Ris och ros - Anna Karenina och Erövraren

Häromdagen hyrde jag den nya Anna Karenina och slog mig ned i soffan förberedd på ett rejält snyftkalas. Men så blev det ju inte alls. Filmen är mycket konstfärdigt gjord och utspelar sig på en scen med rekvisita, dekor osv. Och formen tar fullständigt över, handlingen och personteckningen hamnar helt i bakgrunden. Tyvärr, tyvärr, inte ens sebart, enligt mig. Jag får försöka plocka fram den tunga boken igen.

I måndags bänkade jag mig igen för att se Kjaerstads Erövraren. Och så fantastiskt bra den var, längtar efter att titta på fortsättningen. Samtidigt gnager tanken att böckerna sannolikt är helt underbara. Man borde kanske i stället läsa... Undrar om det bara är handlingen och tiden som får mig att tänka på Tunström eller finns det likheter mellan författarna?

Alla dessa levande svenska författare...

Många av de författare jag gärna läser är sedan länge döda, men emellanåt ramlar jag på en del levande författare jag gillar ;) Nyligen har jag "upptäckt" Po Enquist, Göran Rosenberg, Kristina Sandberg och Jessica Kolterjahn. Nu skulle jag gärna vilja ha tips på fler, helst svenska kvinnor. Jag har köpt 52 kvinnliga författare av Lena Kjersén Edman och där lär jag hitta en hel drös intressanta författare. Men jag vill gärna också ha era lästips, många av er vet ju ganska bra vad jag gillar.

Den bästa dagen är en dag av törst

Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterhahn, utgiven av Forum, 2013

Året är 1932 och Karin Boye reser till Berlin för att gå i psykoanalys. Hon lider av en sexuell längtan som hon tidigare försökt hantera genom olika kärleksaffärer med män. Nu lämnar hon make, älskare och arbetet med tidsskriften Spektrum för att söka insikt och bot hos psykoanalytikerna Walter Schindler och Lene Lampl. Mot bakgrund av den framväxande politiska bruna svulsten kämpar Karin med att avtäcka sin hemliga längtan efter närhet till en annan kvinna. Hon berättar om barndomen där avsaknaden av närhet till föräldrarna är påtaglig. Och hon berättar om ungdomens smärtsamt ljuva förälskelser. Det Karin väljer att inte berätta om är besöken på Berlins klubbar och det erotiska mötet med atenskan Artemis. Efter bytet till en kvinnlig psykoanalytiker öppnar sig Karin alltmer och berättar om sin nyfunna kärlek till Margot och om det lugn hon känner tillsammans med henne. I takt med att Karin tycks närma sig en större självacceptans i analysen blir dock de praktiska omständigheterna allt svårare. Karin får inga översättningsuppdrag, pengarna sinar och till slut tvingas hon återvända till Sverige.  

Vad hade hänt om Karin kunnat gå kvar hos dr Lampl ytterligare några år? Hade hon då kunnat övervinna "Dödsmakterna", acceptera sin sexuella läggning och finna lugn och lycka? Hos läsaren väcks detta hopp, realistiskt eller ej.

Den bästa dagen är en autofiktion, en litterär fantasi om ett år i Karin Boyes liv. Boken är skriven i jagform och språket ligger nära min föreställning om hur Boye själv skulle skrivit. Insprängt i texten finns även en del autentiska citat och blinkningar till Boyes tidigare publikationer, vilket förstärker illusionen att det är Boyes röst vi hör. Som vanligt får jag kämpa lite med (mot) alla tankar som dyker upp kring vad som är verkligt och vad som inte är det. Jag upplever det alltid som komplicerat att hantera verkliga personer i fiktiva berättelser, men jag arbetar på det. När det gäller en person som Karin Boye upplever jag det som extra svårt eftersom man som läsare på något underligt sätt sitter med "facit". Vi vet att mörkret tog överhanden och allt vi läser om t ex hennes analys tolkas i ljuset av vår kännedom om "hur det gick". Jag hamnar också i diverse funderingar kring var gränsen går för vad man som författare "får" göra? Hur skulle ett verk där Karin genomgår en lyckad analys och lever ett lyckligt liv tillsammans med Margot emottas? Var går gränsen för litterära fantasier kring verkliga personer?

Kolterjahns Karin dräneras på livslust av sitt självförakt, både hennes sexuella och känslomässiga utlevelse och hennes påföljande förkrosselse är dramatiska, mörkret är så skrämmande och så olidligt lockande. Här finns inte plats för några ljumma känslor, Karin tycks vara självförbrännande. Föraktet är lika stort som lusten och föraktet har dessutom tidens lagar och normer på sin sida. Som läsare drabbas man av de starka motstridiga känslor Karin ger uttryck för, hoppet om ett lyckligt slut hänger sig envetet fast trots ett, i mitt tycke onödigt, profetiskt uttalande av dr Schindler i slutet av romanen.

Sammantaget är Den bästa dagen en fängslande berättelse om en färgstark huvudperson skriven på vacker lyrisk prosa. Den rekommenderas varmt!

Litteraturlista Jorden Runt IV

Vad tror ni om den här litteraturlistan? Jag har tänkt starta en ny Jorden Runt-utmaning till hösten där vi tillsammans läser en eller flera böcker från olika världsdelar. Jag har försökt bland nytt och gammalt, lättläst och lite mer krävande, tjockt och tunt så att det förhoppningsvis ska finnas något för alla i varje världsdel. Har ni lust att hänga med?

Europa
Andrej Platonov - Lyckliga Moskva (Ryssland)
Silvia Avallone - Stål - (Italien)
Astrid Rosenfeld - Adams arv (Tyskland)
Hilary Mantel - Wolf Hall (England)
Jean-Marie Gustave Le Clézio - Pawana (Frankrike)

Afrika
Elieshi Lema - Bränd jord - (Tanzania)
Calixthe Beyala - Ännu talar träden (Kamerun)
Ngũgĩ wa Thiong'o - En blomma av blod (Kenya)
Lina Ben Mhenni - Tunisian girl : en bloggares berättelse om den arabiska våren (Tunisien)
Kopano Matlwa - Coconut (Sydafrika)

Asien
Susan Abulhawa - Morgon i Jenin (Palestina)
Zeina Abirached - Svalornas lek: Dö, Resa, Återvända - (Libanon)
Mo Yan - Vitlöksballaderna - (Kina)
Kim Thúy - Mãn (Vietnam)
Atiq Rahimi - Jord och aska (Afghanistan)

Oceanien
Thomas Keneally - The Daughters of Mars
Shaun Tan - Ankomsten
Melina Marchetta - Jellicoe Road
Australien berättar : drömtidens framtid : nitton noveller
Katerine Mansfield - Den nya Isabel (Nya Zealand)

Amerika
Neil Gaiman - Coraline (USA)
F Scott Fitzgerald - Det sällsamma fallet Benjamin Button (USA)
Sylvia Plath - Glaskupan (USA)
Machado de Assis - Vansinnesläkaren (Brasilien)
Jorge Luis Borges - Fiktioner (Argentina)

Semestersnack

Det blev inget läst och inget bloggat förra veckan. Jo förresten, lite facklitteratur läste jag - Vilse i skolan av Ross Greene - en härlig bok om hur man kan se på barns s k beteendeproblem. Förra veckan var den sista på min gamla arbetsplats barn- och ungdomshabiliteringen. Det känns vemodigt att lämna en arbetsplats jag trivts så bra på, men helt klart dags för mig att göra något nytt. Efter semestern börjar jag arbeta som skolpsykolog i stället. Det ska bli spännande att vistas i en helt ny miljö. Nåja ny och ny, men det var i alla fall ett bra tag sedan jag gick i grundskolan.

På läsfronten hoppas jag att det ska hända en del den kommande veckan. Jag har ett par noveller och en roman att recensera. Och en biografi om Agnes von Krusenstjerna att läsa. Och lite annat smått och gott.

Det blir ingen Tematrio den här veckan, men kom tillbaks nästa får då har jag en på lut. Jag kan väl redan nu avslöja att temat blir franskt...