Marie NDiayes starka kvinnor

I senaste numret av VI LÄSER kallas Marie NDiaye "Presidentens fiende" och "en Kafka för vår tid", dramatiska epitet som tycks vara passande. I tidningen finns en intressant artikel om hur Marie mer eller mindre tvingats gå i landsflykt efter att hon kritiserat Sarkozy i skarpa ordalag. Skrämmande! Författarens liv tycks ha en hel del beröringspunkter med Norah, en av huvudpersonerna i den Goncourtprisade romanen Tre kvinnor som kom ut på svenska förra året. Jag läste och tyckte mycket om den här romanen, därför vill jag nu passa på att tipsa er om att den i oktober kommer ut i pocketversion.


Tre starka kvinnor av Marie NDiaye, utgiven av Natur & Kultur, 2010.

Norah lämnar sitt hem i Paris för att besöka sin maktfullkomlige far i Senegal, på hans begäran. Hon möts av en nedbruten man, som behöver hennes hjälp. Men, vad är verkligt och vad är förträngt i Norahs tidigare liv? Fantas liv gestaltas genom maken Rudys ögon. Rudy och Fanta tvingades lämna sitt trygga liv i Dakar efter att maken blivit avstängd från sitt arbete. Vad hände egentligen? Den unga änkan Khady Demba sörjer att hon inte fick några barn med maken. Familjen kastar ut henne, de kräver att hon ska resa till Europa och försörja dem. Resan blir fylld av umbäranden och svek. Men Khady har i alla fall sitt namn kvar.

Tre starka kvinnor är en roman om identitet, relationer och makt. De tre kvinnornas livsberättelser återspeglar sig i varandra på mer eller mindre subtila sätt. Beröringspunkter är utsatthet, främlingskap och relationer mellan män och kvinnor. På olika sätt domineras kvinnornas liv av andras förväntningar och krav. Under ytan bubblar också mäns våldsamhet, våldet som riktas mot kvinnor.

Texten i Tre starka kvinnor är bitvis mycket exakt och deskriptiv, bitvis lyrisk och symbolisk. Genom omkväden skapas en rytm som griper tag i läsaren. Romanen är egentligen inte särskilt lättläst, jag upplever den inledningsvis som ganska trög. Men allteftersom kryper berättelsen under skinnet på mig, jag kommer på mig själv med att fundera över kvinnornas liv.

Det som främst fängslar mig i romanen är de nyanserade gestaltningarna av mänskliga relationer. Här skildras komplicerade relationer mellan dominanta fäder och deras döttrar/söner. Både Sarahs och Rudys självbilder är starkt influerade av relationerna till deras fäder. Och båda följer upprepningstvångets lagar genom att välja partner, alternativt chef, att iscensätta upprepningar av barndomsdramat med. Det som mest karaktäriserar Khady Demba är hennes relation till sig själv, hon har en mycket stark upplevelse av en egen, unik identitet. Berättelsen om Khady genomsyras av människans kamp för överlevnad som psykisk och fysisk varelse.

Sammantaget är Tre starka kvinnor en mycket läsvärd roman, som gestaltar mäns och kvinnors relationer och inre drivkrafter.

Bokmässelagged

Jag har överlevt Bokmässn och även första arbetsdagen efter helgen. Men jag är så trött att jag inte ens orkar ta hand om alla böcker jag hade med mig hem. Det finns dessutom ett antal inlägg i huvudet som väntar på att nedskrivas, hoppas att de inte försvinner under natten. För nu måste jag helt enkelt sova!

Frukost den sista dagen

Igår handlade Bokmässandet mest om att trängas och minglas. Idag ska jag snabbt avverka bottenvåningen, köpa lite böcker och sedan hålla mig i bloggrummet mellan intressanta seminarier. Tänk att det redan är sista dagen!

Men det kommer ju en ny mässa nästa år och jag är lycklig ägare till ett presentkort på ett 4-dagars kort med inträde till allt.

Mer om dagens och gårdagens mässbesök kommer lite senare.

Varför gråter pappan?

Varför gråter pappan? av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson, utgiven av Olika Förlag, 2011.

Alvdis och Hamsa får syn på en pappa som sitter utanför staketet och gråter. Varför gör han det, tro? Har någon slagit honom? Eller är han kanske hungrig? Har han kanske ont i magen? Eller är han kanske trött för att hans bebis skriker hela tiden? Det finns många olika orsaker till att man kan vara ledsen, tänker Alvdis och Hamsa. Till slut frågar de pappan varför han är ledsen och får då till svar att han gråter för att han är jätteglad att han snart ska träffa sina barn.

Jonna Fries på Smålandsposten kallade den här boken för en känslodeckare för små barn i sin recension. Det tycker jag är en mycket träffande beskrivning. På ett mycket finurligt sätt får läsaren följa barnens sätt att fundera kring varför någon kan tänkas vara ledsen, samtidigt som de på barns vis hela tiden väver in sin egna upplevelser. Boken blandlar humor och allvar på ett mycket charmigt och underhållande sätt samtidigt som den förmedlar viktiga insikter till den lilla "läsaren".

Jag har tidigare skrivit mycket positivt om Kristina Murray Brodin och Bettina Johanssons böcker Tyranno, Maskerad och Världens mamma och en katt. Även den nya boken faller både mig och dottern i smaken. Det som bland annat karaktäriserar både text och bild är att normer bryts i parti och minut, utan att man gör så stor affär av det. Som vanligt innehåller texten "multietniska referenser" (vem älskar inte falafel?), sorgliga eller otäcka moment och humor på barns vis. Illustrationerna förstärker de normbrytande inslagen, de är expressiva och innehåller många roliga detaljer.

Sammantaget är Varför gråter pappan? en både rolig och tankeväckande liten bok som passar barn i förskoleåldern. Läsning rekommenderas!

Herta invigningstalar

Lyssna på Hertas fantastiska tal på invigningen av Bokmässan!