Bokrea - experterna och jag tipsar

I DN tipsar Jan Eklund om fynden i årets bokreakorgar. Han tycker att vi bl a ska köpa Jung Changs Mao, August Strindberg, Ian McEwans På Chesil beach och Om skönhet av Zadie Smith. Jag har ännu inte läst På Chesil Beach men Lördag av samme författare var riktigt bra.

SvD:s Kaj Schueler tycker att vi ska satsa på två nyöversatta klassiker: Thomas Manns Buddenbroks och Lev Tolstojs Krig och fred. Vidare rekommenderar han bl a JD Salinger, Zadie Smith, Salman Rushdie och Julio Cortázar. Av dessa blev jag faktiskt nyfiken på Cortázar.

Förutom de böcker jag bloggat om att jag redan beställt eller funderar på att köpa i morgon (nej, jag ska inte ut i natt) vill jag gärna tipsa om några av mina reafavoriter. Abraham B. Yehoshua är en intressant författare och hans Den befriade bruden skulle jag köpt - om jag inte redan hade gjort det. Vibeke Olsson är en av mina favoritförfattare och ett par av hennes böcker finns med på rean. De två saliga av Ulla Isaksson är en mycket bra relationsroman som jag gärna vill rekommendera. Bland småbarnsböckerna är Bu och Bä och allt av Carin och Stina Wirsén definitivt värt att köpa.

Gammalmodig eller bara till åren kommen

Jag kämpar på med Rosen på Tistelön och fascineras av hur tiden gått. Denna bok ansågs vara nydanande, idag känns den bara mycket förlegad. Visst finns här en spännande handling och fantastiska miljöskildringar, men värderingarna är svåra att ta till sig.

I natt har jag haft svårt att sova och började då lyssna på en ny CD-bok. Denna gång föll valet på Voltaires Candide som jag inte läst sedan gymnasiet. Och som jag garvat mig genom natten, fnissat åt gatlopp, våldtäkter, hängningar mm. Jag fylls av beundran för en författare som redan 1759 skrev något som ännu känns aktuellt på många sätt.

Kvinnor och äppelträd

Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson.

Mor Sofi och Fredrika bryter mot socknens seder och börja bada i bykhuset varje vecka. Det blir stor uppståndelse i byn, som förvärras när även mor Sofis äldsta dotter börjar bada. Det anses vara syndigt med detta överdrivna badande och i bönehuset hålls förböner för baderskorna. Denna skam driver till slut mor Sofi till självmord. Ellen och Sally är båda ättlingar till mor Sofi. De växer upp i Norrköpings fattiga gränder och lär känna varandra då de båda flyttat till landsbygden. Fram växer en stark vänskap där de båda kvinnorna hjälper varandra i kampen mot fattigdom och elände.

Kvinnor och äppelträd är Moa Martinsons debutroman. Den refuserades av flera förlag, p g a dess realistiska skildringar och sexuella frispråkighet, innan den slutligen publicerades 1933. Moa var mycket kritisk till den rådande idylliserande bilden av kvinnan och ville beskriva kvinnors liv på ett realistiskt sätt. Idag är hennes debutroman en ofta läst klassiker.

Romanen skildrar kvinnors och mäns olika livsvillkor. Kvinnan är fast förankrad i sin kropp och sitt barnafödande, medan män lättare uppslukas av sin idévärld. Kvinnan är mer benägen till uppoffringar för att barnen ska få mat, med män super upp löningen. Kvinnor och barn är en enhet medan män kommer och går. Dessa teman genomsyrar hela boken, och når en höjdpunkt i den dramatiska beskrivningen av hur Sally ligger ensam i sin kammare och föder en son.

I Kvinnor och äppelträd återfinns även andra teman, Moa beskriver exempelvis livet på landet och i staden, frälsningsarméns framväxt, kampen för socialismen och nöden under första världskriget. Allt skildras dock utifrån kvinnors och barns livsvillkor, vilket är romanens styrka.

Romanen är skriven på ett enkelt, lättläst, konkret språk som emellanåt blommar ut i poetiska skildringar av naturen och människans arbete. Utan åthävor gestaltas smuts, fattigdom, missbruk, sexualitet och vänskap.

Kvinnor och äppelträd är en av mina favoritromaner. Jag har tidigare läst den och nu lyssnat på Gunilla Nyroos' uppläsning. Det är en roman som väcker starka känslor hos mig, jag vill gå ut och agitera. På många sätt har vi i dagens Sverige kommit långt från den smuts och fattigdom Moa beskriver, samtidigt ökar andelen fattiga i vårt land och många barn och ungdomar drar vind för våg. Dessutom har vi knappt tid för kvinnlig vänskap, vi måste ju arbeta, producera och konsumera hela tiden...

Fredagstrött

Vad ska man blogga om en fredag kväll när man är trött intill utmattningens gräns? Har jag möjligen något intressant och /eller nytt att säga om de böcker jag läser? Nej, jag har ju redan avgett små delrapporter. Jag älskar fortfarande "Kvinnor och äppelträd", tycker mycket om Jag, Helga Gregorius och brottas med martyrtemat i Rosen på Tistelön.

Kanske jag kan berätta något om dotterns böcker då? Nej, hon "läser" också det gamla vanliga. Mammu Mu är stor favorit och alla böcker om bokstäver älskas. Dock har hon nu fått smak för dataspel och vill gärna spela Fem myror.... Man blir fascinerad över inlärningsförmågan och snabbheten hos en 3½-åring.

Mitt nostalgitema då? Skulle jag inte kunna visa bilder och berätta lite om några favoriter från barndomen? Jo, det skulle jag väl kunna, men det känns allt väldigt motigt att ta fram kameran, fota och skriva något. Det får nog vara tills i morgon.

Nåväl, kan jag berätta något om en spännande film eller ett TV-program då? Tillåt mig småle, när såg jag senast en hel film? Jo, jag såg ju faktiskt hela Mamma Mia vid jul ungefär. Tyckte den var riktigt dålig. För övrigt har jag idag sporadiskt tittat på snuttar av Händige Manny, 2½ Men (den serien gillar jag faktiskt) och Dr Phil. Vi missade t o m att spela in På spåret, som är ett av få verkligt sevärda TV-program. Fast jag är inte så säker att jag kommer att fortsätta titta när Oldsberg och Hellberg slutar.

Kanske jag skulle berätta lite om min dag? Hmmm, jag tror inte att någon är så intresserad. Men jag träffade en go' liten kille med koncentrations-svårigheter på jobbet och jag köpte en midsommarklänning till dottern på vägen hem. Väl hemma tog jag en liten tupplur. Nej, för att det där med dagboksbloggande ska fungera måste man nog ha ett mer varierande, spännande liv. Fast ni kanske skulle vara intresserade av att se dagens outfit? Det är en röd hellång plyschmorgonrock ... ja, fast jag hade jeans tidigare idag på jobbet. Märket har jag ingen aning om.

Nu vet jag vad jag ska göra, jag ska ge er lite länkar till kära medbloggare som skrivit något av större intresse än mitt pladdrande. Besök idag:

La Bibliofille och läs om Roberto Bolaño

Marianne och försök klura ut var dagens citat kommer från

Martin Ackerfors som skriver om både filmer och böcker.

I morgon hoppas jag att ni kommer tillbaks för att - förhoppningsvis - hitta något mer substantiellt att läsa på min blogg. God natt!

Martyrer, martyrer

Oj så svårt jag har för vissa teman. Det finns få saker jag avskyr mer än helgonlika kvinnor som uppoffrar sig för att rädda en brutal buse till karl. Blanda in lite högstämda böner i smeten också så blir jag riktigt uppretad. Coetzees Onåd provocerade mig till ett vredesutbrott och Erika i Rosen på Tistelön gör mig tokig. Kvinnliga martyrer är som ett rött skynke för mig; ofta finns det andra i deras omgivning som får betala ett högt pris för att de ska putsa på sin gloria. Nåväl, när det gäller Rosen på Tistelön vet jag att andra personer snart kommer att träda i fokus så jag får väl stå ut med Erika några kapitel till. Jag hoppas att de andra kommer att gestaltas med mer djup och komplexitet. Miljöskildringarna är än så länge bokens styrka.