Nadine Gordimer

 

Nadine Gordimer har avlidit och jag vill uppmärksamma hennes fantastiska författarskap genom att reprisera en gammal recension. Läs också gärna Per Wästbergs fina text om Gordimer i SvD.

Will, en 14-årig pojke, skolkar en dag från skolan och ger sig iväg till en avsides belägen stadsdel för att gå på bio. Där stöter han ihop med fadern, när denne kommer ut från biografen med en blondin vid armen. Fadern är en färgad man, som är djupt involverad i kampen mot apartheid. Han är välkänd och något av en talesman för de färgade. Kvinnan han har en kärlekshistoria med deltar också i kampen mot den sydafrikanska regimen. Will blir mycket upprörd vid insikten att fadern bedrar hans mor och detta kommer att djupt prägla pojkens identitet och syn på kvinnor. Fadern Sonny kan inte förmå sig till att ge upp relationen med Hannah, han har ett stort behov av henne.

Min sons historia skildrar på djupet hur människor berörs av varandra på både gott och ont. Stor del av berättelsen får vi ta del av via Wills, sonens upplevelser. Relationen mellan honom och fadern förändras drastiskt den dag Will inser att fadern har en vit älskarinna. Will blir indragen i faderns hemlighetsmakeri, till synes för att skydda modern. Men, givetvis är det lika mycket för att skydda fadern och hela familjen som allt hålls hemligt.

Fadern har flera identiteter, han är dels en vanlig familjefar, dels en offentlig talesman i kampen mot apartheid. På något sätt är det inte fadern, utan den politiske aktivisten som har en kärleksaffär, en kärleksaffär med en vit kvinna som också är aktiv i den politiska kampen. Men henne kan han tala om det hustrun måste skyddas från. Men givetvis både vet och påverkas familjen av faderns otrohet, på ett sätt han inte kunnat förutse. I slutet av romanen har rollerna i familjen drastiskt förändrats.

Jag tycker mycket om författarens sätt att växla mellan olika perspektiv. Wills röst hörs starkt i berättelsen, men vi får även ta del av faderns tankar och känslor. Författaren tränger in i personernas upplevelser och gestaltar på djupet deras känsloregister. Dessutom växlar berättelsen mellan det individuella och det politiska perspektivet och man får en fördjupad förståelse av hur situationen var i Sydafrika under apartheidregimen.

Författarens språk är mycket vackert, emellanåt nästan lite för vackert för min smak. Jag föredrar i grunden att läsa på ett lite enklare språk, där berättelsen tydligt är det som fångar mig. I Min sons historia lägger jag ofta märke till språket, vilket minskar engagemanget i berättelsen. Kanske kan man säga att jag ibland uppmärksammar språket på bekostnad av innehållet.

Sammantaget är Min sons historia en mycket intressant och läsvärd roman, som gav mig nya insikter om Sydafrikas historia.

Tematrio - Franska romaner

Temat borde kanske varit tyskt eftersom de vann VM igår, men på franska nationaldagen går det ju inte för sig med något annat än franskt. Jag har även i år läst en hel del bra nytt franskt, men denna trio blir en repris på nobelpristagarna. Berätta om tre bra franska romaner!

1. Den omoraliske av André Gide är ett mycket intressant psykologiskt porträtt av en man som hamnar i själslig obalans. Michels förändring från att vara en hämmad, intellektuell samhällsmedborgare till att bli en egocentrisk, skrupelfri livsnjutare kan förklaras både med psykologiska och med samhälleliga faktorer (kolonisation). "Beklaganden, samvetskval, ånger, det är nyss undfången glädje, sedd från baksidan".

2. Främlingen av Albert Camus: "Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte." Så inleds denna berömda kortroman, som skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Denna roman bör läsas och begrundas av alla.

3. I Afrikanen berättar Le Clézio om hur han som åttaåring reser till Nigeria för att träffa den far han inte sett sedan han var liten. Fadern har under krigsåren arbetat under oerhört påfrestande villkor i Afrika, vilket skapat en stram, auktoritär hållning. Detta är en mycket fin, nyanserad beskrivning av en komplicerad far-sonrelation.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Min första Tartt

Ja då har jag äntligen läst min första Donna Tartt, den så omtalade Den hemliga historien. Och kanske hade jag tyckt att den var intressant om jag läst den när jag var i 20-årsåldern, nu tyckte jag att den var ganska pladdrig. Historien handlar om ett gäng riktiga kufar som läser grekiska på universitetet. Flera av dem har helt snöat in på gamla myter och försöker återuppliva dem. Med katastrofal följd. Sedan drabbas de av ruelser i sann Raskolnikovanda och försöker lindra dessa med allehanda droger. Mest intressant är författarens alla blinkningar till "den stora litteraturen", här finns paralleller till allt från Iliaden till Den store Gatsby. Någon mer Tartt tror jag inte att det blir om inte någon av er lyckas övertyga mig. Vad har ni läst av Tartt?

Kvinnoutmaningen

 

Det går faktiskt ganska bra med min läsning av (vissa) kvinnor ur bokhyllan. Planen var ju att läsa 5 böcker från varje kontinent (Oceanien undantaget) inalles 20 böcker under året. Här är de böcker jag hittills lyckats läsa:

Europa:
Thrillerliv - Jessica Johansson (Sverige)
Pappas vingar - Milena Agus (Italien)
Northanger Abbey - Jane Austen (England)
Flickan - Angelika Klüssendorf (Tyskland)
Främlingsleguanen - Martina Montelius (Sverige)
Den lilla flickan i vintervelodromen - Annette Muller (Frankrike)
När duvorna försvann - Sofi Oksanen (Finland)
Spökryttarna från Ordebec - Fred Vargas (Frankrike)
Pappan och havet - Tove Jansson (Finland)

Asien:
Godnattsagor för barn som dricker - Marjaneh Bakhtiari (utspelar sig i Iran)
Bastarden från Istanbul - Elif Shafak (Turkiet)
En mörk strimma av ljus - Samar Yazbek (Syrien)
Ormar och piercing - Hitomi Kanehara (Japan)

Afrika:
Komma och gå - Taiye Selasi (Ghana)
Drottning Pokou - Véronique Tadjo (Elfenbenskusten)

Amerika:
Vi kom över havet - Julie Otsaka (USA)
Hatties liv - Ayana Mathis (USA)
Gilead - Marilynne Robinson (USA)
Den hemliga historien - Donna Tartt (USA)

Det ser ut som om jag kommer att lyckas med den här utmaningen, eller hur? (Peppar, peppar, salt och ta i trä!) Hur går det med era läsutmaningar?

Hon & han

Hon & han av Katarina von Bredow, utgiven av Rabén & Sjögren, 2014

Hon & han är andra delen i en planerad trilogi och fortsättningen på den helt fantastiska första delen, Du & jag, som kom ut förra året. I Du & jag är Andreas 11 år huvudperson och vi får läsa om en tid i hans liv då allt förändras. Läsaren får följa Andreas in den där förvirrande, oroande känslan man översvämmas av när man blir förälskad. Och vi får vara med Andreas i den panikartade sorgen när hela hans vardag rämnar. Som läsare (och skolpsykolog) fascinerades jag att författarens förmåga att realistiskt och nyanserat skildra det komplicerade relationsspelet i skolan. Var och en har sin roll att spela och retsamma skratt, överdrivna suckar och taskiga kommentarer definierar vem du är i skolans dramaturgi. Alla barn kan redan vid första anblicken urskilja de coola, den som följer efter och försöker avancera i hierarkin, och töntarna. För vuxna är det mycket svårare att se det som sker under ytan.

I Hon & han fortsätter berättelsen, nu utifrån Alicias perspektiv. Alicia går i samma klass som Andreas och hon kämpar hårt för att bli vän med den coolaste tjejen i klassen, Ida. Det gäller att hela tiden ha de rätta kläderna och säga rätt saker. Alicia tycker att det är svårt att snabbt kasta ur sig roliga kommentarer, hon har lättare att uttrycka sig i skrift. Därför är Facebook så bra, där hinner hon tänka efter och uttrycka sig coolt. Och där kan man ju låtsas att man är lite äldre än man egentligen är. En dag får Alicia en vänförfrågan från en jättesnygg 17-årig kille, som berättar att han lagt märke till henne på en fest. Om man hade en sådan kille skulle man omedelbart bli populär ...

Liksom i första delen handlar Hon & han om livet på mellanstadiet, gestaltat utifrån barnens perspektiv. Och även i andra delen lyckas författaren förmedla barnens tankar, känslor och handlingar på ett mycket trovärdigt sätt. Även en vuxen blir mycket engagerad i berättelsen, jag hade rejält hög puls och var tvungen att sträckläsa för att få veta hur det skulle gå. Och jag väntar otåligt på den avslutande delen.

Sammantaget är Hon & han en suverän skildring av hur det är att vara nästa tonåring i en värld där man det gäller att spela spelet på rätt sätt för att bli någon som räknas.