Att andas och att läsa

Jag har varit riktig oinspirerad under flera månader, d v s oinspirerad att blogga. Och ja, faktiskt också lite oinspirerad att läsa. Grundorsaken handlar om dålig hälsa. För många år sedan fick jag en cancertumör i lungan. Jag opererades och blev frisk. Men eftersom jag hade astma sedan innan och då förlorade en del av ena lungan har jag sedan dess dragits med svårigheter att andas. I perioder har det varit bättre och i perioder sämre. När det varit dåligt har jag dessutom tröstätit, gått upp i vikt, vilket så klart bara gjort allt ännu sämre. I vintras blev det så illa att jag blev andfådd av att klä på mig och min läkare börja prata om KOL. Som tur är fick jag en ny medicin och den gjorde att det blev lite bättre. Och när det blev lite bättre lyckades jag själv börja promenera. Och då blev det så klart ännu bättre. Nu tränar jag på lite olika sätt mest varje dag och jag mår mycket, mycket bättre. Men jag hinner inte blogga lika mycket som tidigare. Och jag hinner inte läsa så mycket heller. När jag är ute och går lyssnar jag på ljudböcker, men tyvärr är utbudet mycket begränsat. Därför lyssnar jag på böcker jag egentligen inte gillar (massa deckare och rätt sentimentala berättelser) och det är verkligen inte bra för mig. Tråkiga böcker orkar jag heller inte blogga om.

Däremot borde jag så klart försöka skriva något om Under det rosa täcket av Nina Björk, som gav mig rejäl kraft i stavtagen. Nu lyssnar jag dessutom på Ett eget rum av Virginia Woolf och känner mig hänförd. Jag hoppas att få till något inlägg om viktiga böcker om kvinnors livsvillkor så småningom.

Apropå litteratur och lungfunktioner vill jag passa på att dela ett fint citat från Att läsa Lolita i Teheran: "En roman är ingen allegori, sade jag mot slutet av föreläsningen. Den är en sinnlig upplevelse av en annan värld. Om ni inte träder in i den världen, håller andan med romangestalterna och blir berörda av deras öde, kommer ni inte att kunna leva er in i dem, och inlevelse är romanens hjärtpunkt. Så här läser man en roman: man andas in upplevelsen. Så sätt igång och andas".

I Nobeller finns också en mycket kort liten text av Aleksandr Solzjenitsyn som heter "Att andas". Denna avslutas med orden: Så länge man ännu kan andas under ett äppelträd efter ett regn, är livet alltjämt värt att leva!" Jag ska fortsätta att kämpa på med min andning, men jag hoppas hinna skriva lite här också emellanåt.

Viloläge

Är tyvärr alldeles för matt och mör för att orka komma på något bra tema för trion idag. Har nyss kommit hem från tandläkaren efter att ha dragit ut en tand. Tänker trösta mig med ett bokinköp efter att jag vilat en stund. Tematrion är tillbaka nästa vecka. Innan dess kommer en recension av Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir - en fantastisk roman.

Tematrio - Ett liv (eller år) utan Bokmässan

Jag ska inte på Bokmässan i år och just nu känns det mesta i bokbloggosfären därför trist. Jag får försöka komma igen när Bokmässan är överstånden. Och nej, det är egentligen inte så synd om mig. Jag har ju själv bestämt att avstå från Bokmässan och Stockholm Literature för att i stället åka till Rom. Fast just nu är det trist ... Berätta om tre titlar som beskriver hur en kan känna sig när en inte ska till det stora evenemang alla pratar om!

1. Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld är makalöst bra. Vissa scener är så dråpliga att jag skrattade mig andlös och andra så hudlöst gestaltade att jag snyftade lite. Romanen om Maja, som råkar såga av sig en bit av tummen, blir hög, kär och har sex, och vars mamma försvinner, borde verkligen läsas i alla åldrar. Fenomenal gestaltning av både föräldrars och barns upplevelser.

2. Huvudpersonen Snow i Mianos Sorgsna själar lever ett låtsasliv utan verkligt engagemang för någonting. Mycket kortfattat handlar den om människor med tragiska familjeförhållanden och rotlöshet och utanförskap orsakat av historisk kolonisation och samtida globalisering. Söder om Sahara härskar förtryck och korruption, medan människorna i Europa lever låtsasliv.

3.  Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez är en släktkrönika som utspelar sig i  den lilla byn Macondo, en isolerad by i Colombias träskmark. Här får vi följa familjen Buendías liv och leverne under hundra år, hundra år som präglas av ensamhet och utanförskap. Det är blandningen av realism och magi som gör Hundra år av ensamhet till en stor läsupplevelse. Berättelsen kryddas med spöken, flygande mattor och odödlighet. Tiden tycks stå still i Macondo och människorna tycks mer vara förlängningar av varandra än unika identiteter. Realistisk är dock den del av berättelsen som handlar om hur det allsmäktiga banankompaniet tar över allt i byn och lämnar den skövlad.

OK jag överdriver kanske lite, men det är trist att inte åka på Bokmässan.

"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Spännande användbar teknik i skolmiljö

Jag har bloggat lite dåligt de senaste veckorna, en orsak har så klart handlat om att sommaren är slut och det är dags att återgå till jobbet. Men mitt jobb som skolpsykolog är faktiskt så intressant att jag inte klagar över att behöva jobba. Mestadels handlar jobbet om att försöka stötta lärare så att de kan fungera så bra som möjligt i klassrummen. Det är inte alltid lätt för deras arbetssituation är ibland mycket påfrestande. Men att något är svårt gör inte mig mindre intresserad.

Den här veckan har jag varit på konferens i dagarna tre i huvudstaden. Jag lyssnade på oerhört intressanta föreläsare, pratade med kollegor och underhölls på kvällstid. Vi var många som höll på att ramla av stolen då Bob Hansson kom in och började prata om sin skolgång ...

En av de roligaste inslagen i föreläsningarna var att träffa de spännande avatarerna från USA. Vi var 325 psykologer som gav råd åt en lärare som försökte hålla klassen i styr. Modig lärare måste jag säga. Tekniken gjorde mig lyrisk, kolla här får ni se. Visst borde vi ha simulerade miljöer även på svenska lärarutbildningar?

Augusti månads lästa klassiker

Det var verkligen inte meningen att allt läsande och bloggande skulle bli lamslaget under augusti. Men så blev det. Jag har bara läst halva En förlorad värld och nästan inget i Meramorfoser. Därför blev heller inget skrivet. Jag läste däremot Under det rosa täcket, vilket jag tycker än en modern klassiker. Men, jag lyckades inte skriva något. Hoppas verkligen att det gick bättre för er!Här kan ni lägga till länkarna med InLinkz. Det ska bli kul att få ta del av vad ni andra läst, hoppas på intressanta diskussioner i många bloggar!

An InLinkz Link-up