Rädd att flyga

Rädd att flyga av Erica Jong, utgiven av Norstedts, 2010.

Isadora reser med sin make Bennett till en psykoanalytikerkonferens i Europa. Resan är påfrestande, Isadora är flygrädd. Inte blir situationen bättre av att ett antal av hennes tidigare analytiker finns med på planet. På konferensen blir Isadora blixtförälskad i, närmast besatt av, en av föreläsarna, Adrian Goodlove. Efter mycket velande hit och dit lämnar Isadora sin man för att resa runt i Europa med Adrian. Kringflackandet i Europa präglas av Isadoras ambivalens, hennes depression och ett intensivt alkoholintag. Dessutom har paret sex på alla tänkbara sätt, sexet är dock inte så okomplicerat som Isadora hoppats på. Det "knapplösa knull" (det fulländade sexet, vars förutsättningar är att man inte egentligen känner varandra) hon fantiserat om kanske inte existerar...?

Rädd att flyga är i utvecklingsroman av ett lite annorlunda (åtminstone när det begav sig) slag. Romanen innehåller två tidsperspektiv, vi får följa Isadora i ett kaotiskt nu, samtidigt som hon berättar för sin älskare om sitt tidigare liv. Berättarrösten är mycket naken (på många plan) och självutlämnande. Att läsa Rädd att flyga är att lära känna Isadora på djupet.

Rädd att flyga är en modern klassiker och den förtjänar verkligen epitetet klassiker. Som i alla klassiker rymmer den här romanen många bildande element. Huvudpersonen Isadora är mycket begåvad och beläst och hon väljer gärna partners som briljerar med sin kunskap. Romanen innehåller därför mängder av litterära och psykoanalytiska referenser. Som psykolog roas jag kanske mer än genomsnittet av polemiken mellan en freudian och en laingian. Det är ju alltid roligt att känna att man är med på banan.

"Livet var en lång sjukdom som psykoanalysen skulle bota. Man kanske inte blev botad, men förr eller senare skulle man ju ändå dö." (sid 181)

Det som framför allt slår mig då jag läser Rädd att flyga är författarens underbara humor. Eftersom jag inte är någon varm anhängare av den sortens psykoanalytiska reduceringar som många av analytikerna i boken förespråkar (oidipuskomplex, penisavund o s v) fnissar jag ofta åt författarens dräpande kommentarer. Även hennes skildring av den misslyckade konstnären får mig att glatt fnissa:

"Det finns ingenting bittrare än en misslyckad konstnär. Energin finns kvar, men eftersom den inte får utlopp imploderar den som en brakfis av raseri och svärtar ner alla själens inre fönster." (sid 200)

Rädd att flyga utspelar sig under en tidsperiod då kvinnorna tröttnat på att deras livsvillkor totalt dikterades av männen. Det är en roman om kampen mellan könen, en kamp som till stor del utspelar sig i sänghalmen. Men trots att Isadora är sexuellt frigjord sitter hon tankemässigt fortfarande fast i kvinnofällorna. Kan man ha en nära relation och ändå uppleva frihet? Är det inte kvinnans lott att föda och göda barn? Måste man inte ha en man för att känna sig trygg?

"Man behöver inte slå en kvinna om man kan få henne att känna dåligt samvete." (sid 176)

Rädd att flyga är fylld av sexscener, som var chockerande då romanen först kom ut. Idag är de ingenting man höjer ögonbrynen för, dock kan jag tycka att de blir väl många och tämligen enformiga. På den sexuella revolutionsskalan ligger jag såpass mycket efter författaren i tid att jag aldrig upplevt samma behov av frigörelse. Redan under min tonårstid (sent 70-tal) gjorde flickorna mestadels som de själva ville. Vi skrev dessutom glatt mycket fantasifulla berättelser som vi skickade till dåtidens aktuella "herrtidningar". Jag kan dock se ett stort behov av en ny sexuell revolution. I mitt arbetet möter jag tyvärr ofta unga flickor/kvinnor med stora svårigheter att hantera den variant av (manligt) porrifierad "valfrihet" som nu står till buds.

Sammantaget är Rädd att flyga en klassiker värd att läsas i skenet av dess strävan efter jämlikhet mellan könen. Det är dessutom helt enkelt en mycket rolig roman.

Ett fotbollsligt dilemma

Första intrycket av Atlantens mage av Fatou Diome är av något annorlunda karaktär. Ofta känner jag ganska snabbt på mig om jag kommer att gilla en bok, eller inte. Här är det en helt annan frågeställning som stjäl fokus. Boken inleds nämligen med att de båda huvudpersonerna tittar på fotboll, närmare bestämt på semifinalen mellan Italien och Holland i EM 2000. Och de håller på Italien! Mitt hjärta nästan brister när jag läser detta, mitt älskade Holland förlorade nämligen denna match på straffsparkar. Detta vållade mig stor smärta. Att försöka förhålla sig till huvudpersoner som inte är "med i mitt lag" är inte det lättaste.

Som tur är beundrar huvudpersonen allra mest Paulo Maldini, och det kan jag lätt leva med. Maldini är en av min "idoler" också. Han spelar i världens bästa, och mest älskade klubblag, AC Milan och han är den trogna spelartypen (d v s han har inte tidigare spelat i det lägsta av lag, Inter). Möjligen kommer jag att kunna ta till mig huvudpersonerna trots att vi inte har samma favoritlag, men det blir inte så lätt ska ni veta. Och ja, jag vet att han (Maldini, alltså) är snygg, det är inte därför jag gillar honom, det begriper alla som älskar fotboll.

Bokgeografi - Finland

Mer Bokgeografi från Enligt O. Denna vecka vill O att vi besvara följande frågor/uppmaningar:

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Finland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Finsk-estniska Sofi Oksanen vinner välförtjänt fina priser för sina böcker. Stalins kossor handlar om tre generationer kvinnor och deras livssituation. Via tillbakablickar får vi lära känna Annas mor och mormor och ta del av familjens historia i det kommunistiska Estland med hot, repressalier och transporter till Sibirien. Anna växer upp i Finland och tvingas dölja sin bakgrund, vilket leder till att hon utvecklar ätstörningar och svårigheter med närhet. Osäkerhet, rädsla, vrede, underlägsenhet och sorg gestaltas nyanserat.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Finland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Tove Jansson föddes i Helsingfors och växte upp i ett konstnärshem. Hon är framför allt känd för sina böcker och tecknade serier om mumintrollen. Huvudpersonen i muminberättelserna är ofta det nyfikna Mumintrollet. Andra viktiga figurer är den generösa muminmamman, den självupptagne muminpappan, den fåfänga Snorkfröken, den ilskna Lilla My och mumintrollets bästa vän Snusmumriken. Historierna handlar ofta om att hantera katastrofsituationer och de utspelar sig vid havet. Tove Jansson är en fantastisk skildrare av människans behov av att bli sedd och uppskattad.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Finland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Proletärförfattaren Väinö Linna är främst känd för sin roman Okänd soldat, och denna är ytterligare en i raden av olästa böcker i min bokhylla. Jag tycker om arbetarförfattare och skulle nog tro att detta är en bok i min smak.

Oemotståndligt

Trots den enorma mängden olästa böcker som trängs i bokhyllorna, förmår jag inte avstå från nya köp. Vissa böcker lockar mig så starkt att jag inte har en chans att stå emot. Som tur är finns det många skäl att göra slag i saken och klicka hem lite från Bokus. Här är de tre senaste tillskotten i boksamlingen, visst är de vackra :-)

Och var hör du hemma?

Och var hör du hemma? av Anne Tyler

De två koreanska babyflickorna anländer sent på kvällen till flygplatsen i Baltimore, där de tas emot av de blivande föräldrarna. De två adoptivfamiljerna har inget gemensamt, inget utom barnen. Familjen Yazdan är ett ungt par med rötter i Iran. Mamman Ziba börjar att arbeta tämligen snart efter att dottern kommit och farmor Maryam tar då hand om flickan. Maryam har bott i USA sedan lång tid, men hon känner sig ännu som en främling i landet. Familjen Donaldson är ett något äldre par, som har läst på om allt som är viktigt att tänka på vid en adoption. Mamman Bitsy är noga med att klä dottern i koreanska högtidskläder och man firar ankomstdagen med dunder och brak. Hon vet att anknytning är viktigt och planerar att stanna hemma med dottern under lång tid. De båda familjerna lär känna varandra och umgänget blir alltmer intensivt då döttrarna blir äldre.

Och var hör du hemma? är en humoristisk, emellanåt satirisk, berättelse som belyser den amerikanska livsstilen och skildrar kulturkrockar. Maryams liv står i fokus, vi får ta del av hur hennes äktenskap arrangerades och hur hennes liv sedan blev efter emigrationen till USA. I kontrast till den bullriga familjen Donaldson framstår Maryam som mycket kultiverad, försiktig och tillbakadragen.

Anne Tylers styrka är att skildra det vardagliga. I hennes romaner finns sällan några omvälvande händelser eller stora överraskningar. Hon är de små medlens mästare. Styrkan ligger i hennes förmåga att nyanserat porträttera lite udda människor, utan att de blir till karikatyrer. I Och var hör du hemma? är framför allt porträtten av Maryam och Bitsy intressanta. Maryam är något av en främmande fågel, men allteftersom man lära känna henne blir hon lättare att förstå och mindre "exotisk". Bitsy är en tämligen beskäftig kvinna. Bitsy arrangerar potträningsfester, hon lagar vegetarisk mat och vurmar för allt som kan kallas etniskt. Hon vill vara till hjälp, men råkar ofta uttrycka sig nedsättande och kränkande. Mötena mellan de båda kvinnorna blir intensivt laddade och ibland konfliktfyllda.

Anne Tyler är en av mina favoritförfattare, tidigare i år avnjöt jag hennes roman Påminnerskan. Men även om Och var hör du hemma? har många positiva egenskaper lämnar den mig ändå med en viss besvikelse. Jag saknar verkligen här en mer mångfacetterad skildring av hur Donaldsons tänker och funderar kring sitt val att låta dottern behålla sitt koreanska namn (medan Yazdans ger dottern ett iranskklingande namn), kring deras fokus på koreansk kultur o s v. Jag vet ju av erfarenhet att det ligger oerhört mycket tankar, och en hel del oro, bakom de här besluten för så gott som alla adoptivfamiljer och jag hade gärna velat få detta mer nyanserat belyst.

Sammantaget är detta således en skickligt komponerad berättelse om kulturkrockar, den amerikanska livsstilen och utanförskap. Den saknar dock en del dimensioner när det gäller adoptioner.