Världens mamma och en katt

Världens mamma och en katt av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson, utgiven av Vombat Förlag, 2010.

Mamma är världens tröttaste mamma, hon orkar inte längre leka i lekparken varje dag och baka bullar. Men mamma är också världens snällaste mamma, även om hon ibland somnar när hon ska läsa för sitt lilla barn. Och mamma kommer aldrig att bli för trött att kramas. Mamma har tappat håret, när det kommer besök brukar hon ta på sig sin peruk. Men när Amir kommer tar inte mamma på sin peruk, han tycker att mamma är fin i alla fall. Ibland är mamma världens dummaste mamma, då blir hennes lilla barn en arg tigerunge som skriker. Mamma blir också arg, men sedan blir de vänner igen.

I den här fina boken berättar ett barn (kön framgår ej!) om sin vardag med en mamma som har blivit så trött. Den vuxne läsaren förstår att mamman sannolikt är allvarligt sjuk, men genom att inte detta uttalas låter man barnen ta till sig så mycket de orkar, i sin egen takt. Detta gör Världens mamma och en katt till en alldeles fantastisk berättelse, som passar alla barn. Som barnpsykolog blir jag alldeles lyrisk över berättelser som tar upp svåra saker, utan att bli övertydliga och utan att rikta sig till en liten snäv grupp. Här tillåts barnen fundera och komma med egna frågor i stället.

Samtidigt som boken väcker funderingar kring mammans trötthet fokuserar den på det vardagliga, sett med ett barns ögon. Livet handlar om lekparker, pussar, grimastävlingar, förskolan och längtan efter en katt. Som vanligt är Murray Brodin/Johanssons böcker normbrytande både i text och bild. Här finns barn och vuxna av olika etniska ursprung och olika kön i roller som inte styrs av våra vanliga förväntningar.

Texten är lättläst och fångar på ett fint sätt barnets tonfall. Illustrationerna är roliga, expressiva och lustfyllda. Dottern (5 år) tycker att boken är rolig, hon fäster sig mer vid de humoristiska momenten i berättelsen än vid funderingar kring mammans trötthet. Det här är dock en bok jag tänker återkomma till när det blir dags att samtala om sjukdomar och sorg.

Sammantaget vill jag rekommendera den här boken till alla förskolebarn, det är en mycket fin berättelse om både det svåra och det roliga i livet.

Två fådda och en köpt

Som ni ju märkt har jag snöat in på afrikansk litteratur och här är lite nyskaffning.

Under lejonets blick av Maaza Mengiste fanns med bland de böcker SVDs kritiker rekommenderade, vilket så klart gjorde mig nyfiken. Forum bistod med en recensionsbok, på förlaget kan man om boken läsa:

"Addis Abeba, Etiopien, 1974. Revolutionen har just inletts, kejsaren Haile Sellassie avsätts och folket drömmer om en bättre framtid. Men hoppet vänds till förtvivlan när gerillan inför sitt skräckvälde. Läkaren Hailu väljer till en början att blunda för orättvisorna i hopp om att kunna skydda sin familj. När yngste sonen Dawit går med i den hemliga motståndsrörelsen blir han ursinnig. Riskerna är för stora. Men en dag får Hailu en patient som tvingar honom att ta ställning. Priset han får betala är högre än han någonsin kunnat föreställa sig. Under lejonets blick är en både poetisk och smärtsam berättelse om en tid och en plats som sällan har skildrats i romanform."

Den här romanen verkar både historiskt intressant och litterärt fängslande, tycker jag. Återkommer med synpunkter senare.

Från AML förlag fick jag erbjudande att recensera En kvinnlig konsult på uppdrag i Angola av Ann-Catrin Malmlöf. Det kunde jag inte motstå och beskrivningen av boken lockar:

"Vem bryr sig om kundvård när det är krig? Den kvinnliga konsulten Gerd Malm reser till Angola för att sprida kunskap om det bästa sättet att behandla och behålla sina telekomkunder. Hon tar sig an uppdraget med öppet sinne och nyfikenhet men det sociala livet utarmas efterhand och verkligheten tränger sig alltför nära. Kundtjänst, kackerlackor, vapen, vänskap och improvisation är viktiga ingredienser i denna berättelse om nutidens Afrika."

I senaste inköpet från Bokus slank det ner en liten bok från En bok för alla, Skyline av Patricia Schonstein Pinnock:

"I ett slitet hyreshus längst upp på Long Street i Kapstaden bor en ung flicka med sin mamma och lillasyster. I huset som kallas Skyline samlas människor från hela den av inbördeskrig och våld plågade afrikanska kontinenten. Nelson Mandelas nya Sydafrika ska bli deras början till ett nytt liv. Ett starkt porträtt av en tonårsflicka och en gripande skildring av Sydafrika efter apartheid. Sydafrikanska Patricia Schonstein Pinnock har främst skrivit barnböcker. Skyline är hennes första roman för vuxna."

Har någon av er läst de nya böckerna? Eller har ni kanske tips på annat afrikanskt jag inte bör missa?

Julklappstips - Dystopier

Vägen av Cormac McCarthy

En far och hans son vandrar genom ett svartbränt landskap, så gott som allt liv på jorden är utsläckt, mörker råder. I denna postapokalyptiska värld överlever den starke, här finns inte längre några lagar eller någon moral. Vägen är en oerhört gripande berättelse om en far och hans son och en fruktansvärd skildring av livet efter jordens undergång.


1984 av George Orwell

1984 utspelar sig i en framtid, där världen genomlidit ett världskrig och styrs av tre totalitära stater. Winston Smith står inte ut med att leva på ett så kontrollerat och begränsat sätt, han drömmer om frihet och kärlek. Att undgå tankepolisen är dock i längden inte möjligt. Skrämmande likt vårt nutida samhälle där begreppens betydelser förvrängs för att passa makthavarna.


Corpus Delicti av Juli Zeh

Corpus Delicti är en klassisk dystopi, som utspelar sig i ett hälsofascistiskt samhälle år 2058. Förnuftet, den "rena vetenskapen" råder, människorna detaljstyrs och staten har total kontroll. Sammantaget är Corpus Delicti en fängslande, aktuell och intelligent roman med spännande handling, komplexa huvudpersoner och något viktigt att säga.


Kallocain av Karin Boye

Kallocain är en skrämmande dystopi om ett samhälle där Staten har ett tekniskt fulländat kontrollsystem och där individen ständigt kan övervakas. Med sin uppfinning kallocain har kemisten Leo Kall uppfunnit ett serum får människor att blotta sina innersta tankar och känslor. Det visar sig dock att många har en hemlig längtan efter frihet och kärlek...

På spåret - Spelboken

På spåret är ett av få TV-program jag verkligen brukar titta på. På grund av min förkärlek för programmet tackade jag så klart ja när jag blev erbjuden möjlighet att recensera boken/spelet På spåret - 2500 frågor till hemmakupén, utgiven av förlaget Max Ström, 2010. Uppenbarligen har förlaget kontaktat många av oss bokbloggare och det leder naturligtvis till en mängd liknande recensioner, här kommer således ytterligare en.

På spåret - 2 500 frågor för hemmakupén är både en bok och ett spel. Den innehåller, som väl framkommit, 2500 frågor indelade i sju frågekategorier: Sverige, Europa, Världen, Historia, Kultur och Nöje, Sport samt Djur, Natur och Vetenskap. En del av frågorna är lätta, en del helt omöjliga och merparten ganska lagom svåra. I nedre högra hörnet sitter en liten spelmodul och det är denna som är den verkliga finessen. Denna modul väljer slumpmässigt ut frågor, man knappar in sitt svarsförslag och får besked om huruvida detta var korrekt eller inte. Man kan vara två, eller två lag, som spelar, modulen håller då reda på ställningen. Men, den stora behållningen för mig har varit att leka alldeles själv med boken/spelet. Det är svårt att sluta när man börjat, i alla fall om man är nördigt intresserad av många saker och gillar att utmana sig själv.

Som ni kan förstå finns det mycket jag verkligen uppskattar med den här spelboken, men jag måste även säga att den inte levde upp till mina förväntningar. Det som gör På Spåret unikt är ju just de kluriga ledtrådarna och den klassiska frågan "Vart är vi på väg?". Detta delmoment finns inte alls med i boken.

Sammantaget tycker jag helt klart att bokens positiva egenskaper överväger. Jag gillar spelmodulen som hindar mig från att fuska (vilket jag annars gärna gör) och hela konceptet är nördigt nog att passa mig perfekt. Den här boken/spelet kommer att roa oss under hela julhelgen.

En dag

En dag av David Nicholls, utgiven av Printz Publishing, 2010.

Den 15 juli 1988 utexamineras Emma och Dexter från universitetet. De har inte umgåtts under studietiden, men tillbringar den sista natten tillsammans. Dagen därefter börjar Livet med stort L och kanske kommer de aldrig mer att träffas. Men mellan Emma och Dexter utvecklas en stark vänskap, som kommer att bestå under många år. Läsaren får möta Emma och Dexter just den 15 juli under de kommande åren, för att ta del av vad som hänt i deras liv. Vi får inledningsvis följa Dexter i hans jakt på berömdhet och droger och Emmas slit för att få ihop till hyran. Så småningom förändras dock deras liv, de utvecklar nya sidor och deras relation får nytt innehåll.

Hur ska jag nu kunna skriva något intressant om denna populära roman, något som inte redan sagts? Eller, det kanske jag faktiskt inte måste? Inte heller i den följande recensionen kommer det att finnas några större invändningar eller någon negativ kritik, trots att En dag klart ligger vid sidan av det jag brukar tycka om. Men något i denna roman bryter ner motståndet, något väcker engagemang och något gör att man inte kan lägga ner boken när man börjat läsa den. Jag tror att detta något helt enkelt stavas Dex och Em. För det författaren verkligen lyckas med är att levandegöra Dex och Em, efter några trevande inledande kapitel tänker jag på dem som mina vänner. Framför allt är En dag en emotionell resa, en nostalgitripp, en berättelse som väcker starka känslor. Man blir arg på Dex när han är hänsynslös, ytlig och ansvarslös och man blir irriterad på Emma när hon beter sig som ett mähä. Man blir också glad när de lyckas med något, när de utvecklas och när de finner kärleken.

En dag är kanske närmast att kategorisera som "feel-good-litteratur", det är en romantisk komedi, en rapp relationsroman. Författaren har tidigare skrivit manus till det oerhört populära TV-serien Cold feet - Kalla fötter - och tonen i En dag påminner starkt om denna. Tyckte man om TV-serien, tycker man om den här boken. En dag kommer även den att filmatiseras och det är en film jag har höga förväntningar på. Men, skynda er att läsa boken först!

För den som själv blivit vuxen under den tidsperiod romanen omfattar, aktiveras igenkännande många gånger. Här finns mängder av tidsmarkörer i form av kulturella och/eller politiska händelser, man känner igen attitydförändringar, man känner sig helt enkelt hemma i boken. Texten är mycket lättläst, den har ett driv som i rask takt för läsaren framåt. Dialogerna är kvicka, slagfärdiga skulle man nog kallat dem för hundra år sedan.

Genom att bara låta oss få möta Emma och Dexter en dag per år blir deras rörelse mot varandra och från varandra mycket tydlig. Detta är i mitt tycke ett genialiskt grepp av författaren. Handlingen blir dessutom mycket komprimerad, det här är nog det närmaste "effektivt" berättande man komma som författare. "Denna dagen - ett liv", som farbror Melker sa.

Sammantaget måste jag således instämma i hyllningskörerna, det här är en mycket läsvärd roman. Det ska ändå sägas att jag inledningsvis var tveksam och inte förstod uppståndelsen kring boken, en "När Harry mötte Sally-kopia" var första intrycket. Men under vägen blev jag lika begeistrad som alla andra och nu kan jag inte göra annat än att reservationslöst rekommendera denna roman.