Banned Books Week Sverige - Vladimir Nabokov

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Lolita av Vladimir Nabokov är skriven på engelska, men gavs ut 1955 i Frankrike utifrån oro att boken skulle censureras. Som väntat förbjöds boken både i Frankrike och England utifrån att den ansågs vara obscen och pornografisk. 

I korthet handlar romanen den om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse och den består av huvudpersonens dagboksanteckningar från fängelset, där han sitter i väntan på en mordrättegång. Humbert skriver för att rättfärdiga sitt liv och hans skönmålningar och falsifikationer är minst sagt makalösa. Humberts värld befolkas av demoniska nymfetter, som förför och förgör. Hans längtan efter beröring från en nymfett är så stark att han inte skyr några medel att nå sitt mål.

Det här är den enda roman jag läst som verkligen ger pedofilen/sociopaten ett ansikte och en själ. Det är oerhört intressant, och provocerande, att sätta sig in i Humberts inre värld, en värld där han är offret, den som sviks och överges. Han beskriver sin längtan, sin besatthet och sin kärlek, Lolitas upplevelser har han ingen förmåga att sätta sig in i. Den känslokyla Humbert visar, och oförmågan att förstå vad det innebär för Lolita att hennes mor dött, är total. Inte ens vid de tillfällen han slår Lolita finns några tankar kring hur detta påverkar henne. Som läsare vistas man i huvudet på en pervers individ och verkligheten tolkas genom dennes erfarenhetsvärld. Kontroversiellt, men oerhört skickligt!

Nobelprisspekulationer 2026

De senaste åren har andelen kvinnliga författare som tilldelas Nobelpriset ökat markant, det gör mig nöjd och glad. Jag har däremot inte varit i närheten av att gissa rätt på många år, kanske beroende på att jag envisas med att gissa på mina egna favoriter. Och det gör jag i år också. 

Lägst odds på Betsson har i nuläget kinesiska Can Xue, som jag inte har läst men faktiskt är nyfiken på. Som tvåa ligger en av mina favoriter, Anne Carson, och på tredje plats ligger australiensiske Gerald Murnane. Tyvärr har jag (fortfarande) inget att säga om honom annat än att det väl vore på tiden med en ny pristagare från just Australien. César Aira, som jag i alla fall läst, har seglat upp på en femte plats och ytterligare några platser längre ner finns en annan av mina favoriter, Jamaica Kincaid. Först ganska långt ner på listan kommer mina manliga favoriter, Salman Rushdie och Colm Tóibín. Marilynne Robinson finns konstigt nog inte med på listan, nog borde hon vara en tänkbar pristagare? Påbörjar nu omläsning av första boken i hennes Gileadsvit så hon kan läggas till på min önskelista nästa år. Och ja, fler böcker av Nina Bouraoui ska också läsas, hon MÅSTE ju förr eller senare tilldelas priset.

Här är min lista över önskade kvinnliga nobelpristagare:

Foto: Luis Mora

Kanadensiska Margaret Atwood skriver samhällskritisk litteratur som fokuserar på kvinnors villkor. Hennes intriger är ofta dubbelbottnade och texterna lockar till sträckläsning. I Tjänarinnans berättelse/The Handmaid's Tale och uppföljaren Gileads döttrar har religiösa extremister tagit över och kvinnan har reducerats till en barnalstrande varelse utan egen vilja och tankeförmåga. Alias Grace är en ovanlig deckare där den unga pigan Grace Marks döms till fängelse för medhjälp till ett dubbelmord. Efter 30 år benådas hon, men var hon skyldig eller ej? Den postapokalyptiska Maddaddam-trilogin (Oryx och Crake, Syndaflodens år, Maddaddam) utspelar sig i en tänkt framtid där vetenskap utan etik till slut orsakat en ny syndaflod. Endast ett fåtal människor har överlevt, medan ett antal nya varelser befolkar jorden. I Penelopiaden återberättar Atwood den äventyrsfyllda myten om Odysseus, sedd utifrån ett kvinnligt perspektiv. Hösten 2024 lyssnade jag på Margaret Atwood i Stockholm, oförglömligt!

Foto: Sofie Sigrinn

Jamaica Kincaid växte upp med sin mamma på ön Antigua, som då var en brittisk koloni. Hennes texter genomsyras av uppväxten, hon skriver ofta om livet på Antigua och de (post-)koloniala livsvillkoren, och hon skriver om relationen mellan mödrar och döttrar. Förra helgen tilldelades hon Bokmässans litterära pris Sjöjungfrun och intervjuades på scenen av Jessica Gedin. En fantastisk upplevelse! Jamaica Kincaid skriver om komplicerade huvudpersoner, som det inte är så lätt att varken förstå eller tycka om. De är präglade av förtryck och upplevda svek, och har utvecklat kompromisslösa personligheter. Både Annie John och Lucy är oerhört fängslande berättelser, texten är avskalad, lättläst och osentimental, samtidigt som vartenda ord är noggrant utvalt för att förmedla en hel värld av känslor. Makalöst bra! 

Eget foto

Arundhati Roy erhöll 1997 det prestigefulla Bookerpriset för sin roman De små tingens gud. Därefter fick vi vänta 20 år på en ny roman, Den yttersta lyckans ministerium.  I mellantiden skrev författaren politiska texter och ägnade sig åt kamp för miljön och de utsatta i sitt hemland. Ofta citeras dessa fantastiska ord: "En annan värld är inte bara möjlig, hon är redan på väg. Under en lugn dag kan du, om du lyssnar noga, höra henne andas." I samband med den nya romanen besökte Arundhati Roy Bokmässan. Jag lyssnade, blev star stuck och fick boken signerad. På seminariet sa hon bland annat: "There is no such thing as a crowd. Everybody has a name". Förra årets självbiografi Mitt skydd och min storm påminner i hög grad om hennes romaner, till brädden fylld av drastiska beslut, dramatiska händelser, intressanta personer och en vildsint längtan efter frihet från förtryck. Det är nog minimal sannolikhet att Nobelkommittén kommer att tilldela Arundhati Roy Nobelpriset, men hon hör ändå hemma på min lista.

Eget foto

Elizabeth Strout är en amerikansk författare, ursprungligen från Portland i Maine, som hittat en stor publik i Norden. Hennes romaner är både prisade och oerhört populära bland läsare. Pulizerprisade genombrottsromanen Olive Kitteridge blev även en populär miniserie på HBO. Elizabeth Strout skriver lyhörda, lågmälda och osentimentala romaner om familjerelationer, människor i glesbygd, människor som lever utsatta, torftiga liv. Hennes svit om Lucy Barton består av fem älskade böcker (Mitt namn är Lucy Barton, Vad som helst är möjligt, Åh William!, Lucy vid havet, Berätta allt). Böckerna om Lucy Barton gestaltar utsatthet, försoning, rädslor, längtan och kärlek i alla dess former. Den senaste romanen The Things We Never Say är tyvärr inte översatt ännu, men kommer att ges ut på svenska nästa år. I somras lyssnade jag på Elizabeth Strout i Oslo och lyckades få en bok signerad. Elizabeth Strout som Nobelpristagare skulle glädja oerhört många läsare. 

Eget foto

Kim Thúy blev omedelbart en favoritförfattare när jag läste Ru, den första av hennes romaner som översattes till svenska. Romanens berättare, liksom författaren, lämnade Vietnam som båtflykting i slutet av 70-talet. I korta, icke-kronologiska avsnitt får läsaren ta del av barndomen i Vietnam, den ohyggligt skrämmande flykten, olidliga umbäranden i flyktingläger, ankomsten till en helt ny värld och livet i exil. Ramberättelsen i Mãn är delvis samma som i Ru, men känslan i berättelsen är mindre sårig och fokus ligger på kärlek i alla dess former. Även Vi skildrar krig, flykt och exil, här ligger fokus på utmaningar i det nya landet. I Kim Thúys romaner får läsaren ta del av handlingen i olika fragment, nutid i väst och dåtid i hemlandet. Skildringar av ohyggliga upplevelser i samband med krig och flykt är hjärtskärande, samtidigt som här inte finns ett uns av sentimentalitet. Få författare lyckas kombinera smärta och skönhet som Kim Thúy. Hennes texter är sällsamt vackra, anspråkslösa och sakliga. Lågmält och exakt skapar hon bilder fyllda av röster, ljud, smaker, dofter, färger, känslor. Kim Thúys prosa är genreöverskridande och skulle lika gärna kunna kallas poesi. Hon besökte Bokmässan i år, äntligen fick jag lyssna på henne i r l!

Foto: Jay Dixit

Anne Carson är en kanadensisk författare, poet, översättare och professor i klassiska språk. Hon är mångfaldigt prisbelönad för sitt originella författarskap som väver samman samtida och antika myter. Till skillnad från ovan nämnda författare är Anne Carson inte särskilt lättillgänglig, vilket hos mig väcker en stark drivkraft och önskan att förstå. Jag har läst Norma Jeane Baker av Troja, en bok som väver samman sköna Helenas och Marilyn Monroes livsöden. Boken går inte att enkelt kategorisera, här blandas lyrik, drama och "fackprosa" till en mycket speciell, alldeles egen konstform. Läsningen gav dock en fördjupad förståelse för, och intensiv upplevelse av, det förtryck kvinnor levt under i tusen och tusen år. 

”Att bli tagen med våld

är Helenas historia,

Persefones,

Norma Jeanes,

Trojas.

Krig är sammanhanget

och Gud är en pojke.”

Banned Books Week Sverige - Stephen King

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Stephen Kings debutroman Carrie, om en mobbad flicka med övernaturliga krafter, blev hans genombrott 1974 i USA. Läsåret 2024/2025 var Stephen King den mest förbjudna författaren i amerikanska skolor, med totalt 206 fall av bokförbud. Orsaken till att just Carrie drabbas av censur beskrivs vara att den innehåller våld och olämpliga sexuella scener samt att skildringen av den religiösa mamman ses som anti-kristen. 

Carrie handlar om en olycklig tonårig flicka, som utsätts för brutal mobbing av jämnåriga i skolan. Hemmet styrs med järnhand av modern, som är en religiös fanatiker. Carrie upptäcker att hon har övernaturliga krafter och vid ett synnerligen vidrigt angrepp från skolkamraterna kan hon inte längre kontrollera dessa. Hämnden blir skoningslös. 

Tisdagstrion - Regn

Veckans Tisdagstrio med temat Regn hos Mina skrivna ord tvingade mig att leta länge bland gamla inlägg efter böcker med för mycket eller för lite regn. 

Jaktturen av Agnès Desarthe handlar om en jakt med komplikationer. Huvudpersonen Tristan, som egentligen inte alls vill döda några djur, råkar skadskjuta en kanin, samtidigt som en storm hastigt närmar sig byn. Kontrasten mellan de dramatiska yttre handlingarna med jordras, våldsam storm och översvämning och den inre finstämda dialogen mellan en människa och en liten kanin ger romanen ett djup som tilltalar mig. Jaktturen är en tunn roman som kan läsas som en trevlig berättelse om att växa upp och söka efter kärleken, men den är också en allegorisk roman som ifrågasätter människornas livsval och gestaltar vad som händer när allt ställs på sin spets. 

Lark & Termite av Jayne Anne Phillips är ett komplicerat romanbygge med flera olika röster och tidsperspektiv. Korpral Robert Leavitt dödas av de egna i krigets kaos i Korea när han försöker lotsa civilbefolkningen i säkerhet. Samtidigt som Leavitt ligger och dör i en järnvägstunnel föds hans son Termite i USA. Pojken föds med en komplicerad funktionsnedsättning, ryggmärgsbråk och hydrocephalus. I skärningspunkten mellan liv och död får fadern och sonen kontakt. Termite växer upp hos sin moster Nonie på landsbygden i West Virginia. Nonie har även fostrat Termites halvsyster Lark, som nu tar stor del av ansvarat för Termite. När den lilla staden drabbas av en översvämning kommer många familjehemligheter fram i ljuset. Sammantaget är Lark & Termite en fantastisk berättelse med  underbara, nyanserade personporträtt. Författarens osentimentala skildring av ett hårt vardagsliv, kombinerat med närmast magiska, symboliska inslag i gränslandet mellan liv och död, gör läsningen av denna bok minnesvärd.

Blå av Maja Lunde utspelar sig under flera tidsplan samt i olika delar av Europa. I vår samtid i Norge seglar den snart 70-åriga miljöaktivisten Signe ensam över havet i sin båt "Blå" tillbaka till sin hembygd och ungdomens kärlek, för att protestera mot att en enorm och livsviktig glaciär ska exploateras och säljas som dricksvatten till rika länder i Mellanöstern. Den andra historien utspelar sig år 2041 i ett uttorkat och sönderbränt Sydeuropa där pappan David och hans lilla dotter Lou flyr bränder, krig och torka och febrilt söker efter vatten. Nord och syd strider med varandra om det livsviktiga och sinande vattnet, som inte längre räcker till alla. För David och Lou inträffar en dag en underlig sak när de hittar en övergiven segelbåt i en trädgård långt ifrån havet. Sammantaget en oroväckande realistisk framtidsskildring av en värld utan tillgång till vatten. 

Banned Books Week Sverige - Alison Bechdel

Den här veckan kommer jag att lägga upp bilder och skriva både här och på Instagram om böcker som är eller har varit förbjudna någonstans i världen. Syftet är att uppmärksamma Banned Books Week Sverige, som arrangeras av Dawit Isaak-biblioteket och Svenska PEN. Det fria ordet är en av de viktigaste rättigheterna vi har, dags att stå upp för det!

Den självbiografiska serieromanen Husfrid av Alison Bechdel gavs ut i USA 2006 och i Sverige 2009. I USA  har den både ifrågasatts och förbjudits på ett flertal skolor p g a dess skildringar av homosexualitet och påstådda pornografiska innehåll.

Huvudpersonen Alison växer upp i en mycket akademisk och tämligen excentrisk familj. Fadern är distanserad i sin relation till barnen och mycket krävande. Han arbetar som begravningsentreprenör och hyser ett fanatiskt intresse för litteratur, konst och att inreda deras hus i dess nygotiska stil. Under collegetiden inser Alison att hon är homosexuell och hon meddelar sina föräldrar detta i ett brev. Alison får då veta att även hennes far är homosexuell och att han t ex haft ett förhållande med barnvakten, Roy. Bara några veckor senare avlider Alisons far under oklara omständigheter. Han lämnar efter sig många frågetecken, både kring sitt liv och kring sin död. 

Jag uppfattar boken framför allt som en skildring av en mycket komplicerad far-dotterrelation. Alison söker efter faderns godkännande och beundran på många sätt, framför allt genom att försöka dela hans intresse för litteratur. Både till den vane och den ovane serieläsaren vill jag rekommendera denna fina grafiska roman.