Tematrio - Nobelpristagare

Den allra första Tematrion måste naturligtvis anknyta till bloggens huvudtema - Nobelpristagare. Ibland är det lätt att förstå varför en författare fått priset, ibland inte. Säkert är det också så att flera av författarna kräver övning att ta till sig.

Vilka är dina tre favoritböcker skrivna av författare som erhållit Nobelpriset?

1. "Mannen utan öde av Imre Kertész har kommit att bli en oerhört betydelsefull bok för mig. Denna självbiografiska roman handlar om en ung pojkes fångenskap i andra världskrigets koncentrationsläger. Boken har ett stillsamt, återhållet tilltal som på något sätt förstärker läsupplevelsen. För mig personligen blev denna roman en brytpunkt mellan mitt tidigare oreflekterande läsande och dagens mer eftertänksamma, kritiska val av litteratur.

2. Som värmlänning kan jag naturligtvis inte förbigå Selma Lagerlöf. Jag tycker om många av hennes berättelser och allra bäst kvalitet tycker jag att Jerusalem håller. Denna romansvit (heter det svit när det bara är två?) utspelar sig dels i Dalarna, dels i Jerusalem. Berättelsen handlar kortfattat om kampen mellan plikt, kärlek och gudstro.

3. Mitt tredje val är Öster om Eden av John Steinbeck. Det här är en fängslande släktsaga om två familjer, vars öden griper in i varandra under flera generationer. Det är också en hisnande berättelse om kärlek och hat, om gott och ont. Språket är härligt och personbeskrivningarna är genialiska. Genom berättelsen löper som en röd tråd författarens tankar om människans fria vilja.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er! Lycka till!

Tematrio - påminnelse

Kom ihåg att Tematrion startar i morgon. Jag ska försöka hinna posta innan jag går till jobbet, annars får jag väl smygposta lite på jobbet :-) I vilket fall kommer den första Tematrion att presenteras under morgondagen.

Reglerna är enkla:

Delta när du har lust.
Posta svar i din blogg eller i kommentarerna här.
Posta en kommentar här så vi kan hitta till din blogg.
Skriv så mycket eller lite du vill i dina svar och visa bilder om du har lust.

Hoppas vi ses i morgon :-)

Agnes Grey av Anne Brontë

 Agnes Grey av Anne Brontë, utgiven av Norstedts Förlag, 2009.

Agnes växer upp i en prästfamilj, där fadern är en optimistisk slarver, som lyckas förlora familjens besparingar. Detta drabbar honom hårt, i synnerhet eftersom hans fru kom från en bättre bemedlad familj och under hela äktenskapet fått försaka livets goda. Agnes' mor är dock en synnerligen god kvinna och beklagar aldrig sitt öde. För att hjälpa till med familjens försörjning tar Agnes tjänst som guvernant. I första familjen finns tre mycket bortskämda barn och ett par föräldrar som närmast uppmuntrar deras olydnad. Efter en kort period förlorar Agnes detta arbete. Men, hon kämpar oförtrutet på och får så småningom en ny tjänst. Här är barnen äldre och Agnes kommer framför allt att ansvara för fostran av två unga damer. Damerna är dock inte så intresserade av Agnes' strävan att lära dem dygd och god moral; en av flickorna flirtar med allt som går i ett par byxor, den andra är en vild pojkflicka som vill rida och jaga. Då det kommer en ny pastorsadjunkt till byn kompliceras Agnes' liv...

Detta är en roman som med rätta kan kallas "guvernantroman". Det är en klassisk roman om den goda, fattiga flickan, som vinner kärleken. Förvisso finns här också teman som kanske inte var vanliga då det begav sig; bl a beskriver författarinnan djurplågeri som en svår synd. Här finns också kritik av de bättre bemedlades bristfälliga moral och ointresse för andra människors livssituation. Författarinnan, som själv växte upp i en prästfamilj, betonar hela tiden vikten av att leva ett rent, dygdigt liv där även försakelser kan ses som gåvor från Herren.

Romanens stora förtjänst är dess fantastiska språk. Jag har i en tidigare kommentar beskrivit det som glittrande solreflexer i en porlande bäck. Den skickliga översättningen är gjord av Maria Ekman. Dagboksformen har sina för- och nackdelar. Formen passar fint ihop med det oreglerade språket och den skapar en känsla av närhet till huvudpersonen. Nackdelen är att allting ses med endast ett ögonpar och just detta ögonpar betraktar ibland sin omvärld med en ganska stor portion självgodhet. En annan av romanens förtjänster är de hejdlöst roliga personbeskrivningarna. Förvisso led författarinnan av adjektivsjuka och beskrivningarna är tendentiösa; men framför allt är de roliga.

"Han var lång, mager, avtärd och något kutryggig, ansiktet var blekt och lite fläckigt och obehagligt rött runt ögonlocken, och de slätstrukna anletsdragen präglades av en slapphet och tröghet som framhävdes av ett illvilligt uttryck kring munnen och de matta, själlösa ögonen."

Agnes Grey är definitivt en läsvärd roman, den skildrar kvinnors livsvillkor i en svunnen tidsperiod och enbart språket i sig gör att jag gärna rekommenderar den. Dessutom finns här naturligtvis en hög romantikfaktor och romanen är en intressant tidsmarkör.

Detta var andra romanen i Martinas utmaning att läsa klassiska kvinnor.

Nostalgia - hästpocket

Idag har jag rensat och städat i klädkammaren. Där fanns en hel del skräp och fantastiska skatter från förr. Åh, så fina min små pocketböcker med hästtema är. Konstigt nog minns jag dessutom fortfarande vad flera av dem handlar om, detta trots att det nog är 35 år sedan jag läste dem. Vad jag älskade hästar och allt som hade med både deras skötsel och ridning att göra. Ja, jag tycker fortfarande mycket om hästar, fast jag rider inte längre. De små böckerna handlade ofta om nybörjartjejer som fick häst och lärde sig mycket. Dessutom tycker jag det nätta priset av 1.95 för en bok vore alldeles lagom :-) Finns det fler än jag här som har sina små hästböcker kvar?

Dokusåpor

Ja, nu har jag två favoritdokusåpor som jag följer igen. Dokusåpor med interna utröstningar, pakter och tjafs har aldrig intresserat mig. Inte heller den varianten där man ska titta på täcken som guppar och tycka att det är kittlande. Men, dokusåpor där människor tävlar med sitt (yrkes)kunnande fascinerar mig. Jag tycker helt enkelt om att se människor som är duktiga.

Tidigare har jag seet en del musikrelaterade såpor, bl a Fame Factory och West End Star. Allra bäst var dock den engelskproducerade serien om operasångare. Fantastisk musik. Jag har sett en del Top Model, men där är igenkänningsfaktorn ganska låg... Då tycker jag bättre om Project Runway där designers tävlar för att skapa spännande kreationer på kort tid och med små medel. Shear Genious som handlade om styling och frisyrer var också intressant att följa. Jag har numer viss teoretisk kunskap när det gäller såväl design, som klippning. Synd bara att jag inte har någon praktisk fallenhet för någondera. Den nya såpan jag började följa igår var Top Chef. Den går tyvärr inte på svensk, utan på norsk (eller möjligen dansk) TV3. I Top Chef lagas det mat med ovanliga råvaror, under tidspress och i udda miljöer. Mycket intressant, tycker jag.