Dagar utan hunger

Dagar utan hunger av Delphine de Vigan, utgiven av Sekwa, 2012

Dagar utan hunger är en anorektikers berättelse om kampen för återfå lusten och modet att leva. Boken är Delphine de Vigans självbiografiska debut och den skrevs ursprungligen under pseudonymen Lou Delvig. Huvudpersonen Laure är 19 år och väger 34 kg när hon till slut blir inlagd på sjukhus. Kroppen har slutat fungera, den upplevda kontrollen är endast en chimär. I samspel med andra patienter med ätstörningar, och tillsammans med en läkare Laure får förtroende för, börjar det mödosamma arbetet att försöka förstå, försonas och frigöra sig från det förflutna.

Dagar utan hunger är både en djupt personlig och en universell berättelse om psykiskt lidande och om ett destruktivt försök att hantera detta lidande. Berättelsen är nyanserad och ger en mycket realistisk bild av sjukdomstillsåndet anorexi och dess komplexa uppkomst. Dagar utan hunger är en bok för den som inte har någon förhandskunskap om ätstörningar, men det är också en bok som ger "experten" fördjupad förståelse. Framför allt önskar jag att den läses av unga kvinnor som själva försöker ta kontroll över sina liv (kroppar) genom att inte äta.

Språket är fragmentariskt, avskalat och distanserat, vilket speglar hur en anorektiker tänker, känner och upplever sin omvärld. Som läsare måste man aktivt försöka förstå och engagera sig, precis på samma sätt som man måste anstränga sig för att förstå en människa med sjukdomen anorexi i verkligheten.

Sammantaget är Dagar utan hunger en vacker text om ett fasansfullt tillstånd, en nyanserad berättelse om en ung kvinnas mod.

Andra som läst om skrivit är Vaka över ensamheten, Tidningen Kulturen.

Kommentarer

Tack för kommentarerna kära läsare - alla 10023. Det är i hög grad alla kommentarer, alla samtal, som motiverar mig att skriva i bloggen varje dag. För övrigt har jag nu passerat 1900 inlägg och kämpar på mot de 2000.

Månadssummering - Juli 2012

# Myggor och tigrar - Maja Lundgren
# Patient 67 - Dennis Lehane
# Fröken Julie - August Strindberg
# Fru Marianne - Victoria Benedictsson
# Tornet - W B Yeats
# Sågverksungen - Vibeke Olsson
# Alla mina vänner är Superhjältar - Andrew Kaufman
# Förlåtelsen - Hanne-Vibeke Holst
# Skuggan i väggen - Kerstin Lundberg Hahn
# Månfågel - Ingelin Angerborn
# Dagar utan hunger - Delphine de Vigan
# Den nya Isabel - Katherine Mansfield

Rekord blev tangerat under juli, hela 12 böcker blev lästa.
3 av dem var ljudböcker lånade på bibblan, 5 var recensionsböcker.
2 böcker var egentligen skrivna för typ 10-åringar, men passade mig utmärkt.
Svårast att förstå var lyriken av Nobelpristagaren Yeats, men det lönade sig att kämpa lite med den.
Förvånansvärt bra var novellen av Mansfield, henne vill jag läsa mer av.
Månadens besvikelse var Förlåtelsen, tråkig intrig och trista sexskildringar.
Mest berörd blev jag av Månfågel, Sågverksungen och Dagar utan hunger.
Intressant var Myggor och tigrar, både att försöka förstå författaren och läsa om den kulturmaffia hon skildrar.
Mest spännande var Patient 67 och klart coolast var Alla mina vänner är superhjältar.

Skuggan i väggen

Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn, utgiven av Rabén & Sjögren, 2012

Mikaela, som kallas Micke, och hennes mamma flyttar till ett stort gammalt hus i en liten by. Mamman är konstnär, men hon har nu fått arbete på ett äldreboende. Mammas pojkvän bor i närheten och det verkar som om han och mamman tänkt att även han ska bo i huset, i alla fall ibland. Micke får börja i en ny liten byskola, det går bara nio barn i hennes klass. Av de andra tjejerna i klassen får Micke veta att huset de köpt är ett spökhus, där bodde tidigare en flicka, Elli, som drunknade i älven. I klassen går även Wille, en bråkig kille som verkar vara helt ensam. I Mickes rum finns en underlig skugga på väggen, hur kan den ha kommit dit? Allteftersom lägger Micke märke till mystiska saker och hon får en ledtråd till vad som egentligen hände med Elli.

Skuggan i väggen är en spännande berättelse som handlar om utanförskap och ensamhet, både i dåtid och nutid. Mycket realistiskt skildrar författaren barns utsatthet, elakhet, ånger, förlåtelse och mod. Som läsare blir man mycket engagerad i historien, man berörs av Ellis sorgliga livsöde och man fängslas av gåtfulla händelser i nutiden. Huvudpersonerna, både de vuxna och barnen, skildras nyanserat.

Författaren väver samman en vardagsrealistisk skildring av uppbrott och osäkerhet med mystiska, magiska inslag på ett sätt som känns trovärdigt för läsaren. En del av de övernaturliga inslagen är skildrade på ett riktigt rysligt sätt, även en vuxen läsare får lite hjärtklappning och måste läsa färdigt innan det går att sova.

Sammantaget är Skuggan i väggen en spökhistoria som både innehåller spänning och en fin skildring av barns olika uppväxtvillkor.

Andra som läst och tyckt till är Barnboksprat, DN.

Min första småkrypsapp

Dottern och jag har blivit apptokiga och tänker recensera några av våra favoritappar på bloggen. Jag har i hög grad inspirerats av Pappas Appar och delar hans åsikter om våld, reklam, i-appköp och länkar till Facebook/Twitter. Inget av detta hör hemma i appar som riktas till barn. De appar vi skriver om har iPhone och/eller iPad som plattform, av den enkla anledningen att det är de pryttlar vi har. Nåja vi har ingen iPad än, men dottern sparar och fyller ju snart år...

Min första småkrypsapp är baserad på boken Min första småkrypsbok av Anja Baklien, en författare som har skrivit flera böcker om naturen. Jag har tidigare skrivit mycket positivt om Min första strandkantsbok och blev därför jätteglad när jag hittade småkrypsappen. Böcker som går ut på att hitta och samla passar såklart perfekt som appar.

Min första småkrypsapp handlar om att samla på olika småkryp och insekter. Appen innehåller 37 olika småkryp, beskrivna i text och bild. Texten innehåller både enklare och mer komplicerade faktauppgifter, är ofta lite klurigt formulerad och har ett tilltal som passar barn. De olika krypen är uppdelade i 5 familjer, med olika många småkryp i varje. "Uppgiften" är att gå ut i naturen, hitta och fotografera krypen. För varje småkryp man hittar får man poäng i form av smileys och och medaljer och när man samlat alla småkryp blir man en Småkrypsmästare. Eftersom jag saknar den intuitiva förståelse barn idag besitter när det gäller tekniska prylar tog det mig en stund att få ordning på hur man vänder på sidor, fotar och skriver dit texten.  Jag skyller på att iPhonen är ny... För dottern tycks det däremot vara självklart hur allt fungerar, hon behöver bara hjälp med att läsa.

Appens förstasida innehåller länkar till Småkrypen, till en hälsning från författaren, till en statussida och till information om appen. Appen är textbaserad och kräver att barnet kan läsa obehindrat eller att en vuxen är med. Appen passar nyfikna, naturintresserade barn från 4-årsåldern och uppåt, kanske är den som roligast när man kan hantera den själv (8-9 år). På sidan med appinformationen länkas till en sida som presenterar alla böckerna i serien Min första... Denna reklam drar inte ner mitt omdöme, eftersom man inte kan (råka) handla utan bara läsa om de andra böckerna. Kanhända påverkas jag dessutom av att jag helt enkelt tycker att böckerna är väldigt bra och förtjänar uppmärksamhet. Däremot påverkas mitt omdöme av att barnen uppmuntras att maila foton till familj och vänner. Jag vill absolut inte att dottern ska maila bilder på småkryp till alla i min kontaktbok. Är detta verkligen en nödvändig funktion?

Här kan ni se hur roligt man kan ha när man letar småkryp.



Sammantaget är Min första småkrypsapp en mycket prisvärd, underhållande app som uppmuntrar barn att utforska naturen. Betyg 4/5.

Text och foto: Anja Baklien och Bo Reichenberg
Utvecklad av Forma Books AB
Utgiven av B. Wahlströms bokförlag, 2012
Pris vid inläggets datum: 22 kr
Version 1.0.
Plattform: iPhone, iPod touch och iPad.
Köp i App Store.