Tematrio inställd

Tematrion är inställd idag eftersom jag inte mår så bra, hoppas återkomma nästa måndag!

Tematrio - Naturskildringar

För att fira att Lars Lerin (så klart) vann Augustpriset tidigare ikväll för sin underbara Naturlära fokuserar vi på naturen i den här trion. Berätta om en bok (facklitteratur eller fiktion) som du minns för dess fantastiska naturskildringar!

1. Ja, så klart vill jag ha med Lerins underbara Naturlära i min trio. Jag har läst i den av och till de senaste veckorna och fyllts av beundran, vemod och glädje. Lerin skildrar i ord och bild en verklighet jag känner mig hemma i. Naturlära är helt enkelt en makalös bok som kombinerar ord och bild på det mest utsökta sätt.

2. I den nyligen lästa Väggen av Marlen Haushofer spelar också naturen och dess villkor en stor roll.  I romanen upptäcker den kvinnliga huvudpersonen plötsligt en morgon att en genomskinlig, ogenomtränglig vägg rests runt henne och den gård hon besöker. Inga levande människor finns innanför väggen och allt utanför ser ut att ha dött mycket hastigt. Som enda sällskap har kvinnan en ko, en hund och en katt. Dagarna ägnas åt att försöka överleva och ta hand om djuren.

3. Hunden av Kerstin Ekman är en poetisk, vacker berättelse om en valp som råkar komma bort från sin mamma och husse. Hunden växer upp i skogen och får leva på det naturen erbjuder. Oerhört vackra naturskildringar och en underbar gestaltning av hur ett djur upplever världen. Min favoritekman.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Naturlära av Lars Lerin

Naturlära: limes norrlandicus av Lars Lerin, utgiven av Albert Bonniers Förlag, 2014

I morgon presenteras vinnarna av årets Augustpriser. I fackboksklassen har jag naturligtvis en lokalpatriotisk favorit. Fast i ärlighetens namn kan man inte kalla Lerins akvareller för värmländska ens när det avspeglar delar av vårt vackra landskap - Lerins konst är helt enkelt universell. Och överjordiskt vacker. Lerins avbildningar av naturen är för mig en påminnelse om Guds existens, inget så vackert kan ha skapats av en slump.

Naturlära är en stor bok på många sätt, dels är den helt enkelt rent storleksmässigt magnifik och min enda "prydnadsbok", dels innehåller den allt som är viktigt att veta. Att i ord försöka beskriva innehållet i Naturlära på ett sätt som gör boken rättvisa går inte. Här finns de små detaljerna som inte många förmår uppfatta med ögat och de stora svepande sammanhangen som berättar om meningen med livet. Här finns det personliga, det privata, kärlek, sorg och lycka. Med små ord gestaltas en kärlek så innerlig att tårar emellanåt rullar nerför mina kinder.

Naturligtvis förknippar vi Lerin allra mest med hans bildkonst, men hans ordkonst står fint på egna ben den också. I Naturlära blandas romantisk poesi med vardagsnära dagboksanteckningar. Gemensamt för orden är att de så väl fångar och gestaltar både det fantastiska och det ytterst vardagliga. Underbart, helt enkelt.

Andra som skrivit är Bokmania, Tidningen Kulturen.

Tematrio - Dystopier och jordens undergång

Dystopier, apokalyps och jordens undergång är det dystra (men litteraturvänliga) temat på Kulturkollo denna vecka. Därför hänger jag på med en tematrio med samma ämne. Berätta om tre bra dystopier (bred definition, postapokalyps går lika bra)!


1. I Vägen av Cormac McCarthy vandrar en far och hans son genom ett svartbränt landskap, så gott som allt liv på jorden är utsläckt, mörker råder. I denna postapokalyptiska värld överlever den starke, här finns inte längre några lagar eller någon moral. Vägen är en oerhört gripande berättelse om en far och hans son och en fruktansvärd skildring av livet efter jordens undergång.

2. Processen av Franz Kafka är det mest surrealistiska jag någonsin läst. Romanen handlar om Josef K, som en morgon häktas utan att få reda på orsaken eller vilket brott han anklagas för. Vi får därefter följa Josef K:s svåra väg genom domstolarna och det absurda rättssystemet. Man kan tolka romanen som en symbolisk beskrivning av individens rättslöshet eller som en en allegori över livets obegriplighet. Hur man än tolkar handlingen är förtrycket så påtagligt att det känns rent fysiskt då man läser boken.

3. Nyligen har jag läst Väggen av Marlen Haushofer, ännu så länge utan att ha kunnat få ihop en vettig recension. I romanen upptäcker den kvinnliga huvudpersonen plötsligt en morgon att en genomskinlig, ogenomtränglig vägg rests runt henne och den gård hon besöker. Inga levande människor finns innanför väggen och allt utanför ser ut att ha dött mycket hastigt. Som enda sällskap har kvinnan en ko, en hund och en katt. Dagarna ägnas åt att försöka överleva och ta hand om djuren. Det här är en roman som verkligen skrämmer då den tangerar månnga människors absoluta fasa; att bli ensam.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Joseph Brodsky

Joseph Brodsky, född 1940 i Leningrad, Sovjetunionen, död 28 januari 1996 i USA, var en rysk poet och essäist av judisk härkomst. Efter att under många år ha varit på kant med den sovjetiska regimen och dömd för diverse brott utvisades han
1972 och bosatte sig i USA. 1987 tilldelades Brodsky Nobelpriset i litteratur ”för ett vittfamnande författarskap, präglat av tankeskärpa och poetisk intensitet”. Läs gärna mer om Brodsky här.

Jag har läst novellen ”I ett och ett halvt rum” ur Nobeller, en mycket varm skildring av författarens döda föräldrar. På några få sidor lockas läsaren in i en svunnen värld där bordduken var fläckfri och man aldrig hade tråkigt. I slutet av novellen diskuterar författaren sitt val av språk för novellen utifrån ett emigrantperspektiv, att skriva på engelska är - liksom att diska - terapi. Att skriva om föräldrarna på engelska skänker dem ett visst mått av frihet.