Veckans Topplista

Temat för veckans topplista hos Johanna  är den här gången kvinnliga levnadsöden, och det är fritt att välja och vraka så länge det är böcker som handlar om kvinnor, flickor, damer och gummor, och som beskriver ett liv. Det kan vara romaner, eller verkliga levnadsöden, förr eller nu.

Det var ju inte lätt att göra ett urval här för det finns så många bra romaner, biografier, sviter o s v som skildrar kvinnoliv. Jag valde till slut ett gäng klassiker.

1. Min favorit av Austens hjältinnor är Anne Elliot i Övertalning. Medan handlingen i P & P och Emma cirklar runt den första förälskelsens alla turer är handlingen i Övertalning, liksom Anne Elliot, mer mogen. Austens sista roman handlar helt enkelt om en kärlek som består. Sammantaget är Övertalning således en historisk, romantisk, mycket underhållande satir

2. Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson är en av de allra bästa skildringarna av kvinnors och mäns olika livsvillkor. Kvinnan är fast förankrad i sin kropp och sitt barnafödande, medan män lättare uppslukas av sin idévärld. Kvinnan är mer benägen till uppoffringar för att barnen ska få mat, med män super upp löningen. Kvinnor och barn är en enhet medan män kommer och går. En oerhört bra och lättläst klassiker!

3. Pengar av Victoria Benedictson handlar om den 16-åriga Selma Berg, en kavat ung dam som drömmer om att bli konstnär. Selma övertalas dock att i stället gifta sig med en förmögen godsägare. Vi får följa Selma under åren efter giftermålet och ta del av hur hon utvecklas från en naiv, okunnig flicka till en ung kvinna med bestämda åsikter. Socialhistoriskt intressant och ett fint, ärligt porträtt.

4. Jenny av Sigrid Undset publicerades redan år 1911. Trots detta känns den emellanåt oerhört aktuell. Boken handlar om den moderna, unga konstnärinnan, som försöker skapa sig ett liv som konstnär samtidigt som hon drömmer om den Stora Kärleken. I stället blir hon indragen i flera relationer, som inte är sunda. Jenny är en oerhört läsvärd, gripande kvinnoskildring.

5. Madame Bovary av Gustave Flaubert handlar om den unga Emma som gör allt för att undkomma äktenskapets och moderskapets tristess. Ofta har hennes osedliga leverne debatterats och även hennes vana att läsa sentimentala romaner. Själv tycker jag att det i vår samtid är intressant att se hur konsumism beskrevs redan i mitten av 1800-talet.

Bokrea anno 2018

Lite böcker har jag allt köpt den här bokrean också. Men den översta, The Liars' Gospel var inte med på rean. Den bara slängde sig ner i kundvagnen, utan min förskyllan. Av de andra hade hela sex stycken länge funnits på min önskelista, så jag känner mig nöjd.

The Liars' Gospel - Alderman, Naomi
Det största brottet : offer och gärningsmän i den norska Förintelsen - Michelet, Marte
Ett litet liv - Yanagihara, Hanya
Gud hjälpe barnet - Morrison, Toni
Och Gud skapade människan : noveller inspirerade av bibelns berättelser - Axelsson, Majgull m fl
Yarden - Lundberg, Kristian
Punkserier - Kandre, Mare
En gud i spillror - Atkinson, Kate
Den blå tråden - Tyler, Anne
En kvinnas blekblå handskrift - Werfel, Franz

Har ni fyndat på bokrean i år?

Gräset sjunger av Doris Lessing

Usch! Pust! Fy, så jobbiga en del böcker är att läsa. Med huvudpersoner som uppför sig vedervärdigt och har vidriga värderingar. Jag blir alldeles matt av äckel och mitt inre gör uppror. Människor får inte vara så här hemska! Och ändå vet jag ju att de är det. Och därför läser jag böcker som tar emot, jag läser dem för att försöka förstå. För att jag tänker att förståelse kan vara ett första steg mot förändring. Kanske. Och mitt i all avsky jag upplever, noterar jag också att det här är en riktigt bra bok. Och ja, det är jag ju inte först att upptäcka, de aderton gav ju författaren det fina priset 2007 med motiveringen "den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning". Hetta och kraft känner jag igen, det har jag känt av under läsningen av Doris Lessings debutroman Gräset sjunger från 1950. Jag har läst andra romaner av Lessing, som jag tyvärr inte fastnat särskilt för (Den femte sanningen, Det femte barnet, Ben, ute i världen) och en novell jag gillat skarpt (Till rum 19). Gräset sjunger är i mitt tycke en helt enastående roman.

Gräset sjunger utspelar sig i Rhodesia (Zimbabwe) i slutet av 1940-talet. De vita britterna har makten och den svarta ursprungsbefolkningen tvingas arbeta och leva i yttersta fattigdom och nöd. I bokens inledning får läsaren veta att Mary Turner mördats av den svarte tjänare Moses, därefter skildras hennes liv från barndomen och framåt. Mary växer upp i ett konfliktfyllt hem och kommer att som vuxen leva i staden omgiven av vänner och bekanta. Åren går, men Mary förändras inte, vare sig till utseende eller livsstil. Hon är naiv och har ingen insikt i vad vännerna egentligen tycker om hennes sätt att leva, förrän hon en dag råkar höra dem prata om henne. Chockerad över det hon hört beslutar sig Mary för att snarast gifta sig. Detta trots att hon inte alls lockas av den intimitet hon då förväntas dela med sin make. Dick Turner, en fattig jordbrukare, dyker lägligt upp och paret gifter sig utan att ha lärt känna varandra och utan att förstå den andres behov. Mary blir chockerad över den fattigdom hon förväntas leva i och förtvivlad då hon inser att Dick inte alls har förmåga att skapa sig någon förmögenhet. Ensamheten är stor på gården, Mary "umgås" oftast bara med de olika svarta tjänare som passar upp i hemmet. Hon är mycket kritisk till deras sätt att vara och arbeta och äcklas av deras lukt. Trots denna aversion utvecklas en mycket speciell relation mellan Mary och tjänaren Moses.

Lessing gestaltar i sin berättelse om Mary både en kvinnas och systems sammanbrott. Mary blir alltmer apatisk under åren på gården, hon tappar förmågan att umgås med människor och hon blir fånge i sina egna känslor. Hon pendlar mellan aggressiva utbrott riktade mot ursprungsbefolkningen och djup depression, när hon inser att hon inte kan förändra sitt liv. Porträttet av Mary är oerhört intressant, Lessing väjer inte ens för det värsta, utan låter Mary uttrycka tankar och känslor man som läsare verkligen förfäras över. Och ändå kan jag inte låta bli att känna empati även med henne.

Gräset sjunger är helt enkelt storslagen litteratur, som man behöver läsa trots att det kan ta emot. Jag tror att det är viktigt att utmana sina egna tankar och försöka förstå även det som känns obegripligt.

GRÄSET SJUNGER
Författare: Doris Lessing
Översättare: Gunvor o Bertil Hökby
Förlag: Wahlström & Widstrand (2007)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Feministbiblioteket, LitteraturMagazinet

Tematrio - Biografier

Jag läser inte så ofta biografier och jag har svårt att hitta biografier som passar just mig. Men nu läser jag en som verkligen är bra så den får inspirera till dagens tema. Berätta om tre bra biografier, gärna om mer eller mindre kända personer. 

1. Just nu läser jag Ett jävla solsken : En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer, ett mycket intressant skildring av en mycket speciell kvinna. Ester "wallraffade" om pigor och levde ett ganska "vilt" liv.

2. Från verklighetens stränder: Agnes von Krusenstjernas liv och diktning av Anna Williams är en omfattande och djuplodande genomgång av Agnes liv och hennes skrivande, med frågeställningar om hur den levda erfarenheten blir till litteratur. Williams berättar om Agnes uppväxt, relationer i familjen, vänskapen med Ellen Key, det emellanåt stormiga äktenskapet med David Sprengler och sjukdomsepisoderna. Intressant.

3. I Hilma, en roman om gåtan Hilma af Klint av Anna Laestadius Larsson får läsaren följa Hilma från barndomen och under sökandet och gestaltandet av människans inre och hennes livsvillkor. Det är tidigt 1900-tal och Hilma bryter mot många (köns)normer när hon bestämmer sig för att bli konstnär. Och under hela hennes liv som konstnär fortsätter hon att bryta mot normerna både då hon målar och då hon älskar.

"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Lite ihop

"Mutter mutter ... lat författare ... bara två .... borde ju skriva Ihop och Mycket ihop också ... mutter..."

Detta hördes från den 12-åriga dottern häromkvällen och jag undrade vad som stod på. Lat författare? Vad pratade hon om? Jag gick för att kolla och vårt samtal utmynnade i en typ intervjurecension.

Mamman: Vad är det, gumman?
Dottern: Mutter, hon har bara skrivit två böcker.
M: Vad är det du pratar om?
D: Boken som jag fick av dig. Den om att vara ihop. Den heter Lite ihop. Johanna Lindbäck har skrivit den. Men hon har bara skrivit två böcker om Majken. Hon borde skriva fler.
M: Jaså, tycker du att boken är bra, vi kan väl  prata/skriva lite om den?
D: OK. Fråga saker, du.
M: Vad handlar Lite ihop om?
D: Den handlar om kärlek och kompisproblem och en ny kille i skolan.
M: Vilka är huvudpersonerna?
D: Majken och Ivan som går i 6:an. De är 12 år. Och Majkens kompisar, särskilt hennes bästis Tessan.
M: Vad är det för typ av bok och när/var utspelar den sig?
D: Det är en bok som passar när man är 11-13 år kanske, och den utspelar sig i Umeå. Den är realistisk och den utspelar sig ungefär nu.
M: Vad är det som är bäst i boken?
D: Hon Johanna har skrivit precis om hur det är för mig. Med kompisar och så, vet du.
M: Jaha, du känner igen dig?
D: Ja och det är kul att läsa vad de tänker och hur det är.
M: Och nu ska du fortsätta med andra boken om Majken, Kanske ihop?
D: Ja, och sen finns det inga fler. Kan du maila författaren och be att hon skriver fler?
M: Jag tror tyvärr att hon just nu skriver böcker om lite äldre ungdomar. Men det är ju bra för då kan du läsa dem snart.

Jag har också läst boken och jag förstår precis vad det är dottern gillar. Johanna Lindbäck använder ett språk som känns mycket trovärdigt, och väcker igenkännande hos läsarna. Dessutom gillar jag att få en ingång till att samtala med dottern om Bechdeltestet. Även jag ser fram emot del 2 i serien om Majken.

LITE IHOP
Författare: Johanna Lindbäck
Förlag: Lilla Piratförlaget (2013)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Feministbiblioteket; Carolina