I min bokhylla - B

Titlar som börjar på B finns det en hel del av i min bokhylla. Jag väljer att hålla mig till klassiker jag verkligen gillar:

Brott och straff av Fjodor Dostojevskij är en mycket läsvärd klassiker, handlingen skulle jag tro att ni känner till. Romanen är en mycket intressant psykologisk studie, som känns förvånansvärt samtida med tanke på att den skrevs 1866.

Barabbas av Pär Lagerkvist är min absoluta nummer 1 favorit! Den handlar om rövaren Barabbas som blir frigiven i stället för Jesus. Människans längtan efter kärlek och rädsla att stå utanför beskrivs på ett fantastiskt sätt.

Blindheten av José Saramago har beskrivits som en roman om nedstigningen i ett helvete alltför likt vår egen värld och det är en perfekt beskrivning. En otäck epidemi sprider sig, moral luckras upp och den starke överlever. Ruskigt bra!

Tematrio - Oväntat bra

Jag läser just nu Agaat av Marlene van Niekerk och den är så fantastiskt bra, så mycket bättre än jag vågade hoppas på. Temat för veckan handlar därför om positiva överraskningar. Berätta om tre böcker som var överraskande bra!

1. Agaat handlar om den vita lantbrukarhustrun Milla och den svarta tjänstekvinnan Agaat. Romanen gestaltar den sydafrikanska historien utifrån en kvinnligt perspektiv i en tid då allt förändras. Vi får lära känna Milla och Agaat i det tidiga 60-talets apartheid och får därefter följa deras historia fram till romenens nutid 1996 då Milla är helt förlamad och totalt beroende av Agaat. Fängslande berättelse, lagom utmanande berättarteknik och ett suveränt, knappt språk.

2. Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren var en total överraskning för mig. Jag väntade mig något lite snällt och tillrättalagt för tonåringar. Men Cirkeln handlar om verkliga tonårstjejer med högst verkliga och mycket svåra problem. Jag blev mycket överraskad av författarnas stora förmåga att nyanserat och ärligt skildra tonårstidens fasor och glädjeämnen. Dessutom lyckades de väva in magi utan att det verkade bisarrt. Bravo!

3. Som ni säkert förstår av Claudio Magris hade jag inte särskilt höga förväntningar på. Men jag blev totalt hänförd av författarens sätt att skildra kärlek, längtan och sorg. Ett fåtal lättlästa sidor innehåller livets stora frågor samt en omtumlande känslomässig och intellektuell läsupplevelse. Jag kommer inte att protestera om Magris tilldelas Nobelpriset, trots att han då skulle bli ytterligare en i den långa raden av västerländska män.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Snabbredigering?

Möjligheten att snabbredigera har försvunnit för mig, hur är det för er andra som har Blogger? Jag blir oerhört irriterad på allt krångel, men tvivlar på att det finns bättre alternativ?

Upplever Agaat

Nu börjar jag förstå varför alla som läst Agaat uttrycker sig så översvallande positivt. Har nu läst ett hundratals sidor och är alldeles betagen - och tagen. Först och främst kryper innehållet under skinnet, att försöka föreställa mig en tillvaro som Millas skrämmer mig från vettet. Helt förlamad, totalt utlämnad. Och när bakgrunden börjar rullas upp blir det inte mycket bättre. Än har Agaat inte framträtt så tydligt, men jag förstår ju ändå att berättelsen kommer att kompliceras när jag börjar se saker från hennes perspektiv. Förutom handlingen tycker jag mycket om den komplexa berättarstilen där vi får höra röster från olika positioner berätta om olika tidsperioder. Och titta bara så otroligt snygg boken är!

Min favorit vann!

Kristian Lundberg vann Sveriges Radios Romanpris med Och allt skall vara kärlek, en bok som berörde mig starkt och som jag hoppades skulle vinna! Jag var upprörd över att den inte ens var nominerad till Augustpriset, roligt att texten och författaren nu får välförtjänt uppmärksamhet. För att fira kommer här min recension i repris:

Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg, utgiven av Ordfront, 2011

Jag "upptäckte" Kristian Lundberg då han var med i Babel och berättade om sin uppväxt. Något hos författaren gjorde mig omedelbart nyfiken och jag beslutade mig för att läsa både Yarden och Och allt ska vara kärlek. I den självbiografiska Yarden får vi följa författaren i hans omvända klassresa. På grund av att han råkat i ekonomisk knipa tvingas huvudpersonen ta anställning som timanställd på ett bemanningsbolag i Malmö hamn. Här arbetar de som inte längre tycks ha några rättigheter, här arbetar de som av olika skäl inte kunnat meritera sig på arbetsmarknaden, här arbetar flyktingar och andra som inte passar in i våra mallar. Läsning av Yarden gör mig urförbannad på att vi idag har ett samhällssystem som så ivrigt rensar bort de som är lite annorlunda, samtidigt som de sociala skyddsnäten krympt till intet.

Efter framgångarna med Yarden blev Kristian Lundberg osäker på om han verkligen berättat den historia han ville berätta. Därför skrev han en sorts fortsättning, eller snarare en parallellberättelse, Och allt skall vara kärlek. Som titeln antyder fokuserar här författaren på det viktigaste i livet, berättelsen om kärleken, den kärlek han utelämnade i sin första bok.

Och allt skall vara kärlek är en berättelse om kärlekens sanning, kamp, smärta och skuld. Det är inte någon enkel berättelse som växer fram, utan en mänsklig, ärlig historia om svårigheter, misstag och missförstånd. Genom hela boken brottas författaren med att vara sanningsenlig och med frågan om det han skriver egentligen betyder något. För min del kan jag definitivt svara ja på frågan om texten har någon betydelse, den hade djup betydelse för mig.

Hela boken är skriven på ett vackert, poetiskt språk, i min bok ligger lappar för att markera fina avsnitt på var och varannan sida.

Jag ska inte skriva så mycket mer, utan i stället lyfta fram författarens egna ord:

"Jag såg ett mörkt ljus spränga sig väg genom välfärdssamtiden och jag kunde med min kropp känna att vi var tillbaka vid 1900-talets början. Att det återigen var dags att tala om egendomslösa. Om trasproletariat. Om statare." (sid 106)

"Vad är väl kärlek? Ett slags ensamhet kanske, en ensamhet man delar med andra." (sidan 119)

"Det hela är mycket enkelt. Det jag berättar om förenar oss. Det skiljer oss också åt. En människa skall inte vara ägd. En människa är inte bara en ansamling muskler upphängda i en kropp. En människa är också sitt minne, den framtid som skall komma. Och nu är det vad som sker. Jag minns. Raderar. Återskapar. Och det som är bottensatsen i just denna berättelse är det enklaste av allt: att älska och bli älskad. Det är också det omöjliga." (sid 154)

Sammantaget är både Yarden och Och allt skall vara kärlek mycket angelägen läsning ur ett samhällsperspektiv och ren läsnjutning ur ett individuellt perspektiv.