Pelle Svanslös

Pelle Svanslös-boken, text av Gösta Knutsson, illustrationer av Lisbeth Holmberg-Thor, utgiven av Bonnier Carlsen.

Den här samlingsvolymen innehåller tre klassiska berättelser om Pelle Svanslös, elake Måns, Bill och Bull och de andra katterna i den lilla småstaden där Pelle bor. De tre berättelserna är Pelle Svanslös får en kompis, Pelle Svanslös i skolan och Pelle Svanslös och spöket. I Pelle Svanslös får en kompis träffar Pelle taxen Max, som bara har ett öra. Pelle och Max blir ofta retade av andra och bestämmer sig för att bli goda vänner. Måns planerar sig för att ge Max en minnesbeta, men det går inte riktigt som han tänkt sig. I Pelle Svanslös i skolan startar Måns en kattskola där Pelle ska vara lärare. Måns har naturligtvis en baktanke med det hela, han vill att Pelle ska göra bort sig. Men, som vanligt går Måns planer i stöpet. I Pelle Svanslös och spöket träffas Pelle, Måns, Bill och Bull, Gullan och några andra katter hemma hos Pelle Svansson. Det är en kuslig, blåsig höstkväll och Måns föreslår att de ska berätta spökhistorier. Måns försöker skrämma de andra, men som vanligt blir han själv räddast. När han försöker hämnas blir det bara än värre för honom själv.

Berättelserna om Pelle Svanslös är mycket förutsägbara. Måns försöker vara elak mot Pelle, Bill och Bull klantar till det och Måns faller alltid på eget grepp. Rollerna är mycket tydliga och känns igen från bok till bok. Det är förmodligen detta som gör att barn älskar böckerna om Pelle Svanslös. Alla kan på något plan identifiera sig med Pelle och det känns skönt när den elake mobbaren alltid råkar illa ut på slutet.

Dottern som fyller fem år till sommaren älskar verkligen Pelle Svanslös. Hon lever sig in i berättelserna och blir mycket upprörd över att Måns är så elak. Språket i böckerna är ganska otidsenligt, och de som känner mig förstår att detta ses som något positivt. Illustrationerna till den här nyutgåvan är färgglada, uttrycksfulla och roliga. Förvisso tycks det enda kattjejen i gänget, Gullan, mest ha till uppgift att vara söt, men man kan inte begära att allt ska vara perfekt i böcker som skrevs på 40-talet.

Böckerna om Pelle Svanslös tycker jag tillhör vårt lands kulturskatt och självklart ska alla barn få möjlighet att lära känna Pelle och gänget. Böckerna passar barn i ålder 4 - 6 år.

Vad jag inte älskar

Vad jag älskade av Siri Hustvedt tycks vara en av de mest populära böckerna bland bokbloggare. Så mina förväntningar är högt ställda, tyvärr för högt verkar det som. C:a 100 sidor in i boken har jag svårt att förstå alla lovord, men handlingen kan ju ännu bli bättre. Däremot inser jag att miljön inte intresserar mig. Persongalleriet fängslar mig inte alls, välutbildad vit övre medelklass med vardagsproblem faller mig inte i smaken. Men, det jag stör mig mest på är det intellektuella tonfallet, jag är inte alls intresserad av Charcots experiment med hysterikor och konstanalyserna tråkar ut mig. Jaja, jag får väl vara "käringen mot strömmen" igen.

Läsutmaning - Dystopia

Dystopin är en genre jag har försummat, men det tänker jag försöka råda bot på nu. Enligt Wikipedia är en dystopi en "negativ samhällsvision". Att måla upp en en dystopi är ett oerhört kraftfullt sätt att kritisera det rådande samhället. Under olika tidsperioder har de teman man skrivit om i dystopierna varierat. Rädslan för att förlora kontrollen över tekniken präglar dystopisk 1800-tals litteratur. Under första halvan av 1900-talet var den stora skräcken det totalitära samhället, övervakning och individens betydelselöshet. Vanliga teman i samtida dystopier är miljöförstöring, det överdrivna konsumtionssamhället och överbefolkningens konsekvenser. Dystopisk litteratur är ibland svår att skilja från postapokalyptisk science fiction, eftersom båda (oftast) utspelar sig i en skräckvision av framtiden. Vad som skiljer dem åt är att det i dystopiska berättelser finns ett samhälle, ett maktsystem som förtrycker, medan samhället i post-apokalyptisk litteratur har gått under.

Under sommaren har jag tänkt läsa lite dystopier (eller berättelser av post-apokalyptisk karaktär), har ni lust att hänga på? I min bokhylla finns följade böcker:

* 1984 - George Orwell
* Du sköna nya värld - Aldous Huxley
* Vägen - Cormac McCarthy
* Never let me go - Kazuo Ishiguro
* Oryx och Crake - Margaret Atwood
* Kallocain - Karin Boye
* Processen - Franz Kafka
* Blindheten - José Saramago
* Väggen - Marlen Haushofer

Av dessa har jag läst Kallocain, Processen och Blindheten, tre skrämmande bra romaner. Jag ska under sommaren försöka läsa så många som möjligt av de andra. Den som har lust att vara med i en utmaning att läsa dystopier läser ett valfritt antal under juni till augusti och bloggar om dem. Lämna länkar till era texter i samband med att jag skriver om utmaningen så ska jag sammanställa allt i slutet av sommaren. Om du har lust att skriva om en bok, men inte har någon blogg tar jag gärna emot gästinlägg. Visst har ni väl lust att vara med?


Här är fler tips på dystopier (och liknande):

* Fahrenheit 451 - Ray Bradbury
* Tjänarinnans berättelse - Margaret Atwood
* Hungerspelen - Suzanne Collins
* I morgon när kriget kom (romanserie) - John Marsden
* På stranden - Nevil Shute
* Toffs bok : med kommentarer av Muham Bentson - Kalle Dixelius
* Flugornas herre - William Golding
* Camp Concentration - Thomas M Disch
* Fugue for a Darkening Island - Cristopher Priest
* Honmänniskan - Joanna Russ
* The Stepford Wives - Ira Levin
* Gullivers resor - Jonathan Swift
* I de sista tingens land - Paul Auster
* W eller minnet av barndomen - Georges Perec
* Aniara - Harry Martinson
* The Illustrated Man - Ray Bradbury
* Enhet - Ninni Holmqvist
* The Windup Girl - Paolo Bacigalupi

Nobel-alfabetet - B

Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka är bokstaven B.

1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.

2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.

1. I Ungdomens bröd av Heinrich Böll skildrar författaren vardagen i efterkrigstidens Tyskland på ett lågmält, stillsamt sätt. Trots det lilla formatet, rymmer berättelsen både en intressant handling som lockar läsaren och en fyllig samtidsbeskrivning. Författaren använder sig av ett rikt symbolspråk och huvudpersonen skildras på ett psykologiskt trovärdigt sätt.

Böll fick Nobelpriset 1972.

Akademiens motivering:

"för en diktning som genom sin förening av tidshistorisk vidsyn och ömsint gestaltningsförmåga verkat förnyande inom tysk litteratur".


2. Om Mahasweta Devi ska ha Nobelpriset i litteratur eller Fredspriset kan kanske diskuteras. Kanske det vore på sin plats att ge henne båda priserna! Devi är en bengalisk författare, född 1926. Hon publicerades på svenska först 2008, med novellsamlingen Branden i hjärtat. Genom sitt skrivande ger Devi röst åt de som annars inte skulle höras, de allra fattigaste och mest utsatta, kvinnorna och de kastlösa. Hon beskriver ett ohyggligt förtryck, men också mod och list i kampen mot förtryckarna.

Min motivering:

"för en osentimental gestaltning av fattigdom, utsatthet och förtryck."


"Instruktioner"

I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.

När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.

Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.

Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.

Att tro eller inte tro...

Det känns tråkigt att behöva medge det, men jag har tyvärr lite svårt Att tro på Mister Pip. Jag har läst c:a 2/3 av boken och irriterar mig på vissa saker och saknar andra. Det som stör mig är att de infödda kvinnornas visdom skildras som oerhört banal och det jag saknar är rädsla. Under de år jag arbetade med barn som upplevt krig lyssnade jag på många berättelser om hur soldaterna/milisen kom till byn och gemensamt för alla berättelser är den oerhörda skräck barnen och de vuxna kände. I Att tro på Mister Pip saknas denna rädsla, vilket för mig blir mycket märkligt. Nåväl, jag ska försöka ge mig hän och ta till mig boken under den sista delen, men det kommer nog att bli svårt. Hoppas att ni andra som valt boken på månadens resmål får en mer positiv läsupplevelse, jag vet ju att romanen prisats i många sammanhang.