måndag 8 augusti 2011

Topplistans sommarbidrag

Att skapa den ultimata Topplistan försvåras naturligtvis av att jag under sommaren nästan slutade läsa, endast en handfull böcker blev lästa. På grund av detta utses ingen direktkvalificerad finalist i maj. Oscar & Lucinda av Peter Carey och Storm över Frankrike av Irène Némirovsky får bli maj månads bidrag till andra chansen, men jag tror inte att de kommer att kunna avancera vidare. I juni läste jag Det stora huset av Nicole Krauss, en underbar roman som givetvis genast tar plats bland finalisterna. Endast ett bidrag går vidare till andra chansen, den fina barndomsskildringen Montedidio av Erri de Luca. Juli månads fascinerande finalist är Historien om det gamla barnet av Jenny Erpenbeck. Till andra chansen ansluter sig två mycket bra nya svenska romaner Om inte nu så när av Annika Thor och Hjärtblad av Aino Trosell.


Här är hela listan:

Till final
Den ovillige fundamentalisten - Mohsin Hamid (januari)
Anils skugga - Michael Ondaatje (februari)
Kärlekens historia - Nicole Krauss (mars)
Ru - Kim Thúy (april)
Det stora huset - Nicole Krauss (juni)
Historien om det gamla barnet - Jenny Erpenbeck (juli)

Till andra chansen
En gåtfull vänskap - Yoko Ogawa (januari)
Under lejonets blick - Maaza Mengiste (januari)
Agnes Cecilia - Maria Gripe (februari)
Det där som nästan kväver dig - Chimamanda Ngozi Adichie (februari)
Gilles kvinna - Madeleine Bourdouxhe (mars)
Högläsaren - Bernhard Schlink (mars)
Mot ljuset - Elin Boardy (april)
Varför kom du inte före kriget? - Lizzie Doron (april)
Oscar & Lucinda - Peter Carey (maj)
Storm över Frankrike - Irène Némirovsky (maj)
Montedidio - Erri de Luca (juni)
Om inte nu så när - Annika Thor (juli)
Hjärtblad - Aino Trosell (juli)

söndag 7 augusti 2011

Historien om det gamla barnet

Historien om det gamla barnet av Jenny Erpenbeck

En ung flicka med minnesförlust hittas en natt av polisen. Allt hon äger är en tom hink. Flickan berättar att hon är fjorton år, därutöver minns hon ingenting. Efterforskningar finner inga svar på gåtan om flickans identitet, hon blir därför placerad på ett barnhem. På barnhemmet utvecklar flickan en levnadsstrategi som gör henne närmast osynlig. Samtidigt finns dock en längtan efter att bli sedd, tilltalad, delaktig. Vem är flickan egentligen och vad har hänt henne?

Historien om det gamla barnet är en fascinerande, mytisk berättelse om en flicka som inte vill bli vuxen. Det är en berättelse som innehåller många frågor och få svar. Handlingen, beskrivningen av huvudpersonen, det poetiska språket och det existentiella temat är exakt i min smak.

Redan i inledningen av Det gamla barnet av Jenny Erpenbeck blev jag betagen. Här kommer ett litet smakprov på det rytmiska språket och på beskrivningen av flickan:

"Flickan kunde bara inte minnas det, hon kunde inte minnas början. Hon var totalt föräldralös, och allt hon hade och kände till var den tomma hinken som hon höll i handen, alltjämt höll i handen medan hon blev utfrågad av polisen." (sidan 7)

"Flickan har ett stort, fläckigt ansikte som ser ut som en måne med skuggor på, hon har breda axlar likt en simmerska, och från axlarna och neråt är hon som huggen i ett enda stycke, det finns varken någon upphöjning där som brösten borde vara eller någon inbuktning i höjd med midjan... Flickan vet att hon är för storväxt, därför drar hon in huvudet. Hon kröker kroppen som om hon på det viset måste hålla tillbaka en väldig kraft som rasar i hennes inre." (sidan 8)
Sammantaget är detta en kort, udda och mycket läsvärd roman.

Författaren Jenny Erpenbeck, född 1967 i Östberlin, är bosatt i Österrike och arbetar som operaregissör. Historien om det gamla barnet är hennes debutroman. Översatt till svenska är bland annat även romanen Hemsökelse som handlar om att "söka sitt hem (sitt ursprung) och finna det hemsökt". Denna bok måste införskaffas.

Fler som läst Historien om det gamla barnet är Frossa i böcker.

fredag 5 augusti 2011

Tema Norden

Åh så otroligt roligt att nästa års tema på Bokmässan blir Nordisk litteratur! Jag läser alldeles för lite nordisk litteratur och det är något jag tror delas av andra. Jag kan så här i alla hast endast komma på två lästa islänningar (Arnaldur Indriðason och Jón Kalman Stefánsson), två fantastiska finnar (Sofi Oksanen och Tove Jansson), en handfull danskar (t ex Hanne-Vibeke Holst, Martin Andersen Nexö) och ganska många norrmän (t ex Sigrid Undset, Per Petterson, Cora Sandel, Karin Fossum, Knut Hamsun). Nu ska här frossas i nordisk litteratur - fast först ska jag ju läsa lite tyskspråkigt.

Läs mer i SvD.

Allt är upplyst

Allt är upplyst

Häromkvällen hyrde jag en film för jag tyckte att jag på något sätt kände igen titeln - Allt är upplyst. Så fort jag började se filmen förstod jag att den var baserad på boken med samma titel av Jonathan Safran Foer. Så här i efterhand önskar jag att jag inte sett filmen. Inte för att den var dålig - jag tyckte faktiskt mycket om den - utan för att jag förstår att jag nog skulle älska boken.

Allt är upplyst är en berättelse om en ung amerikansk judisk samlare, som ger sig ut för att hitta den kvinna som räddade hans farfars liv under andra världskriget. Sökandet leder honom till en liten ukrainsk by och hans vägvisare är en grinig gammal gubbe och hans popälskande sonson. Resan för med sig att de alla tvingas konfronteras med sitt ursprung.

Jag har nyss läst Det stora huset av Foers hustru Nicole Krauss, en roman som även denna handlar om att samla saker/minnen och sökandet efter det förflutna. På något sätt förstärker de båda berättelserna varandra och jag blir helt betagen.

Huvudrollen i Allt är upplyst spelar av min favorit Elijah Wood, såväl han som de övriga skådespelarna gör lysande rolltolkningar.

Summa summarum - detta var en fantastisk film - läs boken :-)

onsdag 3 augusti 2011

Sommarens läsning och annat

Det blev ett ganska långt, oplanerat uppehåll både med läsandet och bloggandet denna sommar. Jag har ägnat mig åt att träna, fixa i trädgården, införskaffa nödvändiga saker till huset (t ex lampor), semestra i Stockholm och spela Sims. I mitt Sims har författarna fått skapa sina liv efter fria val. Därför är nu Franz Kafka gift med Agatha Christie och tillsammans har de barnen Josef K och Jane M :-)

Fast jag har läst lite i alla fall. Det stora huset av Nicole Krauss är läst och älskad, dock ej ännu recenserad. Jag har dessutom läst Historien om det gamla barnet av Jenny Erpenbeck, en bok jag verkligen vill tipsa om. Det är en mycket annorlunda berättelse, skriven på ett underbart språk. Några citat kommer så småningom. Med öronen har jag läst Hjärtblad av Aino Trosell och Om inte nu så när av Annika Thor. Hjärtblad är en otroligt intressant historisk skildring av kvinnors liv. Om den varit något lite kortare hade den fått högsta betyg av mig. Om inte nu så när handlar om Sveriges hållning till flyktingar strax före och under andra världskriget. Det är beklämmande att behöva inse att vår tids snåla, fördomsfulla inställning till människor från andra kulturer har djupa historiska rötter. Annika Thors roman är angelägen läsning.