyran få njuta av den :)

Den här författaren vill du ge Nobelpriset? Margaret Atwood eller Gitta Sereny. Eller någon riktigt bra av mig oläst författare som jag kunde upptäcka tack vare nobelpriset.

Hur väljer du de böcker du läser?
Jag får en hel del recensionsexemplar som jag då uppmärksammats på i förlagskataloger eller av förlagen själva. En hel del böcker läser jag på direkta tips av andra bokbloggar. Och så jobbar jag på bibliotek så ni kan ju tänka er vilka lockelser i form av nya böcker och gamla klassiker det finns där...

Ditt bästa boktips?
Alla böcker jag redan nämnt förstås men sen vill jag också passa på att tipsa om Anders Björkelids fantasyserie om syskonen Wulf och Sunia. Första boken heter Ondvinter (sedan Eldbärare och Förbundsbryterskan och en avslutande del som ännu inte kommit ut) och inleder en riktigt välskriven och fascinerande saga. Det är helt klart en serie som alla borde läsa och unna sig att sjunka in i.

2015 års mest minnesvärda

2015 års mammor

Två av de bästa, vackraste och innerligaste romanerna jag läste under 2015 handlar om moderskap. I Bära barnet hem av Cilla Naumann reser en mamma tillsammans med sin son till hans födelseland, för att han ska få träffa sin biologiska mor. Vi får följa moderns tankar inför och under denna resa och även hennes förberedelser och funderingar inför den första resan. Den resa som gjorde henne till mamma. Parallellt med berättelsen om adoptivmodern får läsaren också lära känna Ana, kvinnan som växte upp på barnhem och nu ägnar sin tid åt att ta hand om andras barn. I Hönan som drömde om att flyga av Sun-Mi Hwang träffar vi hönan Knopp, en höna som har mycket stark egen vilja och stor förmåga att fantisera om olika mer eller mindre tänkbara framtidsutsikter. Hon är också en mycket nyfiken och modig liten höna, som tröttnat på att värpa ägg efter ägg bara för att se bondens fru komma och ta dem ifrån henne. Knopp bestämmer sig för att vägra värpa och försöka rymma.

2015 års mest angelägna

Om det var krig i Norden av Janne Teller var den bok jag oftast läste i under året. Den handlar om hur det skulle vara om det blev krig i våra hemtrakter och vi blev tvungna att fly. Bokens omvända perspektiv är oerhört realistiskt och - förhoppningsvis - tankeväckande. Jag högläste ur den vid två tillfällen - dels vid ett evenemang på biblioteket i Karlstad, dels under en fortbildning för högstadielärare. Min chef (förvaltningschef inom kommunen) köpte även 100 ex av boken och delade ut till alla chefer och politiker. Nästa år kommer jag att läsa den vid ett flertal fortbildningstillfällen och i bästa fall hoppas jag få lärare intresserade av att läsa den tillsammans med elever. IRL har 2015 bjudit på oerhört stora politiska besvikelser och sorg över hur människor resonerar.

2015 års feministläsning

Några feministiska klassiker och en blivande feministklassiker läste jag med stark upprördhet. Ironiskt och bitskt, men utan bitterhet, gestaltar Virginia Woolf i Ett eget rum kvinnans behov av både en egen plats och tillgång till de offentliga platserna. Den lite mer moderna klassikern Under det rosa täcket av Nina Björk lyssnade jag på medan jag ilsket klampade runt på vägarna i somras. Sällan har jag läst något som gjort mig så arg. Att det ska vara så omöjligt att vara en människa utan att identifieras av sitt kön! Den blivande klassikern Alla borde alla vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie delades under året ut till alla gymnasietvåor. Bravo!

2015 års pristagare

Både Augustpristagaren och Nobelpristagaren 2015 passade mig mycket bra. Augustpriset tilldelades Jonas Hassen Khemiri för hans fantastiska roman Allt jag inte minns. Romanen handlar om minnena av den nyligen avlidne Samuel. Men vad är det människor minns? Och vad är det de glömmer? Svetlana Aleksijevtj tilldelades Nobelpriset "för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". Jag har under året lyssnat till Kriget har inget kvinnligt ansikte i uppläsning av Gunilla Leining, en mycket känslosam "läsning". I boken berättar de stridande ryska kvinnorna om sin tid i Röda armén under andra världskriget. Här möter vi kvinnorna som är ledsna över att få flätorna avklippta, de unga kvinnorna som växte under sin tid som soldater och kvinnorna som sågs som horor i stället för som hjältar. Omskakande och smärtsam läsning. Jag önskar att jag kunde säga att jag träffat båda pristagarna, men jag har i alla fall fått möjlighet att, tillsammans med en liten bokcirkel, träffa Khemiri och prata med honom om hans bok. Det var magiskt!

2015 års historiska roman/TV-serie

Under våren längtade jag verkligen efter filmatiseringen av Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell, Wolf Hall. Samtidigt som jag tittade på TV-serien läste jag den andra delen i serien: För in de döda. Och det var en lyckad kombination som gav fördjupad förståelse både för boken och filmen. Wolf Hall utspelar sig i England, under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen att förlora makten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege. Cromwell lyckas där alla andra misslyckats och Henrik får sin Anne. Samtidigt driver Cromwell igenom förändringar i kyrkan som gagnar honom själv. Anne misslyckas dock också med uppgiften att föda fram en manlig arvinge och Cromwell kallas återigen in för att lösa problemet.

2015 års blogghändelser

2015 blev tyvärr det år jag var tvungen att sluta med många roliga saker. Jag blev tvungen att trappa ner på bloggandet på min egen blogg och jag slutade blogga på Kulturkollo. Det var tråkigt, men nödvändigt av hälsoskäl. Tråkigt var det också att avstå från både Bokmässan och Stockholm Literature, men i gengäld kunde familjen resa till Rom. Och det var fantastiskt att dela upplevelsen att se Colosseum, påven, Sixtinska kapellet och Pantheon med en 10-åring som börjar bli nyfiken på världen.

2015 års utmaningar

Under året hade jag en Klassikerutmaning och en egen utmaning att läsa kvinnor ur min bokhylla. Jag läste en del klassiker, bland annat den fantastiska Dödssynden av Harper Lee. Tyvärr lyckades jag inte med min föresats att läsa Metamorfoser, jag får försöka igen i vinter. I kvinnoutmaningen 2015 var utmaningen att läsa 5 böcker från varje "område/världsdel" ELLER minst 25 av böckerna. Det gick inte så bra, spridningen var usel och det totala antalet lästa böcker blev 21. Kanske var målet lite väl högt satt.

Inför 2016

Just nu funderar jag mycket över hur jag ska göra med litterära evenemang under 2016. Jag älskar både Bokmässan och Stockholm Literature, men prislappen blir väl hög. 3000 i inträde till Bokmässan är väl saftigt när man till det får lägga hotell 4 nätter + resa. Samtidigt är det oerhört tråkigt att missa alla blogghändelser- och träffar. Men en resa ska det bli i alla fall - 2016 blir det en ny Jorden Runt-utmaning på bloggen. Återkommer snart med mer info om denna.

Månadssummering - Oktober 2013

# Fjärde riket - Maria Nygren
# Bortbytingen - Selma Lagerlöf
# Flugan - Katherine Mansfield
# Sång till den storm som ska komma - Peter Fröberg Idling
# Det vita huset i Simpang - Hanna Nordenhök
# Och bergen svarade - Khaled Hosseini
# En herrgårdssägen - Selma Lagerlöf/Marcus Ivarsson
# Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien - Mohsin Hamid
# Wolf Hall - Hilary Mantel

En blandad kompott blev det denna månad.
Fjärde riket är en ungdomsroman om maktrelationer och utanförskap som rekommenderas.
Bortbytingen och Flugan är fina noveller som väcker känslor.
Sång till den storm är en kärlekstriangel med den blivande Pol Pot i en av huvudrollerna. Jag gillar en del och känner mig tveksam till en del saker i den här boken.
Nordenhöks poetiska roman handlar om moderskärlek och besatthet.
Seriefieringen av En herrgårdssägen är helt enkelt jättefin!
Hamids självhjälpsbok är en intelligent, vass satir över hur människor prioriterar i sina liv. Pengar eller kärlek?
Wolf Hall är en magnifik historisk koloss som är värd alla lovord den fått.

Wolf Hall på TV ikväll

Ni har väl inte missat att Wolf Hall börjar ikväll? Jag försöker läsa min För in de döda snabbt, men kommer nog inte att hinna läsa ut. Oj oj, nu vet jag inte vad jag ska göra. Spela in serien och titta senare? Eller se serien och läsa parallellt? Jag kommer nog inte att kunna låta bli att titta. SVT 1 21.45 börjar det! Här kommer en "blixtkurs till historiska personerna" i serien.

Utmaning: Authors & Characters - Henrik

Utmaning Authors & Characters: Henrik

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

"Låt oss glömma Henrik Ibsens person", skriver Leif Zern i förordet till Samtidsdramatik 2 och fortsätter "[h]ans liv är inte nyckeln till det han skrev, det är nyckelhålet han kikade igenom". Ibsen skildrar den värld han levde i under en tid då realism övergick i modernism. Om han var mest traditionell och realistisk eller nyskapande och modernistisk har diskuterats både då och nu. Zern menar att Ibsen såg in i framtiden, att han såg tendenserna i sin samtid. Genomgående teman i Ibsens dramatik var frihet och den konflikt som uppstod i människan mellan att förverkliga sig själv och plikter gentemot andra. Priset för friheten innebär att individen alieneras från sin sociala miljö och blir isolerad. Ibsen skildrade den då, liksom nu, moderna människan. Jag har läst en del dramatik av Ibsen både under gymnasietiden och på senare år. Favoritdramer är bland annat "Ett dockhem" och "Vildanden". Det är framför allt inslagen av hemligheter, avslöjanden och konsekvenser som fått mig att verkligen gilla Ibsens dramatik.

Ibsen hyllas ofta för sin stora kvinnoroller som t ex Nora i "Ett dockhem" och Hedda i "Hedda Gabler". "Ett dockhem" spelas idag världen över. "Hedda Gabler" publicerades 1890 och fick negativa recensioner vid premiären. Sedan dess har den kommit att bli en klassiker som satts upp på mängder av scener, med mängder av olika tolkningar av huvudrollen. I korthet handlar "Hedda Gabler" om (varning för avslöjanden!) generalsdottern Hedda som gift sig med nyblivne doktorn i kulturhistoria, Jörgen Tesman. Paret har nyligen kommit hem från en lång bröllopsresa och ska sätta bo i nytt hem. Deras framtid hänger på att Tesman inom kort erhåller en utlovad professur. När Heddas gamla kärlek, tillika Tesmans gode vän, Ejlert Lövborg, dyker upp som återuppstånden från ett liv i dryckenskap, hotas framtidsutsikterna. Lövborg har med hjälp att den väna Fru Elvsted skrivit en text som gör honom till en konkurrent om professuren. Hedda ingriper med lögner och ränkspel som leder till katastrof för dem alla.

Hedda är en spännande karaktär som kan beskrivas på många sätt. Är hon helt enkelt en personlighetsstörd "ond" narcissist, en kvinna som blivit sviken och hämnas? Eller ska hennes beteende ses som en reaktion på dåtidens inskränkta kvinnoliv som maka och mor? På senare tid har den feministiska tolkningen dominerat, Hedda ses som en kvinna som förtvivlat kämpar för att få utrymme att leva. Som Victoria Benedictsson uttryckte det: ”Detta avskyvärda att icke få vara människa endast kvinna, kvinna, kvinna!”

Wolf Hall av Hilary Mantel är den bästa historiska roman jag någonsin läst. Romanen utspelar sig i England, under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen att förlora makten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege.

Den här romanen förtjänar verkligen alla superlativer. Texten är mastig och emellanåt är det svårt att hålla ordning på vem det är som berättar. Och i stora drag vet jag ju hur den här berättelsen kommer att sluta. Ändå kunde jag knappt slita mig från boken, och när jag inte läste gick jag omkring och funderade över Thomas, Henrik och Anne. Det skiljer hundratals år mellan oss, ändå blev personerna så otroligt levande för mig.

Texten är, som sagt, tät och fullspäckad av innehåll. Som lekman upplever jag språket som gammaldags på ett sätt som ger mig illusionen av att det är "korrekt" och tidsenligt. Jag undrar om författaren emellanåt testar läsarens vakenhetsgrad när hon använder pronomen utan att tydliggöra vem det är som åsyftas. Man måste verkligen vara alert när man läser.

Från ett psykologiskt perspektiv är porträttet av Thomas Cromwell det mest intressanta. Uppväxt i en fattig miljö med en hårdför far och få nära relationer utvecklas han till en mästare i manipulation. Han är socialt kompetent på en nivå som gränsar till psykopati. Samtidigt beskrivs han som en kärleksfull make och far som djupt sörjer förluster av familjemedlemmar. I Mantels skepnad är han onekligen en mycket fascinerande man.

Sammantaget är Wolf Hall en historisk roman i en helt egen klass. Den är inte särskilt lättläst, men den ger i gengäld den trägne läsaren lön för mödan. Ett mästerverk helt enkelt.

Enkätdax

Det var riktigt länge sedan jag svarade på en enkät, den här hittade jag hos Fiktiviteter.

Vad läser du just nu? Mycket samtidigt... Har läst ungefär halva Ulysses, har nyligen börjat på Wolf Hall, har snart läst ut Lyckliga Moskva. Störs lite av att jag dessutom måste läsa om barns språkutveckling och språkstörningar.

Vad kommer du att läsa härnäst? I oktober blir det mycket afrikanskt. Planerar att läsa Bränd jord  av Elieshi Lema, Ännu talar träden av Calixthe Beyala och - Coconut av Kopano Matlwa.

En bok du sparat till ett speciellt tillfälle? Jag sparar på några barn- och ungdomsfantasyserier som jag tänker att jag kan behöva om jag blir sjuk och inte orkar med något tungt. De är Cashores serie om De utvalda och Funkes Bläckserie.

Den senaste boken du gav upp med? Jag ger ganska ofta upp böcker, framför allt ljudböcker. Caitlin Morans Konsten att vara kvinna passade inte mig.

Den första boken du läste på engelska? Den första jag försökte läsa var A Farewell to Arms som vi läste i skolan. Den gav mig upplevelsen av att vara fullständigt värdelös på engelska. För att råda bot på detta läste jag The Godfather, som var så spännande att jag glömde att jag läste på engelska. 

Den senaste boken du läste på svenska? Jag läser ju in princip allt på svenska, den senaste jag läste ut var Levande och döda i Winsford av Nesser.

Kan du citera några dikter? Tyvärr nästan inte alls, bara lite Fröding och Tranströmer.

Hur hittar du tiden att läsa så mycket som du gör? Jag säger som Fiktiviteter: lästid hittas inte den skapas. Jag läser i stället för att pyssla i hemmet, titta på TV, träna (tyvärr) och ägna mig åt andra intressen.

Vilka nya boksläpp ser du mest fram emot den här hösten? Nyckeln väntar jag så klart på, vill veta hur det ska gå i kampen med demonerna. Ser också fram emot Kim Thúys Mãn och nyöversättningen av Austens Övertalning.

Vårens lockande böcker

Likt många andra bokbloggare (t ex Hermia och Feelgoodbiblioteket) har jag kikat en del på vårens utgivning. Och som vanligt finns det mycket som lockar. Här är de tio jag framför allt fastnade för när jag kollade runt.

Marias testamente - Colm Tóibín (Norstedts, februari) hoppas jag kommer att bli mitt första möte med en författare jag hört så mycket positivt om.

Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona - Anneli Jordahl (Norstedts, mars) lockar eftersom jag tyckte så mycket om författarens sätt att skriva i Jag skulle vara din hund.

Flickan som vandrade i öknen - Vénus Khoury-Ghata (Elisabeth Grate, mars) tror jag kommer att bli en favorit eftersom jag fortfarande tänker på hennes fantastiska roman Sju stenar till den otrogna hustrun.

Inte längre hemma - Chinua Achebe (Tranan, mars) har jag höga försväntningar på. Författarens Allt går sönder är den bästa afrikanska roman jag läst.

Mary Jones historia - Elin Boardy (W&W, april) är jag nyfiken på eftersom jag gillade Mot ljuset.

När kejsaren var gudomlig - Julie Otsuka (Albert Bonniers, april) vill jag absolut inte missa. Det får räcka med att jag fortfarande inte läst Vi kom över havet.

Låglandet - Jhumpa Lahiri (Brombergs, april) är även den skriven av en författare jag tidigare hyllat. Då handlade det om novellsamlingen Främmande jord.

Kvinnan på övervåningen - Claire Messud (Natur & Kultur, april) låter intressant när jag läser förlagets beskrivning.

Revolutionsskrivarna - Nawal El Saadawi (Ordfront, april) är måsteläsning för någon som gillade Den stulna romanen.

För in de döda - Hilary Mantel - (Weyler, maj) är sist men sannerligen inte minst på listan. Självklart vill jag veta mer om Cromwells liv och leverne efter mötet med magnifika Wolf Hall.

Vad har ni mest lust att läsa av allt nytt som kommer?

Booker Prize Shortlist

Här är böckerna som klarade gallringen och därmed fortfarande har chansen att vinna 2009 års Man Booker Prize for Fiction.

A S Byatt The Children's Book
J M Coetzee Summertime
Adam Foulds The Quickening Maze
Hilary Mantel Wolf Hall
Simon Mawer The Glass Room
Sarah Waters The Little Stranger

Jag har inte läst någon av de nominerade böckerna, men har läst annat av Coetzee och Waters. Därför håller jag lite på dem :-.)

Tematrio - Kvinnor skriver om män

Även om inte litteraturhistorien kryllar av dem finns det faktiskt en del kvinnor som skrivit om män. Berätta om tre minnesvärda mansporträtt författade av kvinnor. Samtida eller äldre, välj själv.

1. Wolf Hall av Hilary Mantel handlar framför allt om Thomas Cromwell, även om både kung Henrik och flera av hans fruar finns med i berättelsen. Porträttet av Cromwell är mycket nyanserat och intressant, här skildras en man som suktar efter makt samtidigt som han också är lojal mot vänner och en kärleksfull familjefar.

2. Bland deckarförfattarna finns flera kvinnor som skriver om manliga huvudpersoner. I mitt tycke är Karin Fossums porträtt av Konrad Sejer ett av de allra bästa.

3. Selma Lagerlöf skapade en hel del minnesvärda manliga karaktärer, t ex den försupne prästen Gösta Berling och den kärleksfulla pappan i Kejsarn av Portugallien. Det är nog hög tid för lite Selma-läsning igen.

"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Skuggan av ett liv #tbt

Förra året avslutades med en recension av trilogin Wolf Hall av Hilary Mantel, en romansvit jag ägnat många år åt att läsa. Hilary Mantel avled tragiskt, och alldeles för tidigt, i september förra året och jag har lite svårt att släppa hennes författarskap. Här kommer därför en repris på recensionen av hennes självbiografi Skuggan av ett liv.

I memoarboken Skuggan av ett liv skildrar Hilary Mantel en mycket udda uppväxt i en otraditionell katolsk familj. Gradvis, och utan att det talas om det, ersätts fadern med en styvfar och när modern färgat håret knallrött har barnet Hilary svårt att veta om modern alltid sett ut så. Den lilla tycks vara ganska främmande i sin värld. Som ung juridik­student får hon hälsoproblem och bemöts med misstro då läkarvetenskapen inte kan förklara hennes svårigheter. Symtomen tolkas som psykiatriska och behandlas därefter. Först långt senare får Mantels tillstånd en korrekt diagnos, men innan dess har hon tvingats genomgå mycket komplicerade och smärtsamma ingrepp. Ändå är det kanske bemötandet och öknamnet Fröken Aldrigkry som svider mest.

Mantels barndom präglas av utanförskap och osäkerhet. Rädslan att bli ensam och övergiven är stor och Mantel har också svårt att se sammanhang i sin tillvaro och lita på sina sinnen. Som läsare kan jag känna att det gungar obehagligt i mitt inre när jag föreställer mig den lilla Hilarys famlande i tillvaron.

"När vi kliver på tåget med de breda automatiska dörrarna tar jag mina föräldrars händer och ser till att alla stiger på samtidigt och börjar med samma fot. Jag är rädd att någon ska lämnas kvar, och jag tror att när dörrarna väl har slagit igen går de inte att öppna igen. Tänk om någon skulle stiga på först och dörrarna stängdes, och den personen blev ensam på tåget, skickades i förväg: eller ännu värre, tänk om den personen skulle vara jag?"

Redan som barn söker sig Mantel till berättelsernas värld för att uppleva samhörighet och förståelse. Men även här finns en rädsla, ett förbud mot att kräva för mycket, att vara för glupsk.

"Jag hade läst böckerna så häftigt att när jag lämnade tillbaka dem var trycket blekt och grått av utmattning, och jag tänkte att en dag skulle bibliotekarien märka att jag hade tömt dem på kraft och riva mitt lånekort."

För den unga Hilary präglas tillvaron av kroppslig smärta, udda symtom som ingen läkare förstår och behandlingar som inte ger önskad effekt. Att inte riktigt bli tagen på allvar, att hela tiden uppleva att man inte kan bli förstådd måste ha varit en ohygglig upplevelse. Slutligen får Mantel diagnosen endometrios och behandlas med operationer och hormoner, vilket leder till en enorm viktökning. Så tvingas hon även uppleva hur samhället ser på och bedömer överviktiga. Att skriva sin memoarbok var ett "försök att få upphovsrätten till sig själv", som hon uttrycker det.

Hela Mantels historia präglas av kroppslighet och vad som händer när kroppen sviker, när man helt enkelt inte kan välja om eller när man vill bli mor. Mantels ord om dottern hon aldrig fick skär som knivar genom skör hud och får mina tårar att strömma. Jag fick ju min dotter och för det är jag oändligt tacksam. Framför allt gentemot hennes biologiska mor.

"De ofödda, oavsett om de fått namn eller ej, oavsett erkännande, har en förmåga att pocka på: en förmåga att göra sin närvaro känd. Inga medicintekniska framsteg skulle frambringa Catriona; hon var förlorad. Men när biologiskt öde avviker från normen är det delar av psyket som behöver tid att komma ikapp."

Texten i Skuggan av ett liv är skriven på ett sätt som speglar det lilla barnets upplevelse av världen. Vi får ta del av hennes historia utifrån fragmentariska minnesbilder - t ex av olika sinnesintryck - på ett mycket konkret sätt. Ofta får läsaren ta del av en liten glimt ur ett längre händelseförlopp, där man själv får vara med och skapa en förståelse, ett sammanhang.

"Lita på din läsare, sluta skedmata din läsare, sluta vara nedlåtande mot din läsare, beröm din läsare för att vara åtminstone lika smart som du, och sluta vara så jäkla behagsjuk: du är i raden längst bak, kan du vara snäll att koppla av charmen! Enkla ord på enkelt papper. Minns vad Orwell säger, att prosa är som en fönsterruta. Koncentrera dig på att slipa minnet och skärpa din mottaglighet. Kapa varje sida du skriver med åtminstone en fjärdedel. Sluta snickra ihop dina tarvliga små liknelser. Tänk ut vad du vill ha sagt. Säg det sedan med så mycket klarhet och kraft du kan." 

Sammantaget är Skuggan av ett liv en upprörande kvinnohistoria och en smärtsam, mycket personligt berättad historia om en kvinna som, trots svåra motgångar, skapar sitt eget liv.

SKUGGAN AV ETT LIV
Författare: Hilary Mantel
Översättare: Marianne Mattsson
Förlag: Weyler Förlag (2015)

Skuggan av ett liv av Hilary Mantel

Efter att ha läst Wolf Hall av Hilary Mantel var jag givetvis mycket nyfiken på författaren. Ännu mer intresserad blev jag så klart efter att ha sett henne hos Skavlan. Hon väcker stark beundran och en känsla av samhörighet.




I memoarboken Skuggan av ett liv skildrar Hilary Mantel en mycket udda uppväxt i en otraditionell katolsk familj. Gradvis, och utan att det talas om det, ersätts fadern med en styvfar och när modern färgat håret knallrött har barnet Hilary svårt att veta om modern alltid sett ut så. Den lilla tycks vara ganska främmande i sin värld. Som ung juridik­student får hon hälsoproblem och bemöts med misstro då läkarvetenskapen inte kan förklara hennes svårigheter. Symtomen tolkas som psykiatriska och behandlas därefter. Först långt senare får Mantels tillstånd en korrekt diagnos, men innan dess har hon tvingats genomgå mycket komplicerade och smärtsamma ingrepp. Ändå är det kanske bemötandet och öknamnet Fröken Aldrigkry som svider mest.

Mantels barndom präglas av utanförskap och osäkerhet. Rädslan att bli ensam och övergiven är stor och Hilary har också svårt att se sammanhang i sin tillvaro och lita på sina sinnen. Som läsare kan jag känna att det gungar obehagligt i mitt inre när jag föreställer mig den lilla Hilarys famlande i tillvaron.

"När vi kliver på tåget med de breda automatiska dörrarna tar jag mina föräldrars händer och ser till att alla stiger på samtidigt och börjar med samma fot. Jag är rädd att någon ska lämnas kvar, och jag tror att när dörrarna väl har slagit igen går de inte att öppna igen. Tänk om någon skulle stiga på först och dörrarna stängdes, och den personen blev ensam på tåget, skickades i förväg: eller ännu värre, tänk om den personen skulle vara jag?"

Redan som barn söker sig Hilary till berättelsernas värld för att uppleva samhörighet och förståelse. Men även här finns en rädsla, ett förbud mot att kräva för mycket, att vara för glupsk.

"Jag hade läst böckerna så häftigt att när jag lämnade tillbaka dem var trycket blekt och grått av utmattning, och jag tänkte att en dag skulle bibliotekarien märka att jag hade tömt dem på kraft och riva mitt lånekort."

För den unga Hilary präglas tillvaron av kroppslig smärta, udda symtom som ingen läkare förstår och behandlingar som inte ger önskad effekt. Att inte riktigt bli tagen på allvar, att hela tiden uppleva att man inte kan bli förstådd måste ha varit en ohygglig upplevelse. Slutligen får Mantel diagnosen endometrios och behandlas med operationer och hormoner, vilket leder till en enorm viktökning. Så tvingas hon även uppleva hur samhället ser på och bedömer överviktiga. Att skriva sin memoarbok var ett "försök att få upphovsrätten till sig själv", som hon uttrycker det.

Hela Mantels historia präglas av kroppslighet och vad som händer när kroppen sviker, när man helt enkelt inte kan välja om eller när man vill bli mor. Mantels ord om dottern hon aldrig fick skär som knivar genom skör hud och får mina tårar att strömma. Jag fick ju min dotter och för det är jag oändligt tacksam. Framför allt gentemot hennes biologiska mor.

"De ofödda, oavsett om de fått namn eller ej, oavsett erkännande, har en förmåga att pocka på: en förmåga att göra sin närvaro känd. Inga medicintekniska framsteg skulle frambringa Catriona; hon var förlorad. Men när biologiskt öde avviker från normen är det delar av psyket som behöver tid att komma ikapp."

Texten i Skuggan av ett liv är skriven på ett sätt som speglar det lilla barnets upplevelse av världen. Vi får ta del av hennes historia utifrån fragmentariska minnesbilder - t ex av olika sinnesintryck - på ett mycket konkret sätt. Ofta får läsaren ta del av en liten glimt ur ett längre händelseförlopp, där man själv får vara med och skapa en förståelse, ett sammanhang.

"Lita på din läsare, sluta skedmata din läsare, sluta vara nedlåtande mot din läsare, beröm din läsare för att vara åtminstone lika smart som du, och sluta vara så jäkla behagsjuk: du är i raden längst bak, kan du vara snäll att koppla av charmen! Enkla ord på enkelt papper. Minns vad Orwell säger, att prosa är som en fönsterruta. Koncentrera dig på att slipa minnet och skärpa din mottaglighet. Kapa varje sida du skriver med åtminstone en fjärdedel. Sluta snickra ihop dina tarvliga små liknelser. Tänk ut vad du vill ha sagt. Säg det sedan med så mycket klarhet och kraft du kan." 

Sammantaget är Skuggan av ett liv en upprörande kvinnohistoria och en smärtsam, mycket personligt berättad historia om en kvinna som, trots svåra motgångar, skapar sitt eget liv.

Andra som läst är Bokmania, Kulturkollo, Aftonbladet.

SKUGGAN AV ETT LIV
Författare: Hilary Mantel
Översättare: Marianne Mattsson
Förlag: Weyler Förlag (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

Short List Women's Prize for Fiction

Women's Prize for Fiction har presenterat årets kortlista och den innehåller flera böcker som verkligen lockar mig.

Dominicana av Angie Cruz handlar om en ung flicka som gifter sig med en äldre man för att få ett bättre liv, och flyttar från Dominikanska republiken till New York. Handlingen utspelar sig på 1960-talet. Den här boken vill jag gärna läsa, gillar temat och tidsperioden.

Girl, Woman, Other av Bernardine Evaristo tilldelades Bookerpriset 2019. Boken består av tolv olika berättelser, som utspelar sig i olika delar av England. "A choral love song to black womanhood in modern Great Britain". Verkar intressant, lite beroende på hur väl den hänger ihop.

A Thousand Ships av Natalie Haynes är en roman om de många kvinnorna som finns i utkanten av alla berättelser om de manliga hjältarna i antikens Grekland. Jag har läst och tyckte mycket om den. Ett hett tips till alla som gillar antiken och berättelser om trojanska kriget.

The Mirror and the Light av Hilary Mantel är den mycket efterlängtade och avslutande delen av  trilogin om Thomas Cromwell. Jag har läst och verkligen älskat de båda tidigare delarna Wolf Hall och För in de döda. Det här är den allra bästa historiska romansviten, skriven i nutid, och den författare jag hoppas ska tilldelas allsköns priser.

Hamnet av Maggie O’Farrell är en historisk roman inspirerad av William Shakespeares liv. Berättelsen utspelar sig i Stratford-Upon-Avon år 1596 och handlar om en bror som försöker finna hjälp åt sin sjuka syster då föräldrarna inte är hemma. Det här är verkligen en roman jag ser fram emot! Jag har läst och gillat författaren tidigare och älskar välskrivna historiska romaner.

Weather av Jenny Offill handlar om bibliotekarien Lizzie, som får ett jobberbjudande som kommer att förändra hennes liv. Författaren har tidigare gett ut romanen Avd. för grubblerier, den orkade jag faktiskt inte läsa ut. Vi får se om jag försöker med den här i stället.

Topplistan 2013

Det blev en liten Topplista i alla fall, i år med bara 10 noggrant utvalda titlar. Topp tre är som jag tidigare bloggat om Mãn, Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien och Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz.

I år innehåller listan inte mindre än sex svenska romaner. Och hela sju av dem kan på olika sätt betraktas som historiska. Alla tio rekommenderas varmt.

Mãn - Kim Thúy
Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien - Mohsin Hamid
Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz - Göran Rosenberg
Wolf Hall - Hilary Mantel
Viviane Élisabeth Fauville - Julia Deck
Torka aldrig tårar utan handskar (trilogin) - Jonas Gardell
Den bästa dagen är en dag av törst - Jessica Kolterjahn
Kapten Nemos bibliotek - P O Enquist
Doktor Glas - Hjalmar Söderberg
Bricken på Svartvik - Vibeke Olsson