Om hypoteser och pladder i Ordebec

Läser Spökryttarna från Ordebec av Fred Vargas och är lika förtjust i den här berättelsen som jag var i Okänd kontinent. Läs bara det här citatet så förstår ni nog min förtjusning: "Genom att ordalydelsen förvrängs blir de glasklaraste hypoteser till pladder. Och man vet ingenting längre. Undan för undan luckras sanningen upp, från ungefärlig till ofullständig, och lämnar plats åt bildningsförakt" (s 105). Och förutom allt klokt som sägs är boken rysligt spännande.

En feministisk kanon

Hos Feministbiblioteket finns följande feministiska kanon. Den som läser fem böcker av klassiska kvinnor (eller samtida stora kvinnliga författare), varav minst tre kommer från den feministiska litteraturkanonen, får vara med i en utlottning av ett bokpaket som innehåller böcker av tre bra kvinnliga författare. Jag vill så klart alltid gärna vinna bokpaket, vi får se vilka böcker jag kommer att läsa. Jag har fetgrönat de jag läst sedan tidigare, men har planer på att läsa om t ex Glaskupan.

Böckerna är listade i kronologisk ordning:

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)
1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)
1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist (Sverige)
1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)
1856 Hertha – Fredrika Bremer (Sverige)
1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)
1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)
1885 Pengar – Victoria Benedictsson (Sverige)
1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)
1910 Pennskaftet – Elin Wägner (Sverige)
1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)
1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)
1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)
1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna (Sverige)
1934 Kris – Karin Boye (Sverige)
1936 Mor gifter sig– Moa Martinson (Sverige)
1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren (Sverige)
1949 Det andra könet – Simone de Beauvoir (Frankrike)
1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)
1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)
1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)
1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)
1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)
1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)
1973 Fräls oss ifrån kärleken – Susanne Brøgger (Danmark)
1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)
1974 Häxringarna – Kerstin Ekman (Sverige)
1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)
1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)
1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall (Sverige)
1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)
1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)
1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)
1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)
1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)
1987 Bübins unge – Mare Kandre (Sverige)
1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)
1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)
1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)
1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)
1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)
1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)
1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)
1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)
1999 Ställd – Susan Faludi (USA)
2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)
2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg (Sverige)
2007 Bitterfittan – Maria Sveland (Sverige)
2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

Vilka har ni läst? Tips emottages tacksamt.

Vansinnesläkaren

Vansinnesläkaren av Machado de Assis, utgiven av Alhambra, 1994, översättning av Jens Nordenhök

Den store läkaren Simão Bacamarte återvänder till sitt hemland Brasilien efter många års studier i Portugal. "Vetenskapen, sade han till Majestätet, är mitt enda kall". I hemstaden Itaguaí väljer han sig en frisk hustru, utan stor fägring, för att hon ska skänka honom friska barn. Detta sker dock tyvärr inte, trots läkarens alla försök att få hustrun att äta rätt diet. Vetenskapen läker dock sorgen över de uteblivna ättlingarna och Bacamarte beslutar sig för att ägna sig åt den sanne läkarens mest värdiga kall - själens hälsa. Oförtröttligt arbetar Bacamarte för sin sak och lyckas till slut får tillstånd att göra något man tidigare aldrig hört talas om - att samla alla dårar i samma hus i syfte att vetenskapligt undersöka vansinnet. Frågan är ju bara vem som är vansinnig och vem som inte är det.

Machade de Assis skrev denna, tyvärr ännu så aktuella, kortroman under 1880-talet, under en tidsperiod då psykiatrin och psykoanalysen växte fram som vetenskaper. Magnetisörer och hypnotisörer förevisade patienter på scen, Strindberg besökte Charcot i Salpêtrière och studerade hysteriska kvinnor. Liks verklighetens förebilder ägnade sig Bacamarte åt att kategorisera utifrån olika symtom och framför allt åt att göra en distinktion mellan de vansinniga och de "friska".

Berättelsen om dårarna i det Gröna huset är en tragikomisk satir, en lättläst, underhållande skröna som innehåller ett bråddjup av allvar. För manin att etikettera och "sjukförklara" har definitivt inte avtagit under de 130 år som förflutit sedan Vansinnesläkaren skrevs. Idag är det neuropsykiatriska paradigmet förhärskande och barns, ungdomars och vuxnas beteenden förklaras ofta i mycket förenklande termer. Det vore på tiden att någon skrev en motsvarighet till Vansinnesläkaren om dagens sjukförklarande, medikaliserade psykiatri.

Tematrio - Bokprylar

Själva boken är naturligtvis huvudsaken för de flesta bokälskare, men det finns faktiskt en del annat bokrelaterat som också väcker habegäret. Jag tänker t ex på hyllor, plattor, fodral, smycken, kuddar, kassar o s v. Berättar om tre bokrelaterade prylar du har eller vill ha!


1. Jag har två jättefina bokstöd i form av Gustaf och Selma som just nu pryder min stringhylla. Men jag ska nog ställa tillbaks dem i fönstret för där gör de sig bra. Kanske jag t o m köper ett par till...

2. Jag fick ju en riktig bokplatta i julklapp och den är jag nöjd med. Jag lånar på bibblan och kan läsa de otympliga böckerna utan att få ont i handlederna. Dessutom kan jag så klart bära med mig en hel bokhylla i en liten handväska.


3. Det här med bokkassar har jag aldrig riktigt förstått. Visst är de snygga, men man kan ju inte bära mycket i dem. Nej, jag är allt en riktig ryggsäckstyp, jag. Och jag har beställt en snygg och kul rygga från Bokbutiken, bild får ni se när den kommer.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Northanger Abbey

Nyligen läste jag och gillade skarpt Jane Austens Övertalning. Därför hade jag kanske för höga förväntningar på Northanger Abbey. För jag tycker inte alls att den här romanen håller samma klass som den förra. Till stor del handlar det nog om temat, medan Austen i Övertalning skildrar "äkta" kärlek handlar det i NA mestadels om spelet mellan könen i den första förälskelsens fas. Inte lika intressant, tycker jag. Dessutom håller författaren en mycket tydligare distans i NA genom att framträda tydligt i boken där hon pratar om "vår hjältinna". Austen skriver, såvitt jag vet, alltid med ironi, i NA är denna verkligen tillskruvad: "Om man vill knyta vänskapliga band med någon, är det alltid bäst att vara okunnig. Den alltför välinformerade har ingenting att erbjuda andras fåfänga, det inser man om man är förnuftig. Detta gäller särskilt kvinnan, som bör dölja det hon vet, om hon hädelsevis har oturen att veta något" (s 92).

Vilken är er favorit-Austen?