Internationella barnboksdagen - i efterskott

2 april var det Internationella barnboksdagen så här kommer ett litet inlägg om just barnböcker från olika delar av världen.

Boken om Mademoiselle Oiseau av Andrea de La Barre de Nanteuil och Lovisa Burfitt är omisskännligt fransk i stilen även om dess skapare är från Sverige. Berättelsen handlar om den excentriska Mademoiselle Oiseau, hennes magiska parisiska våning, alla de vackra sakerna hon sparar i små finurliga lådor och de kloka, hjälpsamma och egensinniga katterna. Men framför allt skildrar boken en oväntad, originell vänskap som leder till att en grå liten flicka får färg, börjar drömma och utvecklar en egen vilja. En oerhört charmig berättelse med underbara illustrationer.


Naku, nakuu, nakuuu! av Nanoy Raphael och Sergio Bumatay handlar om barns oro att bli bortglömda när ett syskon föds. Det outtalade temat och de suggestiva bilderna gör det här till en bok utöver de vanliga. Texten är enkel och bilderna mycket avancerade. De är liksom lite skeva och inledningsvis ganska dystra i färgvalet. Här är helt enkelt inget gulli-gull. Boken tilldelades 2013 års Peter Pan-pris med motiveringen: Den filippinska bilderboken Naku, nakuu, nakuuu! representerar en del av världen vi sällan möter i den svenska barnboksutgivningen. Bokens tema – att få syskon – är dock universellt. Pojken Iskos oro inför de förändringar han anar kommer att ske i familjen uttrycks genom det återkommande utropet "Naku, nakuu, nakuuu!" (ungefär "Oj, oj, oj!").".


I den koreanska bilderboken Jordbarn, himmelsbarn av Choi Sukhee får vi lära känna en liten flicka som älskar det mesta här i livet. I början av boken berättar flickan om sin kärlek till solen, månen och stjärnorna, i slutet har turen kommit till jorden, pappa och mamma. Varje uppslag innehåller en kort, vacker, poetisk text och den mest fantastiska illustration man kan föreställa sig. Bilderna föreställer kinesiska tecken, de är rikt smyckade och väcker både barnets och den vuxnes lust att läsa mer. "Jag älskar solen. Jag älskar den värmande solen. När gräset och träden ser den växer de så det knakar. Jag älskar verkligen solen."


Det hjärtformade lövet av Shira Gefen och David Polonskyär en vacker bok som väcker frågor om vad som lever i naturen och hur man ska ta hand om alla liv. Texten är poetisk och lätt att läsa högt, tempot är långsamt och eftertänksamt. Illustrationerna är stora, färgsprakande och fantasieggande, den sortens suggestiva bilder man lätt förirrar sig in i.
Shira Gefen kommer från Israel och är dramatiker, regissör, skådespelerska och barnboksförfattare. Det hjärtformade lövet är den första som har översatts till svenska.


Grodan och kärleken av holländaren Max Velthuijs är en alldeles bedårande kärlekshistoria om en grön groda, som blir kär i en vit anka. En del andra djur i boken har synpunkter på att grodan och ankan har olika färger, men det bryr sig inte grodan om. Däremot har han svårt att ta mod till sig och berätta för ankan att han älskar henne. Till slut väljer han en drastisk metod för att imponera på henne. En viktig bok med färgglada och lustfyllda bilder.


Vem ska trösta Knyttet? av Tove Jansson är en spännande, vemodig och varm berättelse om hur man övervinner sin ensamhet. Knyttet är en liten varelse, som är så rädd för ensamheten att han en dag beslutar sig för att ge sig ut i världen. Han möter många varelser, men är för blyg att ta kontakt med dem. Vid havet får han syn på en flaskpost och brevet inuti är från ett ensamt, övergivet litet skrutt som längtar efter att bli tröstat. Knyttet börjar känna sig modig, han har fått en uppgift att fylla. Vemodig, varm och spännande är denna underbara berättelse om vardagligt hjältemod.


Ynari flickan med de fem flätorna är skriven av en ung angolansk författare - Ondjaki - och berättelsen är både en klassisk saga och en mycket till synes afrikansk berättelse. Kanske är det bokens värme och speciella humor som gör att den känns lite annorlunda än västerländska berättelser. Dessutom finns djuren och naturen med på ett mycket påtagligt sätt, vilket skapar en fin motvikt till magin, en bra balans. Ynari älskar att promenera på ängarna, lyssna på fåglarna och sitta nere vid floden och titta på fiskarna. En kväll möter Ynari en pytteliten man. Trots att han är så liten blir Ynari inte rädd. Ynari och Lilleman lär känna varandra och de tycker mycket om att leka med ord. På dagarna samtalar de om ords betydelser och på nätterna drömmer Ynari om resor till främmande platser. Ynari får även följa med Lilleman till hans by, där får hon lära sig att hitta på och att utplåna ord. En dag bevittnar Ynari och Lilleman ett krig, detta leder till att Ynari bestämmer sig för att hitta sin egen magi och utplåna krig. Sammantaget är boken en trösterik, vacker berättelse av drömmar, vishet, vänskap och kärlek.


När kommer bussen? av japanska Ryôji Arai handlar om en man som väntar på bussen. Under tiden han väntar lyssnar han på musik, tittar på en cykel som åker förbi och passar på att sova under natten. Denna mycket enkla bok speglar verkligen livet; det mesta sker medan vi väntar. När bussen väl kommer är den full och mannen får inte följa med. Han beslutar sig då för att gå i stället. Författaren och konstnären Ryôji Arai erhöll år 2005 ALMA-priset med motiveringen "... är en bilderboks-konstnär med en alldeles egen lyskraft: djärv, fräck och oförutsägbar." Och efter att ha läst När kommer bussen? kan jag inte annat än hålla med.

Slalomläsning i kubik

Just nu pågår slalomläsning på hög nivå. I bilen lyssnar jag på Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer. Den är bra, men så tung att det räcker med billyssnandet. I mobilen lyssnar jag på Carmen och döden av Karin Fossum, den är fossumskt bra. Hemma i kvälls- och nattspelaren lyssnar jag på Orlando av Virginia Woolf - och somnar snabbt. Orlando och allt av Woolf bör man nog läsa med ögonen. I min fina läsplatta och i vanlig bokversion läser jag Kvinnan på övervåningen av Claire Messud - hittills en positiv bekantskap. I vanlig bokform läser jag några dikter av Lagerkvist varje dag. Samlade dikter är underbar både på ut- och insidan. Men ångestfylld.

Bubblat om Gilead

Just hemkommen till hotellet efter att ha bubblat lite med de andra bokbubblarna hemma hos Anna. Och jag är fortfarande avundsjuk på allt en kan gå på i Gbg. Fast vi har i alla fall Lerin och Färjestad. De andra värmländska favoriterna är tyvärr avlidna. (Och det ser inte så piggt ut i FBK heller idag om en nu ska vara helt ärlig). I vilket fall pratade vi idag om boken Gilead av Marylynne Robinson. De flesta var ense om att boken var långsam, en del störde sig mer än andra på detta. Att språket var fint kunde vi också enas om. Själv har jag nog inte riktigt gett boken en ärlig chans, jag har läst för snabbt och stört mig på mängden av ord. Kanske får jag lov att ge författaren en andra chans så småningom.

Facebookcirkla om Sankmark

Jag är ju tyvärr inte i Stockholm den 26 april, men om jag vore det skulle jag definitivt gå och lyssna till den indiska/amerikanska författaren Jhumpa Lahiri, som pratar om sin nya roman Sankmark. Men även om jag inte kommer att få se och lyssna till Lahiri ska jag definitivt läsa romanen. Och jag ska snacka om den i en Facebookgrupp tillsammans med Anna och Ivana, och förhoppningsvis många fler. Vill ni vara med? Kila över till Anna och anmäl er på studs. Boken har recensionsdag 2 maj och då börjar diskussionerna. Den finns ännu inte i handel, men kommer inom kort. Passa gärna på att dessutom tipsa era läsare om ni har egna bloggar!

Läs gärna min recension av författarens novellsamling Främmande jord.

Bokgeografi - Italien

 

Då var det dags för Italien.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Italien eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Aeneiden av Vergilius skrevs som imitationskonst under det sista århundradet före Kristi födelse. I eposet förutspår författaren Roms kommande storhet och roll som styrande över stora delar av världen. Även mecenaten Caesar Augustus omnämns som den som skall ena och leda Rom (smart drag). Aeneiden blev oerhört uppmärksammad redan i sin samtid och även vår tids litteraturkritiker utser den till Europas stora klassiker framför andra. Det jag som läsare förvånades över var den psykologiska skärpan och alla nyanserna i personporträtten. Det är framför allt den tragiska kärlekshistorien mellan Aeneas och Dido, drottningen av Karthago, som berör.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Italien. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Italienare har tilldelats Nobelpriset i litteratur vid 6 tillfällen och det för dem ganska högt upp på "topplistan". Däremot är det illa ställt när det gäller mitt läsande av dem, jag har bara läst en novell av Pirandello (och den minns jag inget av). Här är alla pristagarna, har ni läst dem? Giosuè Carducci (1906), Grazia Deledda (1927), Luigi Pirandello (1934), Salvatore Quasimodo (1959), Eugenio Montale (1975), Dario Fo (1997)

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Italien, som du inte läst, men är nyfiken på.
Historien av Elsa Morante finns med på Världsbibliotekets 100-lista och efter bokrean står den äntligen i min bokhylla. Den är en tegelsten, så den kommer nog att få stå ett tag ... Romanen beskrivs som ett "skri av smärta och en protest mot krigets människoslakt. Men under den skakande skildringen finns en vision om att en ­annan värld är möjlig." (Margareta Zetterström i SvD)

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Italien.
Ni kan väl gissa vad som kommer nu? Jajamensan, mer underbar konståkning.