Mamma Mu Gungar

Mamma Mu gungar text av Jujja och Tomas Wieslander, illustrationer av Sven Nordqvist

Åh så vi älskar Mamma Mu! Vi fick tips här på bloggen (stort tack Aicha) inför tre-årsdagen och som synes föll det väl ut. Vi valde att köpa Mamma Mu gungar med CD-skiva inkluderad och det gav oss ännu fler valmöjligheter. Det kommer att bli många böcker om Mamma Mu i vår barnbokhylla.

Mamma Mu gungar är en otroligt rolig bok, och den är skriven av en, eller rättare sagt två, språkkonstnärer. Jag NJUTER när jag läser boken, kanske t o m mer än lilla dottern. Dessutom är det roligt att lyssna på boken tillsammans och då dela upplevelsen i än högre grad med barnet. Som sagt, boken är rolig, berättelsen är spännande och den illustrerar hur små människor (och kor) kan spränga gränser, utvecklas och vidga sin erfarenhetsvärld.

Bilderna av Sven Nordqvist är underbara. De är så roliga, så detaljerade och så uttrycksfulla. Titta bara här på Mamma Mus min när hon försöker beveka och manipulera Kråkan:

 
(bild scannad och beskuren av mig)
Lilla dottern har också tillägnat sig denna min och använder den med stor framgång. Eftersom det alternativa beteendet är att slänga sig på golvet och gallskrika för att få sin vilja igenom, förstärker vi gärna en mer mogen (och mindre högljudd) strategi.

Har ni förskolebarn hemma, läs Mamma Mu!

Lästrio - böcker som förändrat ditt liv

Veckans lästrio av Petra handlar om böcker som på ett eller annat sätt förändrat ditt liv. Jag har tidigare skrivit om de här böckerna på bloggen så håll till godo med en upprepning :-) Lista tre böcker som på något sätt förändrat ditt liv?


1 Maken av Gun-Britt Sundström ledde till upptäckten att det fanns fler människor som kände sig som jag. Detta var revolutionerande för mig (under de sena tonåren) och gav lite perspektiv på tillvaron.

2. Milleniumtrilogin av Stieg Larsson tyckte jag var så oerhört gräslig och manipulativ att den fick mig att analysera och omvärdera mitt läsande radikalt.

3. Mannen utan öde av Imre Kertész gjorde mig nyfiken på Nobelpristagarna, vilket i sin tur ledde till att jag startade en bokcirkel och började blogga.

Bokcirkel - andra träffen

Då var andra bokcirkelträffen avklarad. Vi hade som vanligt trevligt, men var lite mindre "bokfokuserade" denna gång. Vi hade läst Selma Lagerlöfs Löwensköldska ringen och vi tyckte alla att den var bra. Dock fanns det väl inte riktigt lika mycket att diskutera, som vid förra tillfället då vi pratade om Mannen utan öde.

Bokvalet till nästa gång blev intressant. En väninna hade tipsat mig om Gabriel García Márquez' Kärlek i kolerans tid och de andra var med på det förslaget. Nu hoppas jag bara att vi kan få tag på boken, har sett att den var slut på förlaget.

Klassiska kvinnor - Moa Martinson

Moa Martinson föddes som Helga Maria Schwartz år 1890 i närheten av Linköping. Modern Kristina var en ung ogift piga, som inte hade möjlighet att ta hand om dottern själv. Moa bodde i stället under sina första levnadsår hos sina morföräldrar. Modern flyttade till Norrköping och började arbeta på en fabrik. Hon gifte sig och kunde därefter ta Moa till sig. Styvfadern arbetade på olika gårdar och i hamnen. Som mången arbetare under denna tidsperiod sökte han fly den hårda verkligheten genom alkohol, och han hade häftigt humör. Familjen tvingades flytta ofta, de levde i misär och fattigdom och Moas skolgång blev oregelbunden. Trots detta (eller kanske tack vare?) började hon skriva redan i 12-årsåldern. Böcker var viktiga för Moa, men det fanns inte många av dem i hemmet. När Moa, efter sex år, gick ut skolan gjorde hon dock det med goda betyg.

1906 fick Moa en utbildningsplats på en restaurang i Stockholm och under några år arbetade hon sedan som kallskänka runt om i Sverige. Hon träffade diversearbetaren Karl Leonard Johansson och vid 19 års ålder blev Moa gravid. Som hos så många av oss, kan man se tydliga paralleller mellan Moas och hennes mors livsöden. Moa flyttade till makens torp Johannesdal, i Sorunda i Sörmland och födde därefter i rask takt fem söner. Maken hade alkoholproblem och hans lön gick till detta begär. Moa fick försöka skaffa mat åt familjen genom att odla, fiska och sätta ut fällor. Trots de knappa omständigheterna engagerade sig Moa politiskt och hon läste tidningar så ofta hon kom åt. 1922 fick hon sin första insändare om arbetarkvinnornas svåra lott publicerad i tidningen Arbetaren under signaturen H.J. (Helga Johansson). Moas politiska intresse resulterade i att hon 1924 blev invald i kommunalfullmäktige.

Våren 1925 inträffade en stor tragedi i Moas liv, hennes två yngsta söner drunknade när de skulle gå över isen. Att skriva blev ett sätt att försöka hantera denna förödande sorg. Efter sönernas död reste Moa också allt oftare till Stockholm och deltog i ungsocialisternas möten. Hon började bli en känd skribent i ett flertal tidningar. På hösten 1927 besökte hon Arbetare-Kurirens redaktion och träffade där ”luffarpoeten” Harry Martinson. Han hade tidigare varit till sjöss, men försörjde sig nu genom att sälja dikter till arbetartidningar. 1927 började Moa skriva artiklar om arbetarkvinnornas livssituation i de frisinnade feministernas tidning Tidevarvet, där Elin Wägner var redaktör. Där började hon också använda signaturen Moa.

Moas hemliv var mycket påfrestande och 1928 begick maken självmord. Då Harry fick veta att Moa blivit änka kontaktade han henne och hon lät honom bo på torpet under sommaren, för att han skulle få möjlighet att skriva. Moa och Harry hade stort utbyte av att samtala med varandra om sitt skrivande, de läste varandras alster och kritiserade. Hösten 1929 gifte de sig.

Moa hade, med hjälp av Elin Wägner, gått en kurs i maskinskrivning och hon koncentrerade sig nu på att skriva sin första bok, Kvinnor och äppelträd. Manuset refuserades av olika bokförlag ända till 1933. När boken väl publicerats väckte den uppmärsamhet p g a sina realistiska beskrivningar och sin sexuella frispråkighet. I romanen berättas, utifrån ett kvinnligt perspektiv, om Sallys och Ellens fattiga uppväxt i Norrköpings arbetarkvarter. Uppföljaren Sallys söner (1934) beskriver statarnas historia.

Under 30-talet skrev Moa sina mest kända romaner. 1936 kom första delen av den självbiografiska trilogin om Mia Mor gifter sig följd av Kyrkbröllop (1938) och Kungens rosor (1939). Händelserna i böckerna utspelar sig i Norrköping vid sekelskiftet och böckerna kännetecknas av en osentimental, humoristisk berättarstil. Ett återkommande tema i Moas romaner är vänskapen mellan kvinnor. Moa och Harry levde tillsammans under hela 30-talet. Äktenskapet var till en början lyckligt, men då Harry kände sig kvävd rymde han. Relationen kom att präglas av upprepade separationer och återföreningar, Harry var otrogen och Moa var misstänksam. De tidiga årens kamratskap och tillit var borta. Klyftan mellan dem växte och sommaren 1939 tog Harry värvning. 1940 upplöstes äktenskapet.

På 40-talet kom Moas romaner ut i billiga band och Moa blev mycket populär för sin frispråkighet. Hon reste på föreläsningsturneér och uttalade sig i media. Under 50-talet var Moa fortfarande folkkär, men hos litteraturhistorikerna var hon passé. Hon var därefter relativt bortglömd tills hon återupptäcktes av kvinnorörelsen under 1970-talet. Idag är Moa en av vårt lands mest lästa författare.

Moa avled 1964 i Sorunda, Södermanland.

Information hämtad från Sällskapet Moas vänner och Wikipedia.

Pocket & Prassel - paketdags!

Titta så mycket fint, intressant och smaskigt det fanns i mitt paket! Tack hemliga bokvän :-) Jag fick Harry Martinsons Nässlorna blomma som naturligtvis stod högt upp på min önskelista. Dessutom fick jag en till bok som jag blev jätteglad för. Mrs Pollifax tur och retur Kina tror jag blir en kul läsupplevelse. Och inte nog med detta, i paketet fanns också ett vackert bokmärke och smaskig choklad. Ett extra + dessutom för Fairtrade märkt godis.