Det växte ett träd i Brooklyn - del 1

När jag får ett erbjudande från ett förlag om en bok som liknar Elena Ferrantes Neapelsvit och John Williams Stoner blir jag outhärdligt nyfiken. Jag måste så klart omedelbart läsa den. Att den dessutom i New York Publik Library beskrivits som "En av århundradets bästa böcker"gör ju inte mitt intresse mindre. Det växte ett träd i Brooklyn av Betty Smith är en självbiografisk klassiker som gavs ut redan 1943. Bookmark ger nu ut en nyöversättning och de har valt att dela upp verket i två delar. Den gillar jag eftersom jag inte tycker att det är praktisk att läsa för tjocka böcker. Första intrycket är att boken är snygg, omslaget lockar verkligen till läsning.

Francie växer upp i Brooklyn under det tidiga 1900-talet tillsammans med sina föräldrar och sin bror. Familjen är mycket fattig, den kloka, strävsamma mamman Katie arbetar hårt för att få mat på bordet, medan den charmerande drömmaren till pappa i perioder super upp stora delar av sin inkomst. Francie är också en drömmare, men även en tänkare och framför allt en läsare. Mamman läser varje dag för barnen ur Bibeln och ur något verk av Shakespeare, detta väcker hos Francie en vetgirighet som bara stillas genom att läsa, studera grannarna och fundera över saker och ting. Biblioteket är hennes favoritställe och genom att ljuga om bostadsadressen lyckas Francie få gå i en bra skola. Förutom föräldrarna har Francie även en moster Sissy, en kvinna som går sina egna vägar och inte lever upp till människors begränsa(n)de normer och krav på återhållsamhet.

Texten skildrar vardagen med stor detaljrikedom och människorna med värme och medkänsla. När Francie vandrar runt i Brooklyn får läsaren en tydlig bild av gatorna, människorna, de olika folkgrupperna, lukterna och smakerna. Det är i hög grad miljöbeskrivningarna som gör läsningen till en så fin upplevelse. Trots fattigdomen finns många enkla glädjeämnen och kärlek mellan människorna.

Även om jag kan se de likheter med Stoner och Neapelkvartetten förlaget nämner tycker jag personligen att Det växte ett träd i Brooklyn har ännu mer gemensamt med Vibeke Olssons böcker om Bricken. Inte bara p g a att huvudpersonen är en ung flicka, utan även utifrån författarnas omsorg om de små detaljerna och språk som gör att böckerna kan läsas både av ungdomar och vuxna.

Sammanfattningsvis tyckte jag mycket om att läsa Det växte ett träd i Brooklyn och jag ser fram emot andra delen.

DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN, DEL 1
Författare: Betty Smith
Översättare: Eva Alexanderson
Förlag: Bookmark (2017)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Hannele, Johanna

Tematrio - Pojkar

Lite givet tema denna vecka. Berätta om tre bra romaner som handlar om pojkar!

1. Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser är en varm, fin uppväxtskildring som även innehåller en spännande kriminalgåta. Nessers bästa, tycker jag.

2.  Kapten Nemos bibliotek av P O Enquist är en outhärdlig, fantastisk roman om två pojkar som blandas samman på BB och vid 6 års ålder byter tillbaks till "rätt" familjer. 

3. Med livet framför sej av Émile Ajar handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt och här gestaltas hur kärlek uppstår på platser där man inte väntar sig att finna den.


Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

En feministisk sommar - läsutmaning

Inspirerad av Feministbibliotekets Feministiska kanon vill jag utmana er att läsa feministisk litteratur i sommar. Har ni lust att vara med? Jag tänkte att vi i så fall håller på från juni till augusti. I slutet av varje månad skapar jag ett inlägg där alla kan posta sina länkar.

När det gäller litteraturen tänker jag att det vore kul att utgå från den kanon som finns hos Feministbiblioteket kombinerat med förslag från alla deltagare. Alltså, alla som vill vara med i läsutmaningen, och har tips på litteratur, skapar en egen lista utöver kanonlistan. Då kan vi få många tips hos varandra att välja mellan.

Är ni med?

Bästa Eurovision-låten

Eurovision är inte riktigt min grej, men har man en 11-åring måste man ju försöka hänga med lite. När jag var liten/ung tittade jag ju, åtminstone tills jag blev "för cool". I vilket fall, den här veckans bästa-fråga är helt enkelt att berätta om den allra bästa låten. Gärna med tillhörande minnen från när det begav sig.

Feministisk kanon - läsning pågår

Jag kikar in hos Feministbiblioteket lite då och då för att kolla in listan över Feministisk kanon. Ni har väl inte missat den? Jag försöker beta av listan i min egen takt, nu är det läge att kolla lite hur många jag läst. Jag rödmarkerar dem. 24 av 50 är lästa hittills, snart halvvägs. Och tre står olästa i bokhyllan, de får jag se till att läsa under året. Hur många har ni läst?

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)
1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)
1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist (Sverige)
1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)
1856 Hertha – Fredrika Bremer (Sverige)
1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)
1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)
1885 Pengar – Victoria Benedictsson (Sverige)
1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)
1910 Pennskaftet – Elin Wägner (Sverige)
1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)
1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)
1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)
1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna (Sverige)
1934 Kris – Karin Boye (Sverige)
1936 Mor gifter sig – Moa Martinson (Sverige)
1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren (Sverige)
1949 Det andra könet – Simone de Beauvoir (Frankrike)
1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)
1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)
1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)
1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)
1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)
1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)
1973 Fräls oss ifrån kärleken – Susanne Brøgger (Danmark)
1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)
1974 Häxringarna – Kerstin Ekman (Sverige)
1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)
1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)
1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall (Sverige)
1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)
1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)
1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)
1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)
1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)
1987 Bübins unge – Mare Kandre (Sverige)
1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)
1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)
1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)
1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)
1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)
1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)
1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)
1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)
1999 Ställd – Susan Faludi (USA)
2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)
2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg (Sverige)
2007 Bitterfittan – Maria Sveland (Sverige)
2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)