I min bokhylla - D

Döttrarnas rike av Yang Erche Namu är en självbiografisk berättelse som handlar om en bortglömd del av  Kina. Kvinnorna har en mycket stark ställning hos Moso-folket och döttrar värderas högre än söner. Stora familjer lever tillsammans, med en äldre kvinna som överhuvud. När flickorna blir kvinnor får de ett eget sovrum där de sover och tar emot sina älskare. En kvinna kan behålla sin älskare så länge hon vill. Namu beskriver en bekymmersfri livsstil präglad av gemenskap och samarbete. De senaste åren har dock samhället förändrats och Moso tar nu alltmer efter omvärlden.

Långsamhetens lov

Läsningen och lyssnandet segar sig fram. Men inte för att jag läser/lyssnar på dåliga böcker. Utan på makalöst bra böcker! Jag vill inte missa ett ord i Agaat och läser delar av boken flera gånger för att få med alla nyanser och känsloupplevelser. Och jag lyssnar ibland om vissa stycken i Juloratoriet som berör eller "bara" är vackert. Vilken litteratur det finns!

Dags att börja från grunden

Dags att ta itu med litteraturstudierna, Litteraturhistoriens grundbegrepp ger mig lite ordning och reda i denna för mig nya vetenskap. Kapitel tre innehåller dessutom ett intressant resonemang om Sveriges sätt att gapa över mycket i våra grundläggande litteraturstudier. Vi läser tydligen i högre grad litteratur från olika delar av världen och från olika språkområden än man gör i många andra länder. Vi är inte oss själva nog, med andra ord. Återkommer med fler intryck när jag hunnit läsa mer.

I min bokhylla - C

Det finns inte särskilt många böcker på C i bokhyllan, men några godingar hittade jag.

Corpus Delicti av Juli Zeh är en klassisk dystopi, som utspelar sig i ett hälsofascistiskt samhälle år 2058. Förnuftet, den "rena vetenskapen" råder, människorna detaljstyrs och staten har total kontroll. Men naturligtvis finns frihetstörstande människor även i detta samhälle. Corpus Delicti är en fängslande, aktuell och intelligent roman med spännande handling, komplexa huvudpersoner och något viktigt att säga.

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren är en helt fantastisk skildring av tonårstidens fasor och glädjeämnen. I korta drag handlar Cirkeln om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. Handlingen är spännande, huvudpersonerna är psykologiskt trovärdiga och texten lättläst. Dessutom lyckas författarna väva in magi utan att det verkade bisarrt.

Tematrio - Kvartalets bästa

Jag har läst en hel del bra böcker under det första kvartalet av 2012 och jag funderar nu över vilka jag ska ha med på årets topplista. Har ni läst något bra? Vilka är de tre bästa böckerna ni läst under 2012?


1. Quinnan och Dr Dreuf av Mare Kandre. Den kände kvinnoanalytikern Dr Dreuf på Skoptofiligatan tar emot kvinnor på löpande band. De analyseras och bedöms snabbt som varande hysterikor. En dag dyker själva urkvinnan upp på mottagningen och börjar berätta om kvinnans livsvillkor under århundraden av förtryck och lidande. Här finns allt kvinnohat sedan urminnes tider samlat i en text som präglas av lättflyktiga associationer, underfundiga formuleringar, ett egensinnigt uttryckssätt, en helt unik genialisk formuleringskonst och ett rasande tempo.

2. Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez är en släktkrönika som utspelar sig i  den lilla byn Macondo, en isolerad by i Colombias träskmark. Här får vi följa familjen Buendías liv och leverne under hundra år, hundra år som präglas av ensamhet och utanförskap. Det är blandningen av realism och magi som gör Hundra år av ensamhet till en stor läsupplevelse. Berättelsen kryddas med spöken, flygande mattor och odödlighet. Tiden tycks stå still i Macondo och människorna tycks mer vara förlängningar av varandra än unika identiteter. Realistisk är dock den del av berättelsen som handlar om hur det allsmäktiga banankompaniet tar över allt i byn och lämnar den skövlad.
 
3. Agaat av Marlene van Niekerk handlar om den vita lantbrukarhustrun Milla och den svarta tjänstekvinnan Agaat. Romanen gestaltar den sydafrikanska historien utifrån en kvinnligt perspektiv i en tid då allt förändras. Vi får lära känna Milla och Agaat i det tidiga 60-talets apartheid och får därefter följa deras historia fram till romenens nutid 1996 då Milla är helt förlamad och totalt beroende av Agaat. Fängslande berättelse, lagom utmanande berättarteknik och ett suveränt, knappt språk. (Repris från förra veckans Tematrio, den här boken kommer att dyka upp ofta.)


Instruktioner

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!