Intertextualitet

Älska intertextualitet! När en författare mitt i en text refererar till en annan text, som jag läst, känner jag mig så delaktig på något sätt. Här finns ett igenkännandets glädje och en upplevelse av att stå författaren nära. Smart grepp, naturligtvis. Senast drabbades jag av denna glädje när jag ungefär i mitten av Hundra år av ensamhet (har tyvärr "slarvat bort" sidan) hittar en referens till Översten får inga brev - båda av Gabriel García Márquez. 

För överigt har jag nu läst halva Hundra år av ensamhet och jag tycker att den är fantastisk. Mer om detta kommer senare.

Project Runway, 8

Nu har min favoritdokusåpa äntligen börjat igen. Jag tycker att det är kul att följa alla begåvade designers som kämpar för att få till det med knappa medel och ont om tid. Hittills denna säsong finns en deltagare som varit outstanding, men här finns allt en hel del andra som nog kommer att växa under seriens gång. Gillar ni Project Runway? Eller någon annan såpa?

Tranströmer nej, Morrison ja

Det bidde ingen föreläsning om Tranströmer igår på Nobelkusren p g a tekniska problem. Trantrömer har flyttat till nästa vecka, den vecka fokuserar vi på Toni Morrison. Här kommer därför en gammal recension av Älskade/Beloved. Idag förstår jag lite bättre hur Morrisons stil är uppbyggd, men jag tycker fortfarande att det är ganska svårläst.

Älskade av Toni Morrison.

Den svarta kvinnan Sethe bor med sin tonårsdotter Denver i ett hemsökt hus i Ohio. Inbördeskriget är slut och slavarna har befriats. En dag kommer Sethes gamle vän Paul D på besök och lyckas driva iväg husets spöke. Någon dag senare dyker dock en främmande ung kvinna upp på gården, en kvinna som säger sig heta Beloved. Spöket tycks ha kommit tillbaks, i en annan form. Så småningom rullas den tragiska historien upp och vi får veta att spöket är den oroliga anden efter Sethes dotter Beloved/Älskade. När Sethe var gravid med Denver rymde hon, efter vidriga upplevelser, från den farm där hon hölls som slav. Slavägarna hann ifatt henne och hellre än att se sina barn bli slavar försökte hon ta livet av dem. Dottern Beloved dog och Sethe hamnade i fängelse. Efter frigivningen har Sethe och Denver bott i det hemsökta huset, isolerade från avståndstagande grannar och vänner.

Älskade är en roman fylld av magiska föreställningar. Att skildra en mors skuld och längtan genom att låta hennes barn komma tillbaks som ett spöke är oerhört gripande. Skildringen av det lilla arga spöket och den unga kvinnan Beloved, som tar för sig av allt hon vill ha precis som ett glupskt spädbarn, är genialisk. Sethe blir i det närmaste uppäten av sin skuld.

Det barbariska slaveriet skildras detaljerat och nyanserat. Även slavägare var mer eller mindre brutala och Sethe levde på en farm där slavarna "behandlades väl". Då Sethes ägare dog blev situationen helt annorlunda och gårdens nya ägare behandlade slavarna som djur. De plågades och förnedrades på ett ohyggligt sätt.

Bokens språk, innehåll och uppbyggnad har vållat mig en del svårigheter. Språket är poetiskt och vackert, men känns ibland lite överlastat med betydelser. Framför allt i dialogerna tycker jag helt enkelt att det blir lite för mycket av det goda. Den verklighet handlingen speglar är oerhört brutal och vissa episoder gestaltas på ett vämjeligt detaljerat sätt. Det går inte att värja sig från de synintryck texten skapar. Det som komplicerar läsandet är att handlingen förs framåt via tillbaka- och sidoblickar och drömliknande sekvenser. Inte förrän mot slutet av romanen har man fått grepp om berättelsen. Samtidigt som uppbyggnaden komplicerar läsandet visar den dock tydligt hur påverkat nuet är av det förflutna och vice versa.

Tyvärr påverkades läsningen av Älskade negativt av att jag tidigare sett filmen. Dessutom tycks inte jag och Toni Morrison vara helt kompatibla. Jag ger romanen ett högt betyg och rekommenderar den gärna, men måste samtidigt inse att den inte helt passar mig.

Tranströmervecka - dag 1

Den här veckan läser vi Tranströmer på Nobelkursen och jag tänker därför passa på att dela med mig av något varje dag. Några rader ur den första dikten i den första diktsamlingen 17 dikter är oförglömliga:

I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten.

Dikten Storm, nummer två i samlingen, är en ofta citerad, helt fantastisk dikt, visst kan man höra stjärnorna stampa i sina spiltor?:

Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.

Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden.

En personlig favorit ur den första diktsamlingen är dikten Sammanhang, här är det framför allt Tranströmers förmåga att skapa bilder som tilltalar mig:

Se det gråa trädet. Himlen runnit
genom dess fibrer ner i jorden -
bara en skrumpen sky är kvar när
jorden druckit. Stulen rymd
vrides i flätverket av rötter, tvinnas
till glömska. - De korta ögonblicken
av frihet stiger ur oss, virvlar
genom parcernas blod och vidare.

Topplistan 2012 - Januariböckerna

Även i år kör jag en melodifestivalmodell för att skapa en riktigt bra topplista. Varje månad utväljs en bok till finalen och en eller två får ytterligare en möjlighet att slå sig in på den slutliga listan via deltagande i andra chansen. Det fungerade ju bra i fjol, så det borde gå bra även i år.

Till final
Quinnan och Dr Dreuf - Mare Kandre (januari)

Till andra chansen
Strändernas svall - Eyvind Johnson (januari)