En komikers uppväxt

Så har jag då läst, eller rättare sagt lyssnat på, min första bok av Jonas Gardell, En komikers uppväxt. Och det blir inte den sista, men jag behöver en vilopaus. Det gör helt enkelt väldigt ont att läsa Gardell, nästan mer ont än jag klarar av. Jag får hjärtklappning och andnöd när jag tar del av den ångest ett utsatt barn känner. En del av scenerna är så ohyggliga att jag bara vill skrika. Jag undrar över hur man som författare klarar av att producera text som är så hjärtskärande och jag önskar att jag kunde förmedla hopp om att livet kan bli bättre till Juha, Jenny och Thomas. Fast det blir ju inte alltid bättre...

Snart dags för Bokmässa!

Jag har inte skrivit särskilt mycket om Bokmässan på bloggen än, men idag kan ni läsa lite vad jag kommer att ha för mig hos Karin på En bokcirkel för alla.

Den afrikanska farmen

Den afrikanska farmen av Karen Blixen, utgiven av Forum, 2012

Titta så fin den är! Innan jag ens börjar orda om innehållet måste jag bara fälla denna kommentar om bokens yta. Och inte blir det sämre när man öppnar boken och möt av den klassiska inledningsmeningen: "Jag hade en farm i Afrika vid foten av berget Ngong." På en nanosekund har läsaren gjort en förflyttning på många mil - och många år. Karen Blixen hade sin kaffefarm i Kenya från 1914 till 1931, här levde hon i nära relation till naturen och de afrikanska folken.

Den afrikanska farmen innehåller egentligen flera delar som sinsemellan är ganska olika. Här finns det vackra, poetiska mötet med det exotiska Afrika, beskrivningar av den hårda kampen att överleva, en berättelse om djup vänskap och upptäckarlusta, kortare anekdoter med tydlig sens moral och ett tragiskt slut på äventyret.

Personligen blir jag allra mest förtjust i de delar där författaren som en naturromantiker skildrar mötena med afrikas folk och djur. Språket är utsökt när hon berättar om det första mötet med antilopen Lullu, som växer upp på farmen. Och växer upp på farmen gör även kikuepojken Kamante, som är en undernärd pojke med otäcka sår över benen när Karen Blixen täffar honom första gången. Senare blir han en nära vän.

"Lullu kom till mitt hus från skogen, liksom Kamante hade kommit till det från slätten." (sidan 66)

I den nya utgåvan av boken har förlaget valt att förklara att man valt att behålla tidstypiska ord som kan förefalla vara stötande för nutida läsare. Och visst vimlar det av negrer och infödingar i boken, konstigt vore det ju annars. Men det som gör Karen Blixens möte med Afrika så intressant är hennes ovanligt nyfikna och öppna attityd gentemot det som var annorlunda och nytt för henne. Givetvis präglades hon av sin samtid som självklart placerade den vite mannen i centrum, men hon hyste en öppenhet inför det okända som jag finner beundransvärd.

Sammantaget är Den afrikanska farmen en mycket intressant berättelse om en ovanlig kvinnas möte med en främmande kultur och en fantastisk skildring av ett vackert, men inte alltid gästvänligt land.

Äcklet

Tack vare min fina bokvinst från BokrecensionerNu har jag nu en supersnygg ny Nobelpristagare i bokhyllan. Den här pocketklassikern är verkligen läcker. Kolla bara de svärtade sidorna! Innehållet är sannolikt mindre läckert, men inte mindre intressant. Jag har inte läst något av Sartre och ser verkligen fram emot att läsa en bok som skildrar: "en livssituation där identitetsförlust och overklighetskänsla blir till en kväljande upplevelse av tillvarons absurditet." Jag gillar ju Camus så jag tror nog att Sartre också blir en positiv bekantskap. Nåja positiv och positiv, utmanande och stimulerande kanske är mer passande beskrivningar.

Teddy till salu

Teddy till salu text av Lin Hallberg, illustrationer av Margareta Nordqvist, utgiven av Rabén & Sjögren, 2007

Äntligen, äntligen har dottern fått upp ögonen för hästböcker! Tack snälla fröken Fiktiviteter som kom med en sån bra present på 7-årsdagen. För första gången har dottern fått uppleva hur det är att hela tiden vilja läsa lite till för att få veta vad som kommer att hända. Så nu är vi äntligen två i huset som gillar hästböcker. Än så länge är det jag som läser för dottern, men den här typen av bok tror jag kan locka henne att börja läsa lite längre texter själv.

Elsa längtar efter en alldeles egen ponny. Hon har nyligen flyttat till ett nytt hus tillsammans med mamma, låtsaspappa och låtsasstorasyster Mikaela. Och Mikaelas underbara häst Santos. Mamma tycker egentligen att Elsa är lite för liten för en egen häst, men så hittar familjen en mycket billig liten ponny, Teddy. Men Teddy är en ouppfostrad, ovårdad ponny som mamma inte alls tycker passar Elsa. Fast det tycker Elsa. Och än mer tydligt att det behövs en ponny till i stallet blir det när Santos börjar visa tecken på att må dåligt av att vara ensam hela dagarna. Kanske blir det en ponny till?

Berättelsen om Elsa och hennes längtan efter Teddy är en riktig bladvändare. Och lika roligt tycker den hästintresserade dottern att det är att läsa om allt som sker i stallet och under ridturerna. Teddy till salu är en klassisk hästbok, de var ungefär likadana när jag läste dem för 40 år sedan. Fast då pratade man inte om plastfamiljer. Men längtan efter en egen häst var lika stark på den tiden.

Texten i Teddy-boken har ett bra driv, samtidigt som den är fylld av häst- och ridreferenser. Illustrationerna är svart-vita och mycket vackra. Vem som helst skulle vilja ha hästen Santos, som är så underbar. Dottern önskar sig nu alla andra Teddy-böcker i julklapp. Fast jag tror inte att hennes mamma vill vänta riktigt så länge...