Liten läsrapport

Just nu läser och lyssnar jag på böcker lite huller om buller. Vet inte riktigt hur det blev så. Men här kommer i alla fall lite intryck. Jag har nu läst halva Att hela de levande av Maylis de Kerangal och den är precis så fantastisk som jag väntade mig. Vindlande långa meningar och ångande sorg. Tänker dra ut lite på läsningen och gå in i smärtan. Beckomberga - ode till min familj av Sara Stridsberg har jag bara smakat lite på i ljudversion. Tror att den blir en av årets höjdpunkter. Bära barnet hem av Cilla Naumann kommer mig så nära, nära. Den lyssnar jag på när jag orkar. Lollo av Linna Johansson gör mig så bedrövad över att unga människor inte har någon självklar tillhörighet i samhället. Tung läsning. Ibland känns språket lite fel, skulle Lollo använda ett begrepp som genomlysning? För att lätta upp lite läser jag dessutom Malin Stehns Den här sommaren kan bli min död som handlar om Fanny som ska försöka klara av vissa saker innan hon börjar högstadiet. Ljuvlig berättelse! Vad läser ni just nu?

Tematrio - Syskon

Som jag tidigare nämnt har jag nyligen läst ut När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, en roman som bland annat handlar om broderskap. Det finns ganska många böcker som berör syskonrelationer ibland som ett centralt tema, ibland mer perifert. Berätta om tre böcker som handlar om syskon.

1. I skuggan av min bror av Uwe Timm berättar författaren om den äldre brodern, som anmälde sig som frivillig till Waffen-SS och dog på östfronten. Den här är en helt enastående roman, som jag verkligen vill rekommendera.

2. Lyckligt lottad av Amy Bloom handlar om två systrar, Eva och Iris, deras okonventionella pappa och en hel del andra udda karaktärer som dyker upp och försvinner ur romanen. Det hela börjar med att Evas mamma dumpar henne hos fadern efter det att faderns fru avlidit. Utan pålitliga föräldrar söker sig systrarna till varandra, trots deras olika personligheter.

3. Komma och gå av Taiye Selasi handlar specifikt om syskon och familjerelationer. Här finns en frånvarande pappa, en emotionellt frånvarande mamma och fyra syskon som på olika sätt försöker hantera sina behov av närhet.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Cirkla om När hundarna kommer

Idag startar bokcirklandet om När hundarna kommer av Jessica Schiefauer på Kulturkollo läser. Jag har läst boken och kommer att hänga med i diskussionerna. Ser mycket fram emot att ta del av andras upplevelser. Själv tycker jag att boken var mycket jobbig att läsa helt enkelt för att den är så bra. Författaren lyckas verkligen tränga under huden på ungdomarna och skildras besatthet och känslomässig turbulens så att det kryper i kroppen på mig. Trots att det är så länge sedan jag var 15 minns jag faktiskt exakt hur det kändes och det vill jag inte uppleva igen. Jag hade en jobbig tonårstid med mycket otrygghet, samma besatthet av en kille som Ester drabbats av. Och tyvärr alkohol och droger.

När hundarna kommer är nominerad till Augustpriset och det är den verkligen värd.

Tematrio - Jobbiga böcker

Jag är visst lite dagvill efter att ha haft lov. Dessutom lite virrig av att inte ha sovit nästan något i natt. Men nu ska det i alla fall bli en trio och den kommer att inspireras av det jag läste i natt. För det var en så jobbig bok att jag inte kunde sluta lyssna och inte sova. Vilken bok? Kolla in mitt första val. Berätta om tre böcker som varit känslomässigt jobbiga att läsa!

1. När hundarna kommer av Jessica Schiefauer är en bok jag definitivt inte skulle rekommendera till vem som helst. Men alla vi som jobbar med ungdomar måste orka och måste våga läsa. Trots att den är så otäck, den kryper under huden, biter sig fast och sargar. Och det gör den för att den är så otäckt, realistiskt bra. Schiefauer skildrar besatthet, våld och lust så att jag blir matt. Men jag känner igen de starka känslorna från för länge sen ... i alla fall en liten pust av dem.

2. En mörk strimma av ljus av Samar Yazbek innehåller smärtsamt nakna skildringar av vedervärdiga övergrepp, av ett sexualiserat våld där både förövare och offer i grunden är offer för ett förtryckande system. Språket vibrerar av våldsam lusta, varvat med den djupaste förnedring och bottenlös längtan efter verklig närhet. I texten finns drömlika, sensuella inslag som förför den mest luttrade läsare bara för att strax därefter drämma till med en rå, naken skildring av vardagens våldtäkter. Som läsare blir man matt. Och mycket berörd.

3. Det gör ont att läsa om Jeanette Wintersons liv. Men det är nödvändigt. I Det finns annan frukt än apelsiner berättar Winterson om sin uppväxt som adopterad av ett strikt frireligiöst par. I Varför vara lycklig när du kan vara normal? berättar hon om det hon inte orkade berätta om i Apelsiner. "Och jag antar att det som känns sorgligast för mig, när jag tänker på den cover story som blev Apelsiner, är att jag skrev en berättelse som jag kunde leva med. Den andra berättelsen är för smärtsam. Jag kunde inte överleva den".


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Nora Webster

Nora Webster inspirerade till temat "män som skriver om kvinnor" i Tematrion för några veckor sedan och när jag nu sitter och funderar över hur jag ska hylla denna lysande kvinnoskildring inser jag att detta är tredje romanen jag läser av författaren - och tredje kvinnoskildringen. Tidigare har jag läst och uppskattat Marias testamente och En lång vinter. Tóibín är en författare jag verkligen vill läsa mer av, med mycket små medel fångar han mitt intresse och håller det kvar ända till sista punkten. Texterna är en lovsång till långsamheten, samtidigt som Tóibín alltid kryddar skildringarna med lite oväntade element.

Nora Webster bor i en irländsk småstad och läsaren får följa hennes liv under några år i slutet av 1960-talet och en bit in på 70-talet. Nora har varit gift med Maurice, sitt livs stora kärlek, i många år och de har fyra barn tillsammans. Livet har varit förutsägbart och tryggt, Nora har varit hemmafru och trivts bra med sitt liv. Men Maurice blir sjuk och efter en mycket svår sjukdomsperiod avlider han och Nora lämnas ensam att ta hand om allt. De båda sönerna tar faderns död hårt och behöver mycket stöd. Samtidigt måste Nora försörja familjen, vilket innebär att hon måste skaffa ett arbete.

Styrkan i Tóibíns romaner är hans förmåga att genom de små detaljerna gestalta både inre skeenden och stora samhällsförvandlingar. Noras sorg skildras sakligt och osentimentalt, vilket gör att jag som läsare styr över hur engagerad jag blir. För mig personligen fungerar detta bra, jag blir mer berörd när en författare låter sin huvudperson vara lite diffus och distanserad än när det blir sentimentalt. Långsamheten och lågmäldheten förstärker sorgen och gör den smärtsamt realistisk. De religiösa och politiska sammanhangen ger romanen en tydlig plats i historien, samtidigt som Noras upplevelser av sorg och saknad är universella och tidlösa. Skildringen av småstadsmentaliteten och de udda karaktärer som dyker upp ger en humoristisk underton, som samverkar perfekt med allvaret i handlingen.

Berättelsen om Nora är också berättelsen om de stora händelser som aldrig sker. Författaren bygger upp scener och antyder att omvälvande saker skulle kunna ske. Men de sker aldrig. Möjliga kärleksaffärer går om intet och karriärer blir aldrig av. Som för de flesta av oss. Däremot träder Nora fram i all sin styrka när en av sönerna har behov av beskydd. Här kommer hennes lite aviga karaktär till sin rätt och väcker min beundran.

Sammantaget är Nora Webster ett fantastiskt kvinnoporträtt som gott kan jämföras med klassiker som Madame Bovary och Anna Karenina. Läsning rekommenderas.

NORA WEBSTER
Författare: Colm Tóibín
Översättare: Erik Andersson
Förlag: Norstedts (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Johanna, Mrs Calloway.