torsdag 9 mars 2017
Bäst är Pappan och havet
Bästa boken om ett ödsligt tillhåll är för mig Pappan och havet av Tove Jansson, den bästa av hennes Muminböcker (i mitt tycke). Boken inleds i Mumindalen, där Muminpappan går omkring och känner sig onödig. Han vill ut på äventyr och lyckas få med sig familjen på att resa till en ö för att bli fyrvaktare. Boken handlar om att skapa en identitet och mening med sitt liv. Det kan man behöva göra även i vuxen ålder. Och den handlar om att övervinna sin rädsla. Här finns kärlek, nyfikenhet och farligheter i en fin blandning.
Etiketter:
Utmaningar
Ny roman av Arundhati Roy
"En annan värld är inte bara möjlig, hon är redan på väg. Under en lugn dag kan du, om du lyssnar noga, höra henne andas."Jag läser på Facebook att Arundhati Roy ska ge ut en ny roman under 2017. Och hoppar till av glädje. Efter att ha gett ut Booker-prisade De små tingens gud har Arundhati Roy varit politisk aktivist och samhällsdebattör. Hon har bland annat skrivit boken Kapitalismen en spökhistoria, en text som visar hur hur "ekonomisk tillväxt ofta koncentreras i toppen och utarmar människorna i botten". Läs gärna mer här. Arundhati Roy har engagerat sig i fredsfrågor, för ursprungsbefolkningars rättigheter och i miljöfrågor. Den nya romanen, The Ministry of Utmost Happiness, är under översättning så jag ska vänta och läsa den på svenska. Undrar vilket svenskt förlag boken kommer på?
Etiketter:
Litteratur Asien
onsdag 8 mars 2017
Vit mans slav
"Vara Vit Mans slav"
Vit Man vara snäll ibland, javisst
dammsuga golven och spela kort
med barnen i Helgen.
Vit Man vara på för Jävligt humör
och svära fula ord
många dagar.
Vit Man inte tåla Slarv.
Vit Man inte tåla stekad Mat.
Vit Man inte tåla Dum mening.
Vit Man få stora Anfall
snubbla barnens pjäxor.
Vara Vit Mans slav.
Föda Annan Mans barn.
Föda Vit Mans barn.
Vit Man taga hand
Bekosta alla barnen.
Aldrig bliva fri Stora Skuld
till Vit Man.
Vit Man tjäna Lön på sina Arbete,
Vit Man köpa Saker.
Vit Man köpa hustru.
Hustru diska sås.
Hustru koka lort.
Hustru sköta grums.
Vara Vit Mans slav.
Vit Man tänka många Tankar bliva tokig?
Vara Vit Mans slav.
Vit Man supa full slå sönder Saker?
Vara Vit Mans slav
Vit Man tröttna gammalt bröst gammal
mage
Vit Man tröttna gammal hustru
ber fara åt Helvete?
Vit Man tröttna Annan Mans barn?
Vara Vit Mans slav.
Komma krypa knäna
tigga
vara Vit Mans slav.
Etiketter:
Lyrik
tisdag 7 mars 2017
Sagan om Turid



Turid lever under vikingatiden, en tid då striderna var många och gudarna nyckfulla. Männen har makten och övergrepp är vardag, särskilt för trälarna. Turid har stora krafter och kan gå i andevärlden. Ändå är hon mest av allt sugen på att lära sig läsa och skriva. Första boken skildrar en ung flickas hemby och familjeliv, i de senare böckerna har Turid blivit vuxen och befinner sig på resande fot.
Böckerna om Turid ger en mycket intressant inblick i livet under vikingatiden, det märks att författaren gjort omfattande efterforskningar. Skildringen av vardagen med alla dess sysslor är för mig den stora behållningen. Turids värld är hård med krig, sjukdomar och svält. Jag måste erkänna att jag ibland tyckte att det blev ganska jobbig läsning med alla övergrepp. Sviten är rekommenderad från 12-15 års ålder, men jag skulle inte sätta den i händerna på min (snart) 12-åring än på några år. Jag blev också mot slutet lite trött på att stora delar av berättelsen utspelade sig i fantasivärldar, även om detta gestaltar en aspekt av vikingatiden vi inte pratar så mycket om. Sammantaget är böckerna om Turid fantastisk läsning om en tid som både är lik och olik vår egen. Böckerna är oerhört fängslande, samtidigt som de ger kunskap och insikter. De rekommenderas varmt.
KUNGADOTTERN, KRIGSTID, KORPGUDINNAN
Författare: Elisabeth Östnäs
Förlag: Berghs Förlag
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Fiktiviteter, Anna
Etiketter:
Barn- och Ungdomsböcker,
Bokrecensioner,
Litteratur Sverige
måndag 6 mars 2017
Tematrio - Kvinnor
Den här veckan är kvinnodagsveckan här på bloggen, jag ska bjuda på både lite gammalt och nytt med kvinnotema. Temat för trion den här veckan blir därför väldigt lätt, berätta om tre bra texter som handlar som kvinnor. Klassiker, lyrik, faktaböcker, elaka mammor, vackra häxor o s v välj själv! Eller blanda hejvilt.
Jag väljer att skriva lite om tre klassiska kvinnor jag fastnat för.
1. Sapfo i tolkning av Emil Zilliacus.
"Gudars like"
Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyssnar till din kära stämmas
älskliga tonfall
och ditt ljuva, tjusande skratt, som alltid
i mitt bröst fått hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;
tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.
Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mera färglöst
blek än ängens strå. Och det tycks som vore
döden mig nära.
2. "Vierge moderne" av Edit Södergran
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...
3. Under litteraturpluggandet stötte jag på en 1880-talsförfattare jag inte tidigare hört talas om - Alfhild Agrell. Hon var samtida med de mer välkända Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler. Agrell skrev framför allt samhällskritisk dramatik - s k tendensdramatik. I sin samtid var hon stor, t ex spelades hennes dramer ofta fler ggr på teatrarna än Strindbergs.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Jag väljer att skriva lite om tre klassiska kvinnor jag fastnat för.
1. Sapfo i tolkning av Emil Zilliacus.
"Gudars like"
Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyssnar till din kära stämmas
älskliga tonfall
och ditt ljuva, tjusande skratt, som alltid
i mitt bröst fått hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;
tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.
Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mera färglöst
blek än ängens strå. Och det tycks som vore
döden mig nära.
2. "Vierge moderne" av Edit Södergran
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...
3. Under litteraturpluggandet stötte jag på en 1880-talsförfattare jag inte tidigare hört talas om - Alfhild Agrell. Hon var samtida med de mer välkända Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler. Agrell skrev framför allt samhällskritisk dramatik - s k tendensdramatik. I sin samtid var hon stor, t ex spelades hennes dramer ofta fler ggr på teatrarna än Strindbergs.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Etiketter:
Tematrio
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)