Dandy

Jag var inte så positiv till första delen i Guillous 1900-talshistoria, Brobyggarna, och jag är tyvärr inte mer förtjust i del två, Dandy. I den här delen, som utspelar sig parallellt med den första, reser den tredje brodern Sverre till det fashionabla London med älskaren lord Albert. Miljön, förkrigets England med dess litterära och konstnärliga kretsar borde inspirera, men det gör den inte. Halvvägs in i boken känner jag mig något uttråkad av den präktige Sverre och hans vidlyftige älskare, kanske blir berättelsen mer engagerande när kriget bryter ut.

Grattis Bram Stoker

Idag skulle Bram Stoker (författaren till Dracula) fyllt 165 år får jag reda på av Google. Eftersom jag nyligen läst Dracula och dessutom studerat boken utifrån ett medieperspektiv i litteraturkursen, kikar jag noga efter olika medietyper i bilden. Och visst, här kan man hitta både en bok och en fonograf. Kul!

Fundamentalisten Antigone

När Kung Oidipus stuckit ut sina ögon i förtvivlan över att ha dödat sin far och äktat sin mor leds han vidare i livet av dottern Antigone. Arvtagare till tronen är Oidipus två söner Eteokles och Polyneikes, som beslutar sig för att regera vartannat år var. Men Eteokles vill så klart inte lämna ifrån sig makten efter ett år som regent, strider utbryter och de båda bröderna dräper varandra. När Antigone återvänder till Thebe härskar hennes morbror Kreon över staden. Antigone vill begrava sina bröder, men Kreon förbjuder att man begråter stadens fiende Polyneikes. Antogone bryter mot detta förbud och spärras in levande i ett gravvalv. Där begår hon självmord, vilket leder till att hennes trolovade Haimon (Kreons son) och dennes mor också begår självmord. Kreon blir ensam kvar att begrunda sin maktlystnad och envishet.

Om man spetsar till det lite skulle man kunna beskriva Antigone som fundamentlist. Hon stödjer sig på religiösa lagar och känner sig förpliktigad att begrava brodern trots att lagen så förbjuder. Kreon verkar vara minst lika rigid även han i sin bokstavliga tro på lagen och makten. Och som i alla tragedier drivs människan obevekligt mot sitt öde. De gamla grekiska gudarna visade ingen som helst barmhärtighet.

Tematrio - Ätbart

Veckans tematrio handlar om ätbara sker. Det finns faktiskt en hel del i matväg i olika boktitlar. Berätta om tre (gärna bra) böcker med något ätbart i titaln!


1. Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson är en självbiografiskt präglad roman om hur den unga Jeanette blir adopterad av en strikt frireligiöst i norra England.

2. Upptäckten av currywursten är min favorit bland Uwe Timms böcker. Den handlar om oväntad kärlek i krigstid och sökandet efter ett försvunnet recept.

3. Vredens druvor av John Steinbeck har jag skam att säga inte läst. Jag är rätt säker på att jag skulle tycka om den eftersom jag älskar både Möss och människor och Öster om Eden av författaren.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Månadssummering - Oktober 2012

# En hamsters dagbok - Edward 1990-1990
# Gunnlaug Ormstungas saga
# Mitt första liv - Bodil Malmsten
# Svart glas - Maud Mangold
# Nina av en slump - Michèle Lesbre
# Varför vara lycklig när du kan vara normal? - Jeanette Winterson
# Brott - Karin Fossum
# Vitlöksballaderna - Mo Yan
# Kattbergen - Sabrina Janesch
# Mödrar och söner - Theodor Kallifatides

Många av månadens lästa böcker är mycket bra och blandningen känns helt OK.
Vitlöksballaderna av den nye Nobelpristagaren var mycket bättre än jag vågade hoppas.
Mödrar och söner gjorde mig nyfiken på mer av Kallifatides, gillade språket.
Och så har jag då läst min första fornnordiska saga.
Men i Brott irriterade jag mig verkligen på huvudpersonen.
Lesbre, Winterson och Janesch var riktigt bra!