Bäst i test - Midnattsbarnen

På ett flertal ställen har jag läst att Salman Rushdie inte erhållet Nobelpriset för att hans senare böcker inte nått upp till samma höga nivå som hans tidiga alster, boken som då oftast refereras till är Midnattsbarnen. Den senaste boken The Enchantress of Florence kom t ex inte med på Man Booker Prize's Shortlist. Dock vann Midnattsbarnen i år det unika "Best of the Booker-priset" vid en omröstning där läsarna fick rösta på sex kandidater. Bland de andra kandidaterna till detta pris kan nämnas Nadine Gordimer och J.M. Coetzee. Men, Salman vann som sagt var. Han vann för att en jury utsett hans bok till en av de sex bästa och för att läsarna ansåg att den var bäst. Salman har således skrivit den allra bästa romanen - någonsin (?). Av detta resonemang följer att Salman inte fått Nobelpriset för att han bara skrivit den bästa boken en enda gång. Låter inte vettigt, eller hur? Och eftersom Svenska Akademien består av ett gäng tämligen vettiga personer, måste de väl ganska snart inse sitt misstag? Det tänker i alla fall jag satsa på.

************************************************************************************

Och här gjorde jag ett försök att satsa en slant på Ladbrokes, men det gick inte. Det verkar som om möjligheten att spela på Nobelpriset i litteratur är avslutad. Surt för mig, men jag hoppas fortfarande att få höra Sir Salmans namn annonseras i morgon.

Dan före dopparedan

I morgon är det äntligen dags. Prick kl 13.00 kommer Horace att öppna dörren och presentera årets Nobelpristagare i litteratur. I dagens DN kan man läsa om Akademiens val att det är:

"Ofta överraskande och alltid spännande. Visst. Men Svenska Akademien är inte oförutsägbar när den väljer Nobelpristagare."

I artikeln beskrivs sedan att statistiken talar mot att det blir en kvinna i år igen, och för att det skulle bli en poet. Dessutom anses det inte vara sannolikt att det blir en europé i år igen. Om DN har rätt i sin analys och Ladbrokes i sitt sätt att bedöma odds, torde namnet Horace presenterar i morgon vara: Adonis!

Nu ska jag se om jag kan klura ut hur jag sätter en slant på Ladbrokes. Fast inte på Adonis, min favorit är ändå Sir Salman. Varför ska jag försöka formulera i ett senare inlägg.

Dagens Nobelspekulationer

Idag är det Aftonbladets tur att leka "tippa Nobelpristagaren". Där skrivs, angående Horaces uttalande om amerikanska brister (eller möjligen icke-uttalande, eftersom han, som sagt var, tycker sig ha blivit missförstådd), att "En populär teori är att Akademiens ständige sekreterare bara la ut en dimridå – för att dölja att priset i år i själva verket kommer priset gå just till en amerikan." Kan det vara så? Jag tycker att det verkar oerhört barnsligt.

Man har naturligtvis också frågat några "experter". Joyce Carol Oates är en favorit hos dem, hon beskrivs som storslagen, både bred och smal. Om Philip Roth sägs att han påverkat en hel generation författare (hörde du det Spectatia?). Åsa Linderborg håller på danska Inger Christensen och citerar en rad "Allt vi äger har vi stulit av varandra". Detta tankeväckande citat gör mig mycket nyfiken på författarinnan.

Själv har jag nu läst en tiondel av Salman Rushies Midnattsbarnen och förstår inte varför han inte redan fått priset. Jag har gapskrattat, ängslats, äcklats och förundrats över händelserna i romanen och ser fram emot de nästkommande 700 sidorna.

Jag vill ha mina nya skor

Den lilla prinsessan är en mycket egensinnig, charmerande och frågvis liten flicka. Hon är också nyfiken, temperamentsfull, uppfinningsrik och envis. Hon påminner faktiskt rätt mycket om någon jag träffar dagligen. Den lilla prinsessan bor i ett stort slott med tinnar och torn, tillsammans med mamma drottningen och pappa kungen. Slottet är fullt med vänner att leka med: statsministern, amiralen, generalen, mjukdjuret Fabian, hunden Skruff och katten Kisse. Dessutom kan man ägna sig åt att ställa till med förtret för husan och kocken.

I Jag vill ha mina nya skor av Tony Ross har prinsessan just fått ett par nya, röda finskor. Först vill hon absolut inte prova dem, sedan vägrar hon ta av dem. Kungen bestämde då att hon fick ha dem på om hon var rädd om dem. Men, det är mycket svårt att vara så försiktig att man inte smutsar ner sina skor...

Den lilla prinsessan, som bor i mitt hus, är mycket förtjust i sin nya bok. Vi har läst den flera gånger och det är tydligt att min lilla har funnit någon att identifiera sig med. Textmassan är precis lagom för en tre-årig lyssnerska, boken innehåller flera aha-upplevelser för henne och berättelsen lockar till glada skratt. Illustrationerna är otroligt fina, glada, uttrycksfulla och detaljrika.

Boken rekommenderas varmt till alla små egensinniga prinsessor i förskoleåldern.

Lästrio - reseskildringar

Det finns naturligtvis inga resor som kan mäta sig med de, under vilka man blir förälder. Därför har jag valt mina böcker om reseskildringar utifrån ett adoptions-perspektiv.


1. I Äntligen adoptivförälder av Eva Brenckert berättar ett stort antal föräldrar om vägen fram till adoptionsbeslutet, om resan och första mötet med barnet, om processen som leder fram till att man känner sig som förälder och om omgivningens reaktioner. Berättelserna varvas med inlägg från psykolog, BVC-sjuksköterska och familjeterapeut. Boken är mycket läsvärd och jag rekommenderar den till alla blivande adoptivföräldrar.

2. Alice från Kina av Anders Jansson & Nina Östman är berättelsen om en familj som reser till Kina för att adoptera en lillasyster. Boken innehåller beskrivningar av familjens förberedelser i Sverige och Alices tillvaro i Kina. Överlämnandet och familjens första tid tillsammans är mycket fint dokumenterade och även första tiden hemma får sin plats i berättelsen. Texten är enkel och förklarar på ett lättförståeligt sätt hur en adoption går till. Rekommenderas!

3. Hjärtat mitt av Dan och Lotta Höjer handlar om Tu Ti som föddes på andra jordklotet på Alla Hjärtans dag. Hemma i Sverige satt en mamma och en pappa och väntade och längtade efter ett barn att ta hand om och älska. När de fick veta att Tu Thi skulle bli deras dotter dansade de lyckodans hemma i köket. Och så flög de iväg för att hämta hem henne. Hjärtat mitt är en otroligt vacker, poetisk saga om adoption, som passar alla åldrar.