Elfriede Jelinek

Elfriede Jelinek föddes 1946 i en liten by i Österrike och växte upp i Wien. Fadern hade judiskt påbrå, medan modern var katolik. Jelineks mor hade stora ambitioner för dottern, som skulle uppfostras till solist. Flickan studerade därför från tidig ålder vid musikkonservatoriet i Wien. Jelinek beskriver själv den ständiga pressen att öva som ett förtryck, samtidigt som de musikaliska tillställningarna var hennes enda möjlighet att etablera sociala kontakter. Modern beskrivs som sjukligt svartsjuk, hon tillät inte dottern att leka med andra barn. Vid arton års ålder fick Jelinek ett nervöst sammanbrott, vilket ledde till att hon började skriva.

Jelinek bor än idag i sin barndoms sommarhem, ett hem hon delade med modern tills denna avled, vid 97 års ålder. En social fobi präglar starkt Jelineks vardag och inskränker hennes möjligheter att delta i sociala sammanhang. Hon lämnar sällan hemmet och kunde inte resa till Stockholm för att motta Nobelpriset. Jelinek beskriver själv sitt liv så här: ”Den som är utanför, förblir utanför. Å andra sidan får man en skarpare blick, men man offrar ju livet”. Elfriede relaterar till omvärlden via sina texter och hon kommunicerar genom sin websida.

Gemensamt för Jelineks romaner Pianolärarinnan, Älskarinnorna och Michael: en ungdomsbok för det infantila samhället är skildringarna (eller kanske snarare skisserna) av kvinnor som utsätts för övergrepp, våld och sadism. Bakom förtrycket finns svaga män, som i sin tur lever i en alienerad värld, styrd av kapitalets och masskulturens villkor. Jelineks position som feminist på vänsterkanten är synnerligen uppenbar i hennes texter. Hon engagerar sig i samhället i syfte att demaskera strukturer och avslöja lögner. Jelinek kritiserar skarpt sitt hemland för dess oförmåga att göra upp med sin nazistiska historia och hon var en av få som uttalade sig i samband med fallet Fritzl.

Karaktäristiskt för Jelineks sätt att uttrycka sig är att med kyligt distanserad, oidentifierbar berättarröst skissa groteska sex- och våldsscener. Bakgrunden är ofta en uppförstorad nationalromantisk idyll, mot vilken scenerna kontrasteras på ett absurt sätt.

Jelinek tilldelades Nobelpriset i litteratur 2004 med motiveringen: "för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt". Akademien var långt ifrån enig om beslutet och ledamoten Knut Ahnlund ansåg att priset till henne hade "ödelagt utmärkelsens värde för överskådlig framtid".


Jelinek intresserar mig både som person och som författare. Jag har läst en del texter av och om henne:

  
Jelinek. Elfriede. 2004. Pianolärarinnan. Stockholm: Forum.
Jelinek, Elfriede. 2007. Michael: En ungdomsbok för det infantila samhället. Stockholm: Ersatz.
Jelinek, Elfriede. 2008. Älskarinnorna. Stockholm: Brombergs.
Jelinek, Elfriede. 2009. "De övergivna". Aftonbladet. 16 mars. http://www.aftonbladet.se
Korsström, Tuva. 1994. Berättelsernas återkomst. Helsingfors: Söderströms förlag.

Jag har även skrivit på bloggen om Jelineks berättarröster och jag har recenserat ett par av hennes böcker: Älskarinnorna, Michael: En ungdomsbok för det infantila samhället. Mitt förslag är att man som förstagångsläsare väljer Älskarinnorna.

Jelineks berättarröster

Vem, vilka eller vad är det egentligen som talar till läsaren i Jelineks böcker? Det tycker jag är intressant att fundera över. Till stor del har jag inspirerats av vår föreläsare Maria Jönsson, samt några nedan nämnda romaner och texter.

Jelineks tilltal är en av de faktorer som fascinerar mig och stöter bort många andra läsare. Som Maria Jönsson säger i sin föreläsning är Jelineks berättarröster svåridentifierade, omväxlande och otydliga. Man vet helt enkelt inte vem det är som berättar i romanerna. Berättarrösten växlar dessutom emellanåt, helt oväntat för läsaren, position. Ibland kan man urskilja en tydlig allvetande berättare, ibland dyker i stället ett mer diffust vi-tilltal upp.

I romanen Älskarinnorna skildras (kanske skissas egentligen är en bättre beskrivning) de unga kvinnorna Birgitte, Paula och Susi kyligt och distanserat, hånfullt skrattar berättaren åt deras naiva förhoppningar. Det finns ingen empati eller värme att försöka gömma sig bakom, som läsare får man bara försöka rida ut stormen. Allra mest hånas den unga kvinnan Paula, den minst beräknande av de tre, den som tror på romantisk rosenskimrande kärlek.

I Michael: en ungdomsbok för det infantila samhället (som verkligen inte är en ungdomsbok, det här är Jelineks typiska satir!) inleds varje avsnitt med ironiska, mästrande och uppfostrande kommentarer av berättaren i bästa TV-hallåastil:

”nå kära pojkar och flickor!
Redan gjort i byxorna igen? Skäms på er!" (s 125)

I vissa delar av den här romanen är hånet så påtagligt att man som läsare blir alldeles matt:

"ingrid den dumma kossan vill fortfarande bli älskad av någon." (s 126)

Även i Pianolärarinnan är berättaren fanatiskt konsekvent i sin obarmhärtiga kyla. Detta trots, eller kanske på grund av, att boken innehåller självbiografiska element. Jag tyckte att det var svårt att stå ut med bristen på empati hos berättaren i denna roman, för som läsare blir man så berörd av Erikas sorgliga liv.

Allra mest intressant med Jelineks berättarstil är dock, i mitt tycke, hur den påverkar läsaren. Som Maria Jönsson tar upp i förläsningen är en svårighet med att läsa Jelinek att man inte säkert kan identifiera henne som god. Hon visar inte empati med sina huvudpersoner och inte heller någon värme. Detta gör läsaren osäker och denna osäkerhet blir än värre när Jelinek med ett försåtligt vi-tilltal plötsligt lockar läsaren att identifiera sig med berättarrösten. Att hantera ifrågasättanden av den egna godheten är påtagligt problematiskt för de allra flesta människor.

Bäst beskriver Horace Engdahl detta i sitt tal vid prisceremonin:

"Svårigheten att läsa Elfriede Jelinek består i att det inte finns någon sympatisk författarröst som läsaren kan vila ut hos och identifiera sig med. Det är ett uppvaknande från läsandets narcissism.”

I en mycket intressant intervju med Jelinek av Tuva Korsström kan man läsa hur Jelinek själv svarar på frågan om sitt distanserade tonfall:

”Ni har anklagats för cynism och känslokyla, på grund av er distans till alla de hemskheter ni beskriver.

- Jag tror att man som författare medvetet, nästan som en vetenskapsman, måste hålla ett avstånd till det man berättar om. På samma sätt som Flaubert, har jag fått mig kastat i ansiktet att jag arrogant och kyligt beskriver människoöden på avstånd. Det här är en beskyllning som nästan alla analytiska författare råkar ut för. Vad man däremot inte sett är att jag egentligen är starkt partisk. Jag är inte objektiv, jag är inte cynisk. Jag har aldrig låtit minsta tvivel råda om var mina sympatier finns. De finns hos samhällets mest förtryckta.”

Referenser

Jelinek, Elfriede. 2004. Pianolärarinnan. Stockholm: Forum.
Jelinek, Elfriede. 2007. Michael: En ungdomsbok för det infantila samhället. Stockholm: Ersatz.
Jelinek, Elfriede. 2008. Älskarinnorna. Stockholm: Brombergs.
Engdahl, Horace. 2004. Horace Engdahls tal vid prisceremonin. Svenska Akademien.
Korsström, Tuva. 1994. Berättelsernas återkomst. Helsingfors: Söderströms förlag.  

(Examinerande foruminlägg från kursen Nobelpriset i litteratur, våren 2012)

Älskarinnorna

Älskarinnorna av Elfriede Jelinek, utgiven av Brombergs, 2008

Jag undvek länge att läsa Jelinek för jag trodde att hon var svår. Då hon erhöll Nobelpriset 2004 hade detta föregåtts av konflikter inom Akademien och vissa ansåg att det var skandal att hon fick priset. Egentligen borde ju detta gjort att jag kastade mig över författaren, men i stället blev jag lite försiktig. Som tur är plockade jag ändå till slut fram min fina Nobelklassiker Älskarinnorna och började läsa. Efter två sidor var jag fast, det här är en text som kräver uppmärksamhet och engagemang av sin läsare. Precis i min smak. Nu efteråt sitter jag och funderar på om boken var "svår"? Det var i alla fall inte svårt att vare sig läsa texten eller förstå den ursinniga vrede som fullkomligt väller ut ur boksidorna. Kanske kan man säga att Jelinek är svår för att hon är annorlunda, men framför allt tycker jag att man ska säga att hon är genialisk.

Älskarinnorna handlar om två kvinnors eländiga livsöde. Båda kvinnorna lever i små inskränkta byar i ett samhälle som fullkomligt krossar kvinnor. Även männen far illa, de går under av sina arbeten. Brigitte älskar Heinz och hon älskar framför allt det liv han kan ge henne. Brigitte älskar på ett mycket målinriktat sätt, vilket också visar sig ge resultat. Hon blir förvisso inte lycklig, men hon blir gift och hon kommer att äga saker. Paula drömmer i stället rosenröda drömmar om verklig kärlek. Och denna kärlek har hon tänkt sig att dela med skogsarbetaren Erich. Han har i sin tur inte tänkt sig att dela något med henne, han märker nästan inte ens att ha i förbifarten råkar göra henne med barn. Paula blir utsatt för spott och spe i den lilla byn när hon varit dum nog att bli på smällen. Så småningom lyckas hon få Erich att gifta sig med henne, men det går naturligtvis käpprätt åt helvete i alla fall.

Det Jelinek gestaltar i Älskarinnorna är ett kvinnoförtryck och ett kvinnohat som totalt dominerar hela samhället. Samhället är Österrike på 70-talet, ett förljuget samhälle som gör allt för att dölja obehagligheter. I berättelsen finns dock inga tidsmarkörer, Brigittes och Paulas öden är allmängiltiga. Det man framför allt slås av i Jelinkes text är hennes totala kompromisslöshet, hennes ursinne och hennes intelligenta ironiserande. Jelinek skildrar sina huvudpersoner så kyligt och distanserat, hånfullt skrattande åt deras naiva förhoppningar. Det finns ingen empati eller värme att försöka gömma sig bakom, som läsare får man bara försöka rida ut stormen.

Även textmässigt är Jelinek unik. Hon undviker versaler i början av meningarna och hon upprepar samma (eller liknande) meningar om och om igen - tills hon hamrat in budskapet hos läsaren. Tempot är frenetiskt och utan pauser.

"ofta gifter sig dessa kvinnor eller går under på annat sätt" (sidan 12)

"ibland kommer erich och paula också i framtiden att komplettera varandra, t ex när erich ger henne stryk och paula tar emot stryk" (sidan 70)

"som två insekter har det gamla äkta paret bitit sig fast vid varandra, likt två djur som käkar upp varandra, den en är redan halvvägs inne i den andras kropp." (sidan 80)

Sammantaget är Älskarinnorna helt enkelt en av årets allra häftigaste läsupplevelser. Det här är en bok som definitivt hamnar på min bästa-lista.

Utmaning: Authors & Characters - Paula

Utmaning Authors & Characters: Paula

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Foto: Liu Dong'ao

Jean-Paul Sartre, författaren och filosofen, grundaren av existentialismen, har jag läst pinsamt lite av. Romanen Äcklet står oläst i hyllan. Debutpjäsen Flugorna har jag dock läst, tack vare en litteraturkurs. Den skrevs 1942 under den tyska ockupationen av Frankrike. Pjäsen är en version av den grekiska myten om Orestes, sonen som hämnas sin mördade far Agamemnon genom att mörda sin egen mor Klytaimnestra. I dramat Orestien av Aiskylos styrs handlingen i pjäsen av släktens förbannelse, gudarnas vilja, offer, hämnd och – i den sista delen – försoning. I Sartres version handlar berättelsen inte om att följa sitt öde och hämnas, utan om att vara fri att välja hur man ska handla. Konflikten äger nu rum inuti människan i stället för mellan henne och gudarna. Guden – Zevs – existerar, men har ingen makt.

Friheten gestaltas i Sartes verk som det mest eftertraktade tillståndet. Men friheten tycks medföra en tomhet som Orestes skulle vilja befria sig från. Frihetens pris är utanförskap och ett betungande ansvar. Detta utanförskap leder till att man blir alienerad från andra, men även från sig själv. Människans dilemma är också att hon ofta inte vet att hon är fri och därför inte kan bruka sin frihet.

I Flugorna är det bara Orestes som vet att han är fri och han fattar beslutet att hämnas sin döde far genom att mörda hans mördare, d v s Orestes egen mor och hennes älskare. Flugorna motsvarar Aiskylos hämndgudinnor och kommer svärmande genast efter morden. Orestes syster Elektra dukar under inför Zevs lockelser och flugornas hot, medan Orestes tar sitt ansvar och befriar därmed staden från dess kollektiva ånger. Slutet, där Orestes visar stadens invånare att de kan bli befriade från sina samvetskval om de väljer ett liv i frihet under ansvar, är magnifikt.

Flugorna skrevs och sattes upp mitt under andra världskriget då Frankrike var ockuperat. Man skulle kunna tänka sig att Sartres fokus på människornas underlåtenhet, deras medlöperi och skuld speglar Vichyregimens agerande under kriget.

Sammantaget är Flugorna en otroligt fascinerade pjäs där man som läsare tvingas fundera över sin egen inställning till Gud, den fria viljan och människornas skuld. Fantastisk läsning.

Jag undvek länge att läsa Jelinek för jag trodde att hon var svår. Då hon erhöll Nobelpriset 2004 hade detta föregåtts av konflikter inom Akademien och vissa ansåg att det var skandal att hon fick priset. Egentligen borde ju detta gjort att jag kastade mig över författaren, men i stället blev jag lite försiktig. Som tur är plockade jag ändå till slut fram min fina Nobelklassiker Älskarinnorna och började läsa. Efter två sidor var jag fast, det här är en text som kräver uppmärksamhet och engagemang av sin läsare. Precis i min smak. Nu efteråt sitter jag och funderar på om boken var "svår"? Det var i alla fall inte svårt att vare sig läsa texten eller förstå den ursinniga vrede som fullkomligt väller ut ur boksidorna. Kanske kan man säga att Jelinek är svår för att hon är annorlunda, men framför allt tycker jag att man ska säga att hon är genialisk.

Älskarinnorna handlar om två kvinnors eländiga livsöde. Båda kvinnorna lever i små inskränkta byar i ett samhälle som fullkomligt krossar kvinnor. Även männen far illa, de går under av sina arbeten. Brigitte älskar Heinz och hon älskar framför allt det liv han kan ge henne. Brigitte älskar på ett mycket målinriktat sätt, vilket också visar sig ge resultat. Hon blir förvisso inte lycklig, men hon blir gift och hon kommer att äga saker. Paula drömmer i stället rosenröda drömmar om verklig kärlek. Och denna kärlek har hon tänkt sig att dela med skogsarbetaren Erich. Han har i sin tur inte tänkt sig att dela något med henne, han märker nästan inte ens att ha i förbifarten råkar göra henne med barn. Paula blir utsatt för spott och spe i den lilla byn när hon varit dum nog att bli på smällen. Så småningom lyckas hon få Erich att gifta sig med henne, men det går naturligtvis käpprätt åt helvete i alla fall.

Det Jelinek gestaltar i Älskarinnorna är ett kvinnoförtryck och ett kvinnohat som totalt dominerar hela samhället. Samhället är Österrike på 70-talet, ett förljuget samhälle som gör allt för att dölja obehagligheter. I berättelsen finns dock inga tidsmarkörer, Brigittes och Paulas öden är allmängiltiga. Det man framför allt slås av i Jelinkes text är hennes totala kompromisslöshet, hennes ursinne och hennes intelligenta ironiserande. Jelinek skildrar sina huvudpersoner så kyligt och distanserat, hånfullt skrattande åt deras naiva förhoppningar. Det finns ingen empati eller värme att försöka gömma sig bakom, som läsare får man bara försöka rida ut stormen.

Även textmässigt är Jelinek unik. Hon undviker versaler i början av meningarna och hon upprepar samma (eller liknande) meningar om och om igen - tills hon hamrat in budskapet hos läsaren. Tempot är frenetiskt och utan pauser.

"ofta gifter sig dessa kvinnor eller går under på annat sätt" (sidan 12)

"ibland kommer erich och paula också i framtiden att komplettera varandra, t ex när erich ger henne stryk och paula tar emot stryk" (sidan 70)

"som två insekter har det gamla äkta paret bitit sig fast vid varandra, likt två djur som käkar upp varandra, den en är redan halvvägs inne i den andras kropp." (sidan 80)

Sammantaget är Älskarinnorna helt enkelt en av årets allra häftigaste läsupplevelser. Det här är en bok som definitivt hamnar på min bästa-lista.

Michael : en ungdomsbok för det infantila samhället

Michael : en ungdomsbok för det infantila samhället av Elfriede Jelinek, utgiven av Ersatz, 2007

Den som känner sin Jelinek kanske redan av titeln förstår att detta inte alls är en ungdomsbok, det här är en grotesk parodi på konsumtionssamhället. Boken utkom i Österrike redan 1972, hade jag inte vetat det hade jag beskrivit den som en reaktion på de senaste årtiondenas extrema fixering vid konsumtion, design, inredning och dokusåpor. Jelinek tycks verkligen vara före sin tid! Att beskriva bokens handling låter sig inte göras i vanlig mening. Berättelsen utformas som olika scener, där det inte är möjligt att skilja mellan "verkligheten" och TV-programmen. Huvudpersonerna lever sina liv delvis genom TV-programmen och därför finns heller inga realistiska spärrar för vad som kan hända. Kontorspraktikanterna Ingrid och Gerda söker lyckan i modeshopping och kärleken. Men lyckan är inte till för fattiga flickor. Michael blir förälskad i och gifter sig med chefen och fabriksägaren herr Koesters dotter. Sannolikheten att de ska leva lyckliga i alla sina dagar är dock obefintlig.

I den här boken är inte den yttre handlingen det viktiga, utan formen. Varje avsnitt inleds med hånfulla kommentarer av berättaren i bästa TV-hallåastil. Därefter följer korta avsnitt om huvudpersonernas drömmar, fantasier, tankar och verkliga upplevelser - uppblandade med scener ur den värsta typ av splatterfilm man kan tänka sig. Skildringar av blodskvättande misshandel, vedervärdiga våldtäkter och insmickrande inscest flyter fram över sidorna. Texten saknar versaler och vanlig avstavning, vilket tar ett tag att vänja sig vid.

Ett dominerande mönster är - som vanligt i Jelineks författarskap - att de svaga råkar illa ut, i synnerhet om de är kvinnor. Människorna exploateras av kapitalet, ofta via media. Grymheterna är gränslösa och inget ljus skymtar i tunneln. Författaren är fanatiskt konsekvent i sitt hånfulla tonfall, i sin empatilösa skildring av de svaga och i sitt raseri mot den rådande ordningen.

"ingrid den dumma kossan vill fortfarande bli älskad av någon." (s 126)

"herr michael juniorchefen ger gas. backen i. med ett språng skjuter sportbilen i väg bakåt och över gerda. som om hon vore ett ingenting. hon är också ett ingenting." (s 84)

Jelineks romaner kan vara mer eller mindre lätta att ta till sig, det här är i mitt tycke en av de svårare. Berättelsen är så grotesk, så fragmentarisk, så nattsvart att jag får anstränga mig för att orka läsa vidare. Samtidigt tycker jag att Jelinek tillför något viktigt, det är för mig givande att kämpa med hennes texter.

Jelinek om Fritzl

I Aftonbladet finns idag en fantastisk text - De övergivna - om Amstetten, Österrike och den helige Fadern. Detta är mitt första möte med Elfriede Jelinek och jag känner mig lite matt efter att ha läst hennes text. En sådan intensitet! Hennes språk är mycket krävande och jag tvivlar på att jag skulle orka med en hel bok, men hon har klart väckt mitt intresse och min beundran. 2004 erhöll Jelinek Stig Dagermanpriset och Nobelpriset (precis som Le Clézio 2008).

"Ni i utlandet, var vänliga och lyssna på vårt ord, lyssna på operabalen och nyårskonserten, lyssna på allt! men inte på våra skrik! Vänligen ignorera dem, vi ignorerar dem ju själva när allt kommer omkring, och vi måste ju veta."

Årets bästa mm

2011 års finaste läsupplevelse

Många kämpade om titeln årets bästa bok, ingen var dock bättre än Korparna av Tomas Bannerhed. Klas växer upp i ett fattigt Småland på 70-talet. Hans liv kretsar runt faderns tilltagande galenskap och traktens fågelliv. Det som är så unikt med Korparna är författarens underbara språk. Han berättar sin historia på en glasklar, poetisk prosa, han berättar om fåglarna och naturen så att läsaren hör fågelsången, känner dofterna från myren och förnimmer fågelvingarnas flaxande. Så vackert, så smärtsamt vackert.

2011 års mest upprörande SPOILERVARNING!

Många böcker upprörde mig under året då de skildrade obehagliga, ibland oerhört sorgliga händelser. Den bok som framför allt dock upprörde mig var Den stygga flickans rackartyg av Mario Vargas Llosa. Och här var det faktiskt inte bara handlingen, utan även författaren som upprörde mig. "Den stygga flickan" skildras endast genom mannens ögon, hennes porträtt är ensidigt och ganska ointressant. Den kärlek Ricardo hyser för flickan har inget med henne som en verklig person att göra, han har blivit besatt av sin föreställning om en spännande flicka han vill äga. Att läsare (och experter) identifierar sig med mannen och beskriver detta som en historia om olycklig kärlek övergår mitt förstånd. Att författaren på slutet stympar "den stygga flickan" på ett vedervärdigt sätt gjorde mig oerhört upprörd och rasande.


2011 års bästa Nobelpristagare

Jag undvek länge att läsa Elfriede Jelinek för jag trodde att hon var svår. Då hon erhöll Nobelpriset 2004 hade detta föregåtts av konflikter inom Akademien och vissa ansåg att det var skandal att hon fick priset. Egentligen borde ju detta gjort att jag kastade mig över författaren, men i stället blev jag lite försiktig. Som tur är plockade jag ändå till slut fram min fina Nobelklassiker Älskarinnorna och började läsa. Älskarinnorna handlar om två kvinnors eländiga livsöde. Båda kvinnorna lever i små inskränkta byar i ett samhälle som fullkomligt krossar kvinnor. Även männen far illa, de går under av sina arbeten. Textmässigt är Jelinek unik. Hon undviker versaler i början av meningarna och hon upprepar samma (eller liknande) meningar om och om igen - tills hon hamrat in budskapet hos läsaren. Tempot är frenetiskt och utan pauser. Kanske kan man säga att Jelinek är svår för att hon är annorlunda, men framför allt tycker jag att man ska säga att hon är genialisk.


2011 års överraskning

Under året tjatade alla människor om en norrman som skrev en självbiografi i mastodontformat. Jag beslutade mig naturligtvis genast för att inte läsa den här hypade författaren. Men till slut blev jag ändå så nyfiken att jag tänkte att jag ju kunde läsa bara den första delen. Inte visste jag då vad som skulle ske... Summa summarum sitter jag nu lika fast i Knausgårdsträsket som alla andra. Första boken läste jag på svenska, men nu har jag övergått till att läsa på norska. Och det gjorde texten ännu bättre! Just nu närmar jag mig slutet av del 2 (Karl Ove och Linda har fått en dotter) och del 3 fick jag lämpligt nog i julklapp.


2011 års rysligaste
Både herr och fru Fiktiviteter var övertygade om att jag skulle gilla vampyrer, åtminstone i John Ajvide Lindqvists tappning, om jag bara gav det hela en chans. För att inte framstå som enkelspårig lyssnade jag således till en författaruppläsning av Låt den rätte komma in. Och gissa om jag blev överraskad! Författaren skildrar en ung pojkes ensamhet och utsatthet på ett hjärtskärande sätt, mästerligt. Vissa scener är dock oträcka på gränsen till vad jag klarar av. Men sammantaget får jag lov att ge Fiktiviteterna rätt, det här var läsvärt. Faktiskt så bra att jag även läst och planerar att läsa mer av författaren. Kanske jag t o m läser en annan författare som skriver om vampyrer...


2011 års lyriker

Under året läste jag faktiskt andra lyriker än Fröding! Både Wisława Szymborska och Ko Un gav mersmak, men att årets lyriker inte är någon annan än Tomas Tranströmer kommer nog inte som någon överraskning. Jag har läst lite ur flera av hans diktsamlingar, hittills är min favorit debutsamlingen 17 dikter. Diktraderna "I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen som handen griper en solvarm sten" gör mig lycklig. Andra favoritdikter är Allegro och Romanska bågar. Att Tranströmer äntligen i år erhöll Nobelpriset var obeskrivligt glädjande.

2011 års läsutmaningar

Jag lyckades inte fullfölja någon av årets läsutmaningar! Inte ens mina egna. Jag läste i o f s en hel del tyskspråkig litteratur inför Bokmässan, men inte alls lika mycket som jag planerat. Boktolvan (inspirerad av Enligt O) borde varit enkel att klara av, men jag lyckades bara läsa åtta av de planerade tolv författarna. Även hjärtebarnet Jorden Runt 3 tråkade ut mig under årets sista månader, jag lyckades inte alls läsa de planerade böckerna. Detta borde lära mig att inte hitta på eller hoppa på några utmaningar nästa år...


2011 års bloggäventyr

Många roliga saker hände mig och bloggen under det gångna året. I januari var bloggen med i ett inlag i Kattis & Co, som handlade om bloggare. I februari var jag och några medbloggare på Bokmässans inspirationsträff, vi utsågs till Bokmässans bloggambassadörer och hade en hel del roliga uppdrag både innan och under själva mässan. Bland annat var vår uppgift att uppmärksamma Bokmässans Community, en plats för bokintresserade att samlas. Under våren blev bloggen med Facebooksida, det har varit mer positivt än väntat. Jag gillar det snabba utbytet av tankar som karaktäriserar Fejjan. Bloggen har även ett Twitterkonto, även om jag varit lite lat med att skriva där. I april hade GP en intressant artikel om bokbloggare, där undertecknad omnämndes så fint av Dorotea Bromberg att jag blev rosig om kinderna. Så blev det då äntligen september och dags för Bokmässan, som vanligt en helt underbar upplevelse. Mot slutet av året fick bloggen en gästbloggare, Tess på Pocketlover, hur fortsättningen ska se ut får vi se nästa år.

Löfte inför 2012

Jag brukar ju lova varje år att jag ska läsa och den traditionen följer jag även i år. Nästa år ska jag läsa! Jag ska läsa precis vad som faller mig in. Jag ska inte varken starta eller delta i en massa utmaningar, utan bara läsa det jag har lust med. Jag ska läsa hyllvärmare, recensionsböcker och nya köpeböcker på löpande band. Nåja, jag ska läsa en del planerad litteratur också eftersom jag faktiskt ska studera lite. Men mestadels ska jag lustläsa! Och känner jag mig själv rätt kommer jag att köpa fler böcker än jag läser, så att de olästa i bokhyllan blir än fler under nästkommande år.

GOTT NYTT ÅR!

Nobelstudier

Jaha, då är jag student igen då - 20 år efter det att jag senast avslutade min utbildning - för gott trodde jag. Nåja, jag är väl egentligen inte mer än hobbystudent nu, jag läser ju bara en lite kurs på halvfart. Kursen har jag nog berättat lite om redan, det är en litteraturkurs som handlar om Nobelpriset. Passande, eller hur?

När jag tittar på litteraturlistan blir jag både sugen och lite bekymrad. Många av böckerna på listan vill jag verkligen läsa - men jag kommer ju inte att ha tid att läsa något annat! Fast jag kan ju alltid lyssna lite i bilen i alla fall...

De skönlitterära romaner vi förväntas läsa är:

Tomas Tranströmer, Dikter och prosa 1954-2004
Tranströmer/Bly, Air Mail
Toni Morrison, Älskade
Toni Morrison, En välsignelse
Eyvind Johnson, Romanen om Olof
Harry Martinson, Nässlorna blomma
García Marquez, Gabriel, Hundra år av ensamhet
Paz, Octavio, Ensamhetens labyrint
Vargas Llosa, Mario, Bockfesten
Jelinek, Elfriede, Älskarinnorna
Jelinek, Elfriede, Michael: En ungdomsbok för det infantila samhället
 
Jag har ju läst en del av dem tidigare: Dikter och prosa 1954-2004 (delvis), Älskade, Nässlorna blomma och Älskarinnorna. Men de behöver ju helt klart en uppfriskning. Av Eyvind Johnson, García Marquez och Vargas Llosa har jag tyvärr läst "fel" böcker (Strändernas svall, Stad i ljus, Översten får inga brev och Den stygga flickans rackartyg. Sammantaget är jag mycket nöjd med litteraturen, här finns väl bara en bok/författare jag inte har så stor lust att läsa (inte så svårt att gissa att det är Vargas Llosa, kanske?). Förutom böckerna på listan kommer jag nog att läsa/läsa om en del böcker av Selma Lagerlöf. Och dessutom har vi naturligtvis en hel del facklitteratur att läsa.

Bland mina kursare finns flera andra likasinnande: Enligt O, Mimmimarie, Nobelprisprojektet och Paperback Lover. Kul!

Läst 2012

# Stål - Silvia Avallone
# Den orolige mannen - Henning Mankell
# Drömmen om en bro - Maylis de Kerangal
# 10 stationer - Jenny Valentine
# Om det var krig i Norden - Janne Teller
# Kupé 6 - Rosa Liksom
# Frälsaren - Jo Nesbö

# De hemlösa - Yiyun Li
# Krig eller fred - Silke Scheuermann
# Den döende detektiven - Leif GW Persson
# Njals saga
# Det måste ha varit ensamt där - Merethe Lindström
# Dandy - Jan Guillou
# Flickan som slutade tala - Yasmine Ghata
# Hitta Violet Park - Jenny Valentine
# Antigone - Sofokles

# En hamsters dagbok - Edward 1990-1990
# Gunnlaug Ormstungas saga
# Mitt första liv - Bodil Malmsten
# Svart glas - Maud Mangold
# Nina av en slump - Michèle Lesbre
# Varför vara lycklig när du kan vara normal? - Jeanette Winterson
# Brott - Karin Fossum
# Vitlöksballaderna - Mo Yan
# Kattbergen - Sabrina Janesch
# Mödrar och söner - Theodor Kallifatides

# Ett hus utan speglar - Mårten Sandén
# Kommer hem och är snäll - Lars Ahlin
# Smycket - Guy de Maupassant
# Ett ufo gör entré - Jonas Gardell
# Hamlet - Shakespeare
# Kod 400 - Sophie Divry
# Madame Bovary - Gustave Flaubert
# Vem vill bli miljardär - Vikas Swarup
# Styckerskan från Lilla Burma - Håkan Nesser
# En komikers uppväxt - Jonas Gardell
# Den afrikanska farmen - Karen Blixen
# Den magiska kappan - Katarina Genar

# Doktor Glas - Hjalmar Söderberg
# Nathalie – en delikat historia - David Foenkinos
# Antiloper - Ester Roxberg
# Miss Jean Brodies bästa år - Muriel Spark
# Pawana - J-M G Le Clézio
# En blomma av blod - Ngũgĩ wa Thiong'o
# Himmel över London - Håkan Nesser
# Om jag kunde drömma - Stephenie Meyer
# Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag - Bodil Malmsten
# Jellicoe Road - Melina Marchetta
# Spökhanden - Selma Lagerlöf

# Myggor och tigrar - Maja Lundgren
# Patient 67 - Dennis Lehane
# Fröken Julie - August Strindberg
# Fru Marianne - Victoria Benedictsson
# Tornet - W B Yeats
# Sågverksungen - Vibeke Olsson
# Alla mina vänner är Superhjältar - Andrew Kaufman
# Förlåtelsen - Hanne-Vibeke Holst
# Skuggan i väggen - Kerstin Lundberg Hahn
# Månfågel - Ingelin Angerborn
# Dagar utan hunger - Delphine de Vigan
# Den nya Isabel - Katherine Mansfield

# Möss och människor - John Steinbeck
# Vännen och främlingen - Uwe Timm
# Colombes granne - Tatiana De Rosnay
# Henrietta ska du också glömma - Stig Claesson
# Ugglemasken - Brigitte Gacha
# The Graveyard Book - Neil Gaiman
# Dracula - Bram Stoker
# Strindberg för dig som har bråttom - Katarina & Henrik Lange

# Natten innan de hängde Ruth Ellis - Margareta Strömstedt
# Själamakerskan - Michela Murgia
# Mockingjay - Suzanne Collins
# Röda rummet - August Strindberg
# Catching Fire - Suzanne Collins
# The Hunger Games - Suzanne Collins
# Igelkottsklubben - Ann-Charlotte Alverfors
# Eld - Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
# Jane Eyre - Charlotte Brontë

# Drömbokhandeln - Laurence Cossé
# Siri - Lena Einhorn
# Frankenstein - Mary Shelley
# Mitt Europa - Czeslaw Miłosz
# Den odödliga Henrietta Lacks - Rebecca Skloot
# Min mors tystnad - Lizzie Doron
# Jag skulle vara din hund - Anneli Jordahl
# Änglarnas svar - Stefan Einhorn

# Agaat - Marlene van Niekerk
# Ensamhetens labyrint - Octavio Paz
# Juloratoriet - Göran Tunström
# Pianolärarinnan - Elfriede Jelinek
# En herrgårdssägen - Selma Lagerlöf
# Ett arabiskt vemod - Abdellah Taïa

# Ensam - August Strindberg
# Michael: en ungdomsbok för det infantila samhället - Elfriede Jelinek
# Här har du ditt liv! - Eyvind Johnson
# Bombi Bitt och jag - Fritiof Nilsson Piraten
# Nu var det 1914 - Eyvind Johnson
# Hundra år av ensamhet - Gabriel García Marquez
# Grand final i skojarbranschen - Kerstin Ekman
# Dikter och prosa 1954 - 2004 - Tomas Tranströmer
# En välsignelse - Toni Morrison

# Strändernas svall - Eyvind Johnson
# Hemsöborna - August Strindberg
# Människohamn - John Ajvide Lindqvist
# Det mest förbjudna - Kerstin Thorvall
# För Lydia - Gun-Britt Sundström
# Quinnan och Dr Dreuf - Mare Kandre
# Öde - Christine Falkenland
# Felicia försvann - Felicia Feldt
# Sex - Sara Villius
# Samtal med Djävulen - Inger Edelfeldt

Lästa Nobelpristagare 2009

24 romaner/novellsamlingar av 18 olika författare samt 4 kortare texter av ytterligare 3 författare som blev lästa under föregående år. Det tycker jag är klart godkänt. Mest läste jag av min favoritförfattare Selma Lagerlöf, tätt följd av fjolårets pristagare Le Clézio. Roligast var naturligtvis att jag lyckades läsa Hjärtdjur av Herta Müller innan hon presenterades som den nya pristagaren.

Mina favoriter bland årets lästa böcker är Jenny, Blindheten, Översten får inga brev och Siddharta. Murphy var faktiskt lite för svår för mig och En ensam människas bibel tyckte jag inget vidare om. Mest besviken blev jag över Älskade, där var kraven för högt ställda. Morrison är en fantastisk författare, men hennes stil är helt enkelt inte riktigt i min smak.

* Selma Lagerlöf - Den heliga natten
* Selma Lagerlöf - Körkarlen
* Selma Lagerlöf - Herr Arnes penningar
* Sigrid Undset - Jenny
* José Saramago - Blindheten
* J-M G Le Clézio - Raga
* Nadine Gordimer - Min sons historia
* Toni Morrison - Älskade
* J-M G Le Clézio - Hungerns visa
* Gabriel García Márquez - Översten får inga brev
* Patrick White - Tant Theodora
* Knut Hamsun - Svält
* Samuel Beckett - Murphy
* Gao Xingjian - En ensam människas bibel
* Naguib Mahfouz - Midaqq-gränden
* Herta Müller - Hjärtdjur
* Alexandr Solzjenitsyn - En dag i Ivan Denisovitjs liv
* Gabriel García Márquez - Tisdagssiesta ur Nobeller
* Albert Camus - Främlingen
* Heinrich Böll - Ungdomens bröd
* J-M G Le Clézio - Afrikanen
* Elfriede Jelinek - De övergivna (text i Aftonbladet)
* Eyvind Johnson - Stad i ljus
* Herrman Hesse - Siddharta
* H. Pontoppidan - Idyll ur Nobeller
* Selma Lagerlöf - En herrgårdssägen
* Paul von Heyse - L'Arrabiata ur Nobeller
* Albert Camus - Pesten

I min bokhylla väntar tålmodigt Just så-historier av Kipling, Anna Svärd av Lagerlöf, Buddenbrooks av Tomas Mann, Den goda jorden av Pearl Buck, Absalom, Absalom! av Faulkner, Klockan klämtar för dig av Hemingway, Fallet av Camus, Slaven av Singer, Aké av Soyinka, Sula och Paradis av Morrison, Mardrömmen av Oe, Krabbans gång av Grass, Älskarinnorna av Jelinek, 9 ggr Pinter, Skattsökaren av Le Clézio, Ormboet av Mauriac, Pan av Hamsun och flera böcker av Lessing och Coetzee på att bli utvalda. Jag kommer inte att hinna läsa dem alla under nästa år.

Läs andra bloggares inlägg om Nobelpristagare, Nobelpriset, Nobelpriset i litteratur.

Årsstatistik 2011

Jag har inte lyckats föra vare sig månads- eller kvartalsstatistik under 2011, det måste kanske bli ett nyårslöfte om bot och bättring. Men lite årsstatistik ska jag i alla fall försöka knåpa ihop. Under det gångna året har jag läst 85 böcker. Det är tjugo färre än i fjol. vilket framför allt kan förklarars av läströtthet under sommaren. Under de tre sommarmånaderna läste jag bara nio böcker, jag spelade desto mer Sims...

Fördelningen mellan manliga och kvinnliga författare är relativt jämn, med en liten övervikt för männen - 51%.

Andelen svensk litteratur har ökat igen och det markant, från 16% i fjol till nära 30% i år.  Jag har läst många fantastiskt bra svenska böcker under året och vill särskilt nämna Korparna av Tomas Bannerhed, Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg, En dåre fri av Beate Grimsrud och Mot ljuset av Elin Boardy.

Andelen klassiker/moderna klassiker har sjunkit drastiskt, bland de lästa författarna kan nämnas Kipling, Goethe och Stig Dagerman.

En del barn/ungdomsböcker har jag läst under året, bland annat Godnatt Mister Tom, Pappa Långben, Agnes Cecilia och Cirkeln. Jag blev positivt överraskad av Maria Gripes trovärdiga psykologiska skildring och jag tyckte även mycket om magin i Cirkeln.

På Nobelpristagarfronten framskrider läsningen långsamt. I år har jag endast läst sju romaner av sju olika författare samt några enstaka noveller av ytterligare några författare. Min nya favorit bland pristagarna är Elfriede Jelinek, hennes Älskarinnorna var en av de bästa böckerna under året.

Jag har under 2011 försökt vidga läsandet genom att läsa lite lyrik, lite serier och lite skräck. Tranströmer fick ju som bekant Nobelpriset i år och jag är mycket förtjust i en del av hans dikter. När det gäller serier har jag förälskat mig i Liv Strömquists underbara, bitska satir. Jag har t o m läst en bok om vampyrer under året och tycker faktiskt att Låt den rätte komma in helt klart är läsvärd.

Jag har också försökt "lura" mig själv att komma över motståndet att läsa på andra språk än svenska genom att läsa den serieberättelsen The Night Bookmobile av Audrey Niffenegger på engelska. Språkproblemen var överkomliga, tyvärr gillade jag inte boken. När det gäller Knausgård vill jag verkligen rekommendera att man försöker läsa på norska. Böckerna är skrivna på bokmål, vilket de flesta svenskar tycker är lättare att läsa än nynorsk och böckerna är helt klart bättre på originalspråket.

Under året har jag som vanligt försökt läsa böcker från olika delar av världen.

15% av årets böcker är skrivna av författare från Korea, Japan, Israel, Indien, Vietnam, Syrien, Sri Lanka, Iran, Pakistan. Bland mina favoriter här vill jag nämna Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid, Anils skugga av Michael Ondaatje, Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron och Ru av Kim Thúy.

8% av böckerna är skrivna av nordamerikanska författare, här hittade jag en ny favoritförfattare - Nicole Krauss. Av denna författare läste jag under året både Det stora huset och Kärlekens historia.

6% av böckerna skrevs av författare från Etiopien, Nigeria, Algeriet, Egypten, Sudan. En av de vackraste böcker jag läst under året är Gömslet av Miral al-Tahawi.

Drygt 2% av årets böcker är skriven av en författare från Sydamerika/Västindien. Här vill jag framför allt inte rekommendera Den stygga flickans rackartyg av Mario Vargas Llosa - fy så illa jag tyckte om denna bok.

Från Australien/Oceanien läste jag en enda bok, vilket motsvarar lite drygt 1% av de lästa böckermna. Peter Careys Oscar & Lucinda är en mycket speciell, läsvärd roman.

Av årets lästa böcker är således 30% svenska, 38% europeiska och 32% icke-europeiska. Även i år kommer de europeiska böckerna från många olika länder.

Storbritannien är, även i år, det land jag läst flest böcker från, förutom Sverige. Bland de brittiska romanerna finns klassiska författare som Jane Austen och Kipling och samtida författare som Ian McEwan.

Temat på Bokmässan 2011 var tyskspråkig litteratur och jag läste under året en hel del av tyska, schweiziska och österrikiska författare. Några av favoriterna är Elfriede Jelinek, Peter Stamm och Jenny Erpenbeck.

Franskspråkiga författare tilltalar mig ofta, årets favorit är vackra romanen Gilles kvinna av Madeleine Bourdouxhe.

De lästa nordiska böckerna är få och består av en isländsk deckare och första delen i Karl Ove Knausgårds autofiktiva mastodontserie.

De östeuropeiska länder jag läst böcker från är Ungern, Polen och Ryssland.

Bland de övriga länderna finns författare från Italien och Grekland. En av mina mest uppskattade nya bekantskaper under året var Claudio Magris.

Jag är nöjd med den geografiska bredden på årets lästa litteratur, även om jag gärna hade velat läsa lite mer afrikanskt. När det gäller Nobelpristagarna går det lite för sakta framåt, ska försöka öka lästempot under nästa år. Det var riktigt skralt med läsning av nordiska författare under året, det får bli ändring på detta också, särskilt eftersom Norden är temat för Bokmässan 2012.

Nobeltipset 2011

 

Jag är idag inte bjuden på Nobelfesten, däremot ska jag på en celeber No Bell-fest (värdens dörrklocka är visst trasig). Även om jag inte befinner mig på den stora festen vill jag så klart uppmärksamma den. Och bästa sättet är väl att lotta ut en fin Nobelklassiker?

De flesta av er vet säkert vid det här laget att jag älskar Brombergs Nobelklassiker. Böckerna är inte bara bra, de är dessutom ursnygga i bokhyllan. Den här gången är det en valfri bok som lottas ut och Casia på förlaget har lovat att den kommer att levereras innan jul. Så vinn en till dig själv, eller ge bort en fin present i julklapp. De böcker ni kan välja mellan är:

Slaven av Isac B Singer
Ungdomens bröd av Heinrich Böll
Absalom, Absalom av William Faulkner
Den omoraliske av André Gide
Jenny av Sigrid Undset
Fallet av Albert Camus
Murphy av Samuel Beckett
I den första kretsen av Alexander Solzjenitsyn
Just så-historier av Rudyard Kipling
Löwensköldska ringen + Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf
Mitt Europa av Czeslaw Milosz
Ormboet av Francois Mauriac
Älskarinnorna av Elfriede Jelinek

Som vanligt sker tävlingsmomentet i form av en tipsrad. I slutet av detta inlägg finner ni nio tipsfrågor, som ska besvaras. Svaren ska vara inskickade till mig före midnatt tisdag 13/12. Pristagaren kommer att presenteras under nästkommande vecka. Maila in era svar till lyran18[at]gmail.com (ni fattar nog hur man fixar till adressen). Skriv Nobeltipset i ämnesraden så att jag lätt hittar tipsmailen. Om fler av er får samma antal rätt blir det lottning om vem som får det fina priset.

För att få delta vill jag att ni som har bloggar gör lite reklam för tävlingen i ett inlägg på er blogg, där ni helt enkelt länkar hit. För er som inte har någon blogg gäller så klart inte det kravet, ni är välkomna att delta i alla fall. Ni behöver inte i tipsmailet ange er adress, jag kontaktar den som vunnit för att få adressen i stället.

Lycka till!

Nobeltipset

1. Vilken författare har fått en text om Josef Fritzl publicerad i svensk aftonpress?
1. Herta Müller
X. Elfriede Jelinek
2. J-M G Le Clézio

2. Vad heter sista delen i trilogin om Charlotte?
1. Anna Svärd
X. Kristin Lavransdotter
2. Murphy

3. Vem tyckte Strindberg skulle få Nobelpriset i stället för Sully Prudhomme?
1. Lev Tolstoy
X. Henrik Ibsen
2. Anton Tjechov

4. Från vilken lyriksamling kommer meningen Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen?
1. Flykt och förvandling
X. 17 dikter
2. Här

5. Varför gifter sig Michel med Marceline?
1. Hon väntar barn
X. Hon är en rik arvtagerska
2. Den döende fadern vill se Michel gift

6. Om vilken målare har Vargas Llosa skrivit en roman?
1. Gauguin
X. Monet
2. Picasso

7. Vem har skrivit en bok om att få en svårt missbildat barn?
1. José Saramago
X. Kenzaburo Oe
2. Gabriel García Márquez

8. För vilket brott sitter Sjuchov fängslad?
1. mord
x. stöld
2. spioneri

9. Vem får Nobelpriset 2012 om Lyran får bestämma?
1. Joyce Carol Oates
x. Adonis
2. Assia Djebar

Lycka till!

Nobelprisade kvinnor

Som lite kompensation för att inget Nobelpris delas ut i år ger sju förlag ut alla de kvinnliga Nobelpristagarna, d v s: Selma Lagerlöf, Grazia Deledda, Sigrid Undset, Pearl S Buck, Gabriela Mistral, Nelly Sachs, Nadine Gordimer, Toni Morrison, Wislawa Szymborska, Elfriede Jelinek, Doris Lessing, Herta Müller, Alice Munro och Svetlana Aleksijevitj. Omslagen är supersnygga, min enda önskan är att de ska ges ut även i inbundet format.

Jag har läst alla kvinnliga pristagare om än i olika hög grad; av Lagerlöf har jag nog läst det mesta, av Mistral bara enstaka dikter. Lagerlöf är så klart en favorit, Undsets romansvit om Kristin Lavransdotter och romanen Jenny är mycket bra, Morrison skriver fantastiskt om livsvillkoren för afroamerikaner, Jelinek är galet bra (med betoning på galet), Herta Müller är en idol och Aleksijevitj jobbigt bra. Även Szymborskas lyrik gillar jag. Deledda tror jag att jag är färdig med, trots att jag bara läst en novell. Vilka har ni läst och vilka gillar ni?

Nobeltemat på bloggen

Bloggen börjar snart leva upp till sin målsättning att handla omNobelpristagare. Jag pluggar ju nu Nobellitteratur 7½ poäng och har läst en del Nobelpristagare de senaste månaderna. Det kanske snart är dags att lista lästa författare - fast tyvärr är det nog så att jag inte läst så många nya.

De senaste månaderna har jag läst:

Älskarinnorna - Elfriede Jelinek
Just så-historier - Rudyard Kipling
Den omoraliske - André Gide
Dikter och prosa 1954 - 2004 - Tomas Tranströmer
En välsignelse - Toni Morrison
Strändernas svall - Eyvind Johnson
Hundra år av ensamhet - Gabril García Márquez

På listan över böcker som snart ska läsas finns:

Romanen om Olof - Eyvind Johnson
Ensamhetens labyrint - Octavio Paz
Bockfesten - Mario Vargas Llosa, Mario
Michael : en ungdomsbok för det infantila samhället - Elfriede Jelinek
Mitt Europa - Czeslaw Milosz

Men trots att jag läser en hel del har jag fortafarande bara läst 38 av 108 pristagare...

Nytt i bokhyllan

Idag kom ett efterlängtat paket från Bokus med lite kompletteringar i min serie av Nobelklassiker. Nu saknar jag bara en bok - Svindlaren Felix Krulls bekännelser av Thomas Mann, som tillfälligt är slut på förlaget. I augusti kommer Jenny av Sigrid Undset ut, den ser jag fram emot. De titlar jag har är:

Absalom, Absalom! av William Faulkner
Fallet av Albert Camus
Just så-historier av Rudyard Kipling
Murphy av Samuel Beckett
Ormboet av François Mauriac
Slaven av Isaac Bashevis Singer
Ungdomens bröd av Heinrich Böll
Älskarinnorna av Elfriede Jelinek

Min tyskaläsning

Här är en färgglad lista på böcker jag läst och böcker jag planerar att läsa. De blå har jag läst, de flesta röda står och stampar otåligt i min bokhylla.

Barn- och ungdomsböcker
Michael Ende - Den oändliga historien, Momo
Cornelia Funke - Reckless
Andrea Maria Schenkel - Mordbyn

Biografier/Självbiografier
Christiane F - Gänget i tunnelbanan

Romaner
Michael Degen - Alla var inte mördare
Friedrich Christian Delius - Porträtt av modern som ung
Jenny Erpenbeck - Historien om det gamla barnet
Vladimir Kaminer - Militärmusik
Daniel Kehlmann - Världens mått
Tanja Langer - Cap Esterel
Siegfried Lenz - En tyst minut
Siegfried Lenz - Vilken teater!
Selma Mahlknecht - Ingen fara
Ralf Rothmann - Mjölk och kol
Silke Scheuermann - Timmen mellan hund och varg
Bernhard Schlink - Högläsaren
Uwe Tellkamp - Tornet
Uwe Timm - Upptäckten av currywursten, I skuggan av min bror
Christa Wolf - Liksom levande

Fantastik
Marlen Haushofer - Väggen
Juli Zeh - Corpus Delicti

Deckare
Patrick Süskind - Parfymen

Klassiker
Goethe - Den unge Werthers lidanden
Kafka - Processen, Förvandlingen
Irmgard Keun - Konstsilkesflickan
Erich Maria Remarque - På västfronten intet nytt, Vrakgods, Triumfbågen

Nobelpristagare
Heinrich Böll - Ungdomens bröd
Günter Grass - Krabbans gång
Hermann Hesse - Siddharta
Elfreide Jelinek - Älskarinnorna
Thomas Mann - Buddenbrooks
Herta Müller - Hjärtdjur

Feministisk kanon - läsning pågår

Jag kikar in hos Feministbiblioteket lite då och då för att kolla in listan över Feministisk kanon. Ni har väl inte missat den? Jag försöker beta av listan i min egen takt, nu är det läge att kolla lite hur många jag läst. Jag rödmarkerar dem. 24 av 50 är lästa hittills, snart halvvägs. Och tre står olästa i bokhyllan, de får jag se till att läsa under året. Hur många har ni läst?

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)
1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)
1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist (Sverige)
1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)
1856 Hertha – Fredrika Bremer (Sverige)
1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)
1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)
1885 Pengar – Victoria Benedictsson (Sverige)
1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)
1910 Pennskaftet – Elin Wägner (Sverige)
1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)
1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)
1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)
1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna (Sverige)
1934 Kris – Karin Boye (Sverige)
1936 Mor gifter sig – Moa Martinson (Sverige)
1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren (Sverige)
1949 Det andra könet – Simone de Beauvoir (Frankrike)
1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)
1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)
1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)
1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)
1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)
1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)
1973 Fräls oss ifrån kärleken – Susanne Brøgger (Danmark)
1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)
1974 Häxringarna – Kerstin Ekman (Sverige)
1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)
1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)
1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall (Sverige)
1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)
1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)
1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)
1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)
1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)
1987 Bübins unge – Mare Kandre (Sverige)
1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)
1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)
1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)
1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)
1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)
1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)
1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)
1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)
1999 Ställd – Susan Faludi (USA)
2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)
2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg (Sverige)
2007 Bitterfittan – Maria Sveland (Sverige)
2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

Tyskatipset

Det är dags för en ny tävling på bloggen, den går av stapeln för att jag blivit utsedd (tillsammans med ett gäng medbloggare) till bloggambassadör för Bokmässan 2011. Det blir således en tipstävling om tyskspråkig litteratur med finfina priser från förlaget som specialiserar sig på just tyskspråkig litteratur, Thorén & Lindskog.

 Upptäckten av currywursten av Uwe Timm

Upptäckten av currywursten är en charmig berättelse om kärlek med udda förtecken. I biokön träffar den gifta, medelålders Lena en ung flottsergeant, Bremer. Ett flyglarm tvingar dem att tillbringa ett par timmar tillsammans i ett skyddsrum och Bremer följer därefter på ett självklart sätt med Lena hem. Deras kärlek är ömsint och utan eftertanke. I stället för att inställa sig vid fronten dagen därpå beslutar sig Bremer för att stanna hos Lena.


 En tyst minut av Siegfried Lenz

Det är minneshögtid på skolan, man håller en tyst minut för Stella, en älskad lärarinna som hastigt avlidit. Bland de sorgfyllda lärarna och eleverna finns en som sörjer mer än de andra, Christian. Han tänker tillbaks på sommaren, den ljuvliga sommaren han tillbringat med Stella, sommaren då de blev ett älskande par. En tyst minut är en ömsint och vemodig skildring av den första sköra förälskelsen, en vacker berättelse att avnjuta i stillhet.


 Cap Esterel av Tanja Langer

Att läsa Cap Esterel är som att lägga ett pussel, ett pussel med ganska många bitar. Gemensamt för alla pusselbitarna är att de gestaltar någon form av kärlek. Här finns hetsig kärlek som gränsar till besatthet, trygg och stabil kärlek, kärlek mellan makar, kärlek till barnen, lustfylld kärlek och kärlek som inte är menad. Cap Esterel är en vacker, vemodig, osentimental berättelse som förmedlar insikten att mycket i livet är förgängligt.

Upptäckten av currywursten, En tyst minut och Cap Esterel är romaner jag själv tycker oerhört mycket om, därför är det extra roligt att nu kunna ge er chansen att vinna dem.

Åter till tävlingsmomentet. I slutet av detta inlägg finner ni 13 tipsfrågor, som ska besvaras. Svaren ska vara inskickade till mig före midnatt fredag 19/11. Pristagarna kommer att presenteras under lördag 20/11. Maila in era svar till lyran18[at]gmail.com (ni fattar nog hur man fixar till adressen). Skriv Tyskatipset i ämnesraden så att jag lätt hittar tävlingsmailen. Som ni ser finns det tre förstapriser. Om fler får samma antal rätt blir det lottning om vilka som får priserna. Ni får gärna komma med önskemål om vilken bok ni helst vill vinna, men jag kan inte garantera att göra er till viljes.

För att få delta vill jag att ni som har bloggar gör lite reklam för tävlingen i ett inlägg på er blogg, där ni helt enkelt länkar hit. För er som inte har någon blogg gäller så klart inte det kravet, ni är välkomna att delta i alla fall. Ni behöver inte i tävlingsmailet ange er adress, jag kontaktar de som vunnit för att få adresserna i stället.

Lycka till!


Tyskatipset

1. Vad heter den kända familj Thomas Mann skrev en släktkrönika om?
1. Ravensbrück
x. Buddenbrook
2. Forsyte

2. Om vems sökande efter livets mening skrev Hermann Hesse en underbar roman?
1. Jesus
x. Muhammed
2. Siddharta

3. Vad heter berättarjagets tre vänner i Hjärtdjur?
1. Edgar, Kurt, Georg
x. Kurt, Wilhelm, Edgar
2. Wilhelm, Edgar, Georg

4. Vilket fint pris fick Elfriede Jelinek 2004, förutom Nobelpriset?
1. Stig Dagerman-priset
x. Heinrich Böll-priset
2. Prix Goncourt

5. Vilket sinne är extra väl utvecklat hos huvudpersonen i Patrick Süskinds debutroman?
1. syn
x. hörsel
2. lukt

6. Vad heter den unge hjälten i Michael Endes Fantásien?
1. Atreju
x. Frodo
2. Jimmy Knapp

7. I vilken stad utspelar sig Lenas berättelse i Upptäckten av currywursten?
1. Berlin
x. Hamburg
2. München

8. Vad brott anser myndigheterna att Mia Holls bror gjort sig skyldig till?
1. Våldtäkt
x. Spioneri
2. Stöld

9. Vad heter baronen som gifter sig med Effi?
1. Wolkenstein
x. Instetten
2. Tutenberg

10. I vilken stad utspelar sig Michael Degens självbiografiska barndomsskildring?
1. Berlin
x. München
2. Hamburg

11. I vilken av Heinrich Bölls böcker skjuter huvudpersonen en journalist?
1. Katharina Blums förlorade heder
x. Ungdomens bröd
2. Var var du, Adam?

12. På vilket versmått är Faust skrivet?
1. Blankvers
x. Knittel
2. Haiku

13. Vad heter egentligen Konstsilkesflickan?
1. Doris
x. Gilgi
2. Helga

Nytt inköp

Jag har gjort ett litet inköp och klickat hem några böcker som länge funnits på min önskelista. Det här är böcker som det inte bloggas så mycket om, kanske klassas de som "finlitteratur". Om Malina kan man på nätet läsa att:

"Ingeborg Bachmanns stora roman handlar ytterst om minne och skuld. Hennes sätt att skildra en kvinnas strävan att slå sig fri från ensamheten och istället söka kärlek har gjort Malina till en av 1900-talets starkaste personskildringar."

Bachmann beskrivs även som en föregångare till Thomas Bernhard och Elfriede Jelinek. Den här boken blir nog något att bita i.

Resa i månljus av den ungerske författaren Antal Szerb beskrivs som en "älskad, tidlös klassiker", sådana brukar jag gilla.

Riket av denna världen av den kubanske författaren Alejo Carpentier skildrar Haiti under en turbulent tid. Romanen var ett av de första verken inom den latinamerikanska magiska realismen.

Tyskatipset - rätt rad

1. Vad heter den kända familj Thomas Mann skrev en släktkrönika om?
1. Ravensbrück
x. Buddenbrook
2. Forsyte

2. Om vems sökande efter livets mening skrev Hermann Hesse en underbar roman?
1. Jesus
x. Muhammed
2. Siddharta

3. Vad heter berättarjagets tre vänner i Hjärtdjur?
1. Edgar, Kurt, Georg
x. Kurt, Wilhelm, Edgar
2. Wilhelm, Edgar, Georg

4. Vilket fint pris fick Elfriede Jelinek 2004, förutom Nobelpriset?
1. Stig Dagerman-priset
x. Heinrich Böll-priset
2. Prix Goncourt

5. Vilket sinne är extra väl utvecklat hos huvudpersonen i Patrick Süskinds debutroman?
1. syn
x. hörsel
2. lukt

6. Vad heter den unge hjälten i Michael Endes Fantásien?
1. Atreju
x. Frodo
2. Jimmy Knapp

7. I vilken stad utspelar sig Lenas berättelse i Upptäckten av currywursten?
1. Berlin
x. Hamburg
2. München

8. Vad brott anser myndigheterna att Mia Holls bror gjort sig skyldig till?
1. Våldtäkt
x. Spioneri
2. Stöld

9. Vad heter baronen som gifter sig med Effi?
1. Wolkenstein
x. Instetten
2. Tutenberg

10. I vilken stad utspelar sig Michael Degens självbiografiska barndomsskildring?
1. Berlin
x. München
2. Hamburg

11. I vilken av Heinrich Bölls böcker skjuter huvudpersonen en journalist?
1. Katharina Blums förlorade heder
x. Ungdomens bröd
2. Var var du, Adam?

12. På vilket versmått är Faust skrivet?
1. Blankvers
x. Knittel
2. Haiku

13. Vad heter egentligen Konstsilkesflickan?
1. Doris
x. Gilgi
2. Helga

Vinnarna kommer att presenteras senare i kväll :-)