Hipp, hipp hurra

Grattis på 1-årsdagen lilla bloggen! När jag startade bloggen för exakt ett år sedan hade jag inga särskilda förväntningar eller planer. Jag tyckte bara att det kunde vara kul att blogga om böcker efter att jag haft ett flertal hemsidor och drivit ett forum för Sims under många år. Jag trodde nog att bloggen mest skulle bli ett sätt för mig själv att dokumentera det jag läst, men jag hoppades så klart att någon annan skulle vilja läsa den också.

Under året som gått har jag emellanåt varit lite bloggtrött, känt lite press att försöka läsa så mycket som möjligt och emellanåt känt mig ny, oerfaren och outbildad. Men framför allt har jag känt mig oerhört välkommen in i ett nytt sammanhang, jag har fått värdefulla tips och råd om litteratur och jag har liksom funnit mig till rätta i bloggosfären. Att jag dessutom fått erbjudanden om recensionsböcker från förlagen är grädden på moset.

Jag har ganska många regelbundna besökare och det är många som kommenterar. Det är det allra roligaste. Att lära känna nya människor via ett gemensamt intresse är fantastiskt. Jag hoppas att ni vill instämma i en härlig falsksång till min blogg:

Ja, må du leva
ja, må du leva
ja, må du leva uti hundrade år...

Nåja hundra år lär det väl inte bli, men några till hoppas jag :-)

Krig och fred

Eftersom vi jordenruntresenärer befinner oss i Östeuropa vill jag komma med ett litet TV-tips. Ikväll klockan 21.00 i SVT1 kommer del ett (av fyra) av en italiensk filmatisering av Lev Tolstojs klassiker Krig och fred. Om TV-serien kan man på svt.se läsa:

"Vi följer adelsfamiljerna Balkonskijs och Rostovs öden medan Napoleons arméer drar fram på sitt segertåg genom Europa. Det kulminerar i den franska invasionen av Ryssland och slutar med Napoleons nederlag 1812. Historien börjar 1805 i St Petersburgs salonger. Elegansen blandas med intriger och vanligt lågt skvaller, när prins Andrej Balkonskji mottar tsarens besked om att Ryssland ska ansluta sig till Österrike i kriget mot Napoleon."

Läsning av Hjärtdjur

Nu läser jag Hjärtdjur. Det kommer att ta sin tid. Texten är fylld av vackra, tankeväckande, mångtydiga formuleringar. Man måste liksom suga på meningarna.

"Min mor säger: När du inte står ut med livet, städa i garderoben. Då försvinner sorgerna genom dina händer, och huvudet gör sig fritt." (sid 28)

"Han väntar bara på sanningen, han märker att jag tiger medan jag talar." (sid 37)

"I en diktatur kan det inte finnas städer, eftersom allt är smått när det blir bevakat." (sid 44)

"Alla levde med flykttankar. De ville simma över Donau tills vattnet blev utlandet. Springa ikapp majsen tills marken blev utlandet." (sid 47)

"Hur skulle man egentligen leva, fråga jag mig, för att passa ihop med det man just tänker." (sid 60)

Hjärtdjur är en avancerad text för mig, jag måste försöka läsa nog snabbt att få flyt och sammanhang och nog långsamt att njuta av meningarna. En del symbolik förstår jag, en del går mig helt förbi. Men det viktiga är inte att förstå allt, utan att uppleva så mycket som möjligt.

Berlinerpopplarna

Nu blir det mera norskt! I kväll 20.00 i SVT 1 fortsätter tv-serien Berlinerpopplarna, som bygger på en romantrilogi av författaren Anne B. Ragde. Filmatiseringen av de två första böckerna, Berlinerpopplarna och Eremitkräftorna, har visats tidigare, i kväll är det sista boken Vila på gröna ängar vi får se.

Jag har inte läst böckerna, utan bara sett TV-serien. Jag tyckte att serien var mycket bra och skildrade den karga naturen och den känslomässiga torftigheten på ett sorgligt, trovärdigt sätt. Hoppas att fortsättningen i kväll är lika bra.

Tematrio - Norge/Sverige

Dagen efter syttende mai och två dagar efter den fantastiska segern i Eurovision är temavalet givet. Dessutom tycker jag att det är roligt att så många norska läsare hittat till min blogg och att jag därmed funnit så många fina norska bokbloggar.

Berätta om tre norska/svenska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare. För svenska deltagare gäller att berätta om norska böcker/författare och för norska deltagare gäller då så klart att berätta om svenska favoriter. För er som möjligen inte vet om ni är mest norska eller svenska är valet fritt.

1. Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset läste jag för ganska många år sedan. Jag fick boken av en väninna, som inte orkade läsa ut den. Men jag både orkade och tyckte om det jag läste. I trilogin får vi följa Kristin, dotter till storbonden i Gudbrandsdalen från barndom till ålderdom. Historien utspelar sig på 1300-talet och skildrar detaljerat denna tid. Samtidigt präglas berättelsen av författarens samtid och dess aktuella frågeställningar. Undsets romanen Jenny kommer att ges ut i augusti, den ser jag fram emot att läsa.

2. Cora Sandels trilogi om Alberte läste jag också för många år sedan. Jag minns knappt handlingen, men märker att jag automatiskt börjar le så fort jag tänker på Alberte. Förra månaden läste jag om första delen i trilogin, Alberte och Jakob. Här är fokus på den försiktiga Alberte och hennes oförvägne bror Jakob i en instängd, borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett mycket stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp. Del två och tre ska läsas inom kort.

3. Karin Fossum är min absoluta favorit bland deckarförfattare. Jag har ju redan skrivit om hennes författarskap i Tematrion om deckare, men vill ändå ha med henne igen. Fossums romaner är alltid välskrivna och spännande och hon gestaltar förövare med psykologisk skärpa. Utan att förringa offrets utsatthet och lidande, skildras gärningsmännens handlingar och tankar på ett sätt som förklarar, men ej ursäktar. Jag vill rekommendera Fossums böcker till alla som tycker om intelligenta deckare!