Vad jag älskade

Vad jag älskar Tradera. För nu fick jag äntligen tag på Vad jag älskade av Siri Hustvedt. Jag skulle till att beställa den från Bokus häromveckan, men då var det helt plötsligt slut på förlaget. Innan dess hade den legat på min önskelista länge; jag avskyr verkligen att böckerna helt plötsligt tar slut! Om den här romanen har jag läst så många positiva omdömen, att jag har höga förväntningar på den. Hoppas att jag hittar den i brevlådan någon av de närmaste dagarna.

Salman Rushdie - Midnattsbarnen

Midnattsbarnen av Salman Rushdie.

Den 15 augusti år 1947 blir Indien själv-ständigt och under dygnets första timme föds 1001 barn med magiska gåvor. Dessa är de så kallade midnattsbarnen och romanens berättare, Saleem Sinai, är det barn som föds först av dem. Om honom uttalas många profetior och han får en unik roll i landets historia. Det visar sig dock senare att en (medveten) förväxling skett på sjukhuset, och Saleem är egentligen inte det förstfödda barnet, utan barn nummer två. Den familj han växer upp hos är således inte heller hans biologiska. Saleems magiska gåva är att kunna läsa andra människors tankar, och han kommer efter hand att fungera som en länk mellan alla midnattsbarnen.

Berättelsen börjar två generationer innan Saleems födelse, när hans morfar, doktor Aadam Aziz, slår näsan i marken och bestämmer sig för att aldrig mera tillbe någon gudom. Därefter får vi vara med när Aadam, i egenskap av läkare, kallas till Saleems blivande mormor Naseem för att om och om igen undersöka alla hennes skadade och/eller värkande kroppsdelar genom ett hål i ett lakan. Ljuv kärlek uppstår och äktenskap ingås. Berättelsen för oss vidare på vindlande stigar genom Indiens historia och geografi.

Midnattsbarnenär en allegori över Indiens och Pakistans historia, skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infalls-rikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje. Det här är en mycket speciell, lång och ganska krävande berättelse som helst bör läsas när man har gott om tid. Midnattsbarnen är en bok som berikat mitt liv, som det är svårt att lämna. Trots att det nu är några veckor sedan jag läste den, går jag ibland och småfnissar åt episoder som plötsligt dyker upp i tankarna. Samtidigt bär jag med mig minnet av de våldsamma krigsskildringarna och de korthuggna inslagen om hur barn stympas för att klara sig bättre som tiggare.

Veckans bokskörd

Den här veckan har det ramlat in flera fina paket i brevlådan. Från Bokus och CDON.com anlände härligt välfyllda paket och på Tradera har jag fyndat ljudböcker.

Mohammed Cohen - Den arabiske juden av Claude Kayat är en titel som gör mig mycket nyfiken. Om den har jag läst omdömen som "fest för alla sinnen", "En bok för fred och kärlek", och "rapp, rasande rolig och respektlös" (Elisabeth Grate Bokförlag).

Om romanen Stilla av Ying Chen sägs att författaren skoningslöst skärskådar relationen man-kvinna, livet och kärleken" (Elisabeth Grate Bokförlag).

Kvinnor på ett tåg av Anita Nair blev jag nyfiken på då jag läste Hermias kommentar:

"Det är gripande berättelser om kvinnor som lever under förtryck i ett patriarkalt samhälle. Men det är på något underligt sätt både lättsamt och lustfyllt skrivet."

Vibeke Olsson är en av mina favoritförfattare och "Murkronan" är en fristående fortsättning på Skymningens nådatid. Enligt Bokus skildras här "hur en människas grusade förhoppningar också blir hennes starkaste drivkraft".

Om Virginia Woolfs Orlando kan man på Bokus läsa att "denna biografiska fantasi inspirerad av författarinnans vän, Vita Sackville-West, är en av Virginia Woolfs mest lättsamma romaner."

Strindbergs stora genombrottsroman Röda rummet har jag säkert läst under gymnasietiden, att återknyta bekantskapen genom att lyssna på boken tror jag är en god idé.

Även Hjalmar Söderbergs underbara roman Den allvarsamma leken har jag tidigare njutit av. Nu tänker jag göra det igen, med öronen denna gång.

Kapitelböcker - tips önskas

Jag har fått en fråga om tips på kapitelböcker för en 5-åring, men tycker inte att jag har några riktigt bra förslag att komma med. Astrids böcker om Emil, Lotta, Bullerbyn och Pippi m fl finns så klart, men jag misstänker att de kanske redan är lästa. På Barnens Bokklubb kan man söka specifikt på boktyp och ålder (fantastiskt bra!) och där hittade jag lite alternativ som jag skulle vilja höra era åsikter om.

Viveka Lärns serie om Mimmi bl a Monstret i skåpet
Eva Bexells böcker om Morfar Prosten bl a Prostens barnbarn
Serien om årstider/högtider bl a Sagor om julen
Lin Hallbergs böcker om Samuel och Amanda bl a Samuels cirkuslada
Ulf Starks Liten och stark innehåller bl a klassikern Kan du vissla Johanna
Jujja Wieslanders Mamma Mu-böcker bl a Mamma Mu klättrar i träd
Carin Wirséns Sockerbullen på Kruskakullen
A.A. Milnes Puh-böcker bl a Nalle Puhs godnattsagor
Barbro Lindgrens böcker om Loranga

Vad tycker ni om de här böckerna, kan det vara något för en 5-åring? Kom gärna med synpunkter och fler förslag!

-------------------------------------------------------------------------------------

Uppdaterat med massor av fina förslag - tack!

Pelle Svanslös av Gösta Knutsson
Kommissarie Tax av Elsie Petrén
Plupp och andra böcker av Inga Borg
Eddie av Viveka Lärn (från c:a 7 års ålder)
Farmorsresan av Edith Unnerstad
Zigge av Inger Lindahl

Dessutom verkar Viveka Lärns serie om Mimmi och Eva Bexells böcker om Morfar Prosten vara uppskattade av många barn.

Striden om hennes döda kropp...

...rasar vidare. I DN pågår nu en ganska hätsk debatt om Victoria Benedictsson. Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap, har riktat kritik mot Svenska Akademiens utgivning av Victorias texter i sin klassikerserie och menar att denna publikation inte tar hänsyn till "historiska förvanskningar" av texterna. Vidare har Lisbeth kritiserat Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap med genusinriktning, för forskningsetiska brister.

Nu har Lisbeth fått svar på tal av Ebba och Horace Engdahl, Svenska Akademiens ständiga sekreterare och Ebbas make, som menar att man måste respektera Victorias sista vilja att efterlämna sin litterära kvarlåtenskap till vännen Axel Lundegård, väl medveten om "att han, som ständigt var luspank, skulle se till att trycka allt som gick att sälja". Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap och författare till en monografi om Victoria Benedictsson, ger sig in i diskussionen genom att hävda att Lisbeth förvanskar Victorias texter och att hon dessutom gör det på ett ovanligt flagrant sätt. Ingeborg Nordin Hennel, professor emeritus i litteraturvetenskap kritiserar då Birgittas försök att misskreditera Lisbeth och därefter håller hon sig till att skriva intressanta saker om Victoria Benedictsson.

Det är underhållande att följa giganternas kamp, även om en del ordväxlingar påminner om en situation jag igår bevittnade då jag hämtade dottern på dagis. Ingeborg Nordin Hennel ger dock ett seriöst och kunnigt intryck, jag måste googla och ta reda på mer om henne. Alla artiklar kan läsas här. Notera att länken går till den senaste artikeln, läs dem i kronologisk ordning genom att börja underifrån under rubriken "Fler artiklar". Jag har tidigare bloggat lite om artiklarna här.