Fredagens seminarier

Även fredagens seminarier var till belåtenhet.

Dagen inleddes med ett mycket inspirerande seminarium av Margareta Normell om vikten av mentalisering bland lärare och övrig skolpersonal. Mentalisering innebär förmåga att reflektera över sin egen och andras del i relationer. Detta vill jag så klart gärna jobba med i någon intresserad lärargrupp.

Därefter följde ytterligare ett jobbrelaterat seminarium - De stora frågorna om skolan - där Tomas Kroksmark talade om en skola på vetenskaplig grund.

På eftermiddagen blev det mer litterärt, först i form av ett seminarium om Baudelaire. Tyvärr tyckte jag inte att de medverkande lyckades förmedla som omfattande kunskap om författaren i särskilt hög grad.

Dagens avslutades med ett seminarium av min favoritförfattare Vibeke Olsson som talade om den spricka som uppstod mellan väckelse- och arbetarrörelsen deras gemensamma rötter till trots. Detta tema gestaltas på ett fantastiskt sätt i hennes böcker om sågverksungen Bricken.

 

Torsdagens seminarier

Bokmässan inleddes med seminariet Att platsa i en skola för alla med Eva Hjörne och Roger Säljö som pratade om det ensidiga fårhållningssätt som tyvärr ofta präglar elevhälsans arbete. Ensidigt på det sättet att man gärna snabbt fokuserar på något hos det enskilda barnet som orsak till att barnet inte klarar skolan. Jag blev mycket inspirerad av seminariet och ska definitivt köpa in den här boken till vår skolförvaltning.

Därefter gick jag på Andlös spänning och gåtfull magi och lyssnade på Ingelin Angerborn och Rebecka Åhlund. Angerborns realistiska magi har jag bloggat om tidigare här och här. Hon är en favorit. Åhlunds favorit är möjligen lite "hemskare", hon pratade fint om att det är viktigt att prata med barn även om otäcka saker. Jag håller så klart med henne om detta, det värsta vuxna gör att ofta att de lämnar barn ensamma att försöka hantera svåra tankar. Jag blev så glad att jag köpte ett ex av Åhlunds debutbok Flickan på tavlan.

Tredje seminariet handlade om Lustfylld läsning för nybörjare och där samtalade författarna Lin Hallberg och Magnus Ljunggren. Lin Hallberg skriver de fantastiska böckerna om Teddy som jag skrivit om här.

Efter lunch var det dags för ett lite mer "finlitterärt" seminarium med Sara Danius. Hennes bok Den blå tvålen ger ett nytt perspektiv på realismen som helhet och de franska gubbarna Stendhal, Flaubert och Balzac i synnerhet. Det här seminariet hade gärna fått vara lite längre, tycker jag. På 20 minuter hann samtalet bara skrapa lite på ytan.

Dagen avslutades med att Samfundet De Nio delade ut sitt Stora Pris till Aros Fioretos med motiveringen: "för ett gränsöverskridande författarskap, präglat av briljans, humor och värme". Det var inspirerande att se så många kloka människor på en scen. Jag har ju fortfarande inte läst något av Fioretos, lägger omedelbart till Den siste greken på min önskelista.

 

Snart Bokmässa!

Oh ah, snart anländer jag till mässan! Har sovit gott i hyrd lägenhet tillsammans med familjen. Snart frukostdags, sedan avfärd mot Bokmässan. Första programpunkten är seminariet om Att platsa i en skola för alla kl 11.00. Sedan duggar seminarierna tätt och avslutas med Samfundet De Nio kl 16.00. Däremellan ska jag också strosa på golvet och förhoppningsvis prata med lite bokbloggare. Dagen avlutas med mingel hos Thorén & Lindskog och SEKWA/Elisabeth Grate. Det blir lite snärjigt där i slutet av dagen.

Bokmässan?

Undrar ni om jag ska på Bokmässan? Ja, självklart ska jag det. Allt är packat, biljetterna (åh tack och lov för detta oplanerade inlägg, biljetterna är ju INTE packade - dröj ett ögonblick - nu är de återfunna) ligger i tryggt förvar i väskan. Resten kan ni ju vid det här laget, fotriktiga skor, bekväma, svala kläder, ryggsäck till alla böcker och den livsnödvändiga vattenflaskan.

Jag ska ägna mässan åt att träffa en massa bokbloggarkompisar och åt att gå på mängder av seminarier. Del av tiden jobbar jag och går på skolrelaterade saker. För den som är nyfiken finns min mässplanerare här. Vi ses i vimlet.

Lyckliga Moskva

Lyckliga Moskva av Andrej Platonov, översatt av Kajsa Öberg Lindsten, utgiven av Ersatz, 2008

Moskva Tjestnova är den perfekta symbolen för den sovjetiska kommunistiska ideologin; en fullständigt orädd kvinna som är villig att offra allt för sina kamrater och de stora idéerna. Uppkallad efter den stad som skulle bli den moderna skapelsens krona skildras Moskva inledningsvis som en hyllad, berömd fallskärmshopperska, en atletisk och sexuellt frigjord mönstermedborgare. Runt henne samlas unga män som går i spetsen för den sovjetiska intellektuella och konstnärliga utvecklingen. Moskva råkar dock ut för en olycka och blir en "krympling" som mot slutet helt enkelt försvinner från handlingen.

Lyckliga Moskva skrevs under åren 1931 till 1936 och lämnades oavslutad av en författare som sannolikt desillusionerats av Stalins utrensningar. Boken publicerades inte i hemlandet förrän 1991.
Genialiteten och galenskapen går hand i hand genom hela romanen och även genom hela det sovjetiska kommunistiska experimentet. Samtidigt som vetenskapsmännen gjorde avancerade medicinska framsteg söker kirurgen i platonovsk skepnad  efter själen i tarmens tomrum mellan osmält föda och avföring. Samtidigt som människorna försöker förverkliga drömmen om sann jämlikhet och kamratskap rensar Stalin ut de oliktänkande. Diskrepansen mellan drömmen och verkligheten är ofantlig. Och som läsare fyller detta mig med förtvivlan.

"Modernistisk i stilen, påminner om Kafka, Joyce och Beckett" är omdömen om Lyckliga Moskva i recensioner och i författarens efterord. Och visst känner man igen den kafkaeska drömlika stämningen och Becketts absurda vändningar och identitetsbyten, men här finns också många realistiska inslag som håller mig som läsare kvar i en mycket verklig upplevelse av både lycka och misär i ett skinande, skitigt Moskva.